BakgrundHöglÀsning betraktas ur ett sprÄkfrÀmjande perspektiv, med Vygotskijs teorier om sprÄk, tÀnkande, lÀrande och utveckling som grund. Dessutom bearbetas höglÀsning i förhÄllande till olika styrdokument, internationella undersökningar av barns kunskaper i svenska sprÄket samt internationell forskning om höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling ur ett sociokulturelltperspektiv. Studien fördjupar sig dessutom i höglÀsning som arbetsmetod, samt betydelsenoch anvÀndning av boksamtal i samband med lÀsning.SyfteIntervjustudiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola beskriver sitt arbete med lÀsning för att frÀmja barns sprÄkliga och individuella utveckling.MetodStudien Àr av kvalitativ art och genomförs med hjÀlp av halvstrukturerad intervju för att fÄ fram pedagogers uppfattningar om sitt arbete med lÀsning.ResultatDet dagliga samtalet med barn finns nÀrvarande i alla situationer pÄ förskolan och Àr viktigt att ta tillvara pÄ. Pedagogerna har stor medvetenhet om att det dagliga samtalet bidrar till utvecklingav barns ordförrÄd, samt deras förmÄga att uttrycka tankar och kÀnslor. LÀsning sessom betydelsefullt för sÄvÀl barns sprÄkutveckling som för utveckling av andra kompetenser som anses vara viktiga för barns individuella utveckling.

Arbetet bestÄr av en undersökning av förskollÀrares arbetssÀtt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lÀrande och utveckling vid dessa skapandetillfÀllen. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra faktorer som frÀmjar barns utveckling och lÀrande vid bild- och formskapande. Enligt vÄra erfarenheter Àr bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade pÄ olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.

 VÄrt syfte Àr att beskriva pedagogens syn pÄ lek och sin egen roll i barns lek. Vi vill ocksÄ göra en jÀmförande studie gentemot vÄr teoretiska ram dÀr fokus ligger i det utvecklingspedagogiska perspektivet.Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 8 förskolepedagoger deltog. Alla samtal baserades pÄ en intervjuguide och genomfördes under en period om tvÄ veckor. UtifrÄn intervjuerna sammanstÀllde och analyserade vi stoffet som framkom, och stÀllde mot vÄr teori för att kunna dra slutsatser och fÄ ett resultat.Det som kom fram i undersökningen var att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barnets sociala och emotionella utveckling. Vi fann att pedagogerna i studien sÄg sin roll som observatörer, vilket innebÀr att pedagogens roll blev avvaktande och passiv sÄ lÀnge leken pÄgick utan konflikter.Pedagogerna undervÀrderar sin egen roll och betydelse vid barns lek.            ?.

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

BAKGRUND: Miljön pÄ förskolan ska vara trygg för barnen samtidigt som den ska ge utrymme för utmaningar och locka till lÀrande. Barns lÀrande pÄverkas av den miljö de befinner sig i eftersom rummet utger signaler om vad som förvÀntas av barnen och vad som förvÀntas ske i rummet. SYFTE: Syftet Àr att undersöka exempel pÄ hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar utformar den fysiska miljön och vilken betydelse lÀrare berÀttar att miljön har för barns lÀrande. METOD: Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer samt observation genom fotografi. RESULTAT: Miljöns utformning kan skilja sig Ät beroende pÄ vilken pedagogisk inriktning man arbetar utifrÄn.

SAMMANFATTNINGÅr 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. UtifrĂ„n vĂ„ra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans Ă€mnen för att skapa förutsĂ€ttningar som stĂ€rker barns förmĂ„ga att lĂ€ra och utvecklas. VĂ„r studie syftar dĂ€rför till att undersöka hur lĂ€rare ser pĂ„ ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlĂ€rningsförmĂ„ga.I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gĂ€llande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlĂ€rningsförmĂ„ga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera pĂ„ olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlĂ€rningsförmĂ„gan.För att besvara vĂ„rt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lĂ€rare. Det visade sig att samtliga lĂ€rare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlĂ€rningsförmĂ„ga dĂ„ de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejÀlt de senaste Ären och i takt med detta ökar Àven arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda pÄ hur deltagare i sÄdana ÄtgÀrder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lÀrt sig skulle kunna bidra till att lÀttare ta sig in pÄ arbetsmarknaden men Àven vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats pÄ Pedagogiska institutionen i Lund under vÄren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer befann sig deltagarna ungefÀr halvvÀgs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur pedagoger uppfattar och vÀrderar lekens betydelse för barns lÀrande samt hur de beskriver att de tillÀmpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frÄgor för att vi skulle kunna ta tillvara pÄ deras individuella Äsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika katego­rier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och vÀrderar leken som ett verktyg dÄ barn tillÀgnar sig och befÀster kunskaper. De menar Àven att lek underlÀttar inlÀrningen sÄ att den blir motiverande och lustfylld för barnen.

KoncentrationssvÄrigheter Àr nÄgot som förskollÀrare bör ha kÀnnedom om för att kunna möta barnen i förskolan. En pedagogisk filosofi som Àr aktuell Àr Reggio Emilia. DÀrför var syftet med studien att ta reda hur förskollÀrare pÄ fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor, sÀger sig arbeta med och förhÄlla sig till barns koncentrationssvÄrigheter. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och valt intervju med halvstrukturerade frÄgor som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat fyra förskollÀrare som alla arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor.

De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka samband mellan vuxnas anknytningsstilar och adhd. Vilken anknytningsstil Àr den mest framtrÀdande i gruppen adhd?24 personer, som har fÄtt diagnos adhd, har fyllt i enkÀt RQ-SWE. Svaren har jÀmförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning Àr betydligt högre bland vuxna personer som har fÄtt diagnos adhd.

Vi Àr pedagoger och Àr dÀrmed intresserade av lÀrande. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en insikt och förstÄelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har nÄgot hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling samt hur de ser pÄ vuxnas lÀrande. Uppsatsen bygger pÄ Ätta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi pÄ förhand definierat; att ha ett hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling genom att se till hela mÀnniskan i inlÀrningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lÀrande.

Dagens journalistik stÄr inför stora utmaningar. Unga vuxna Àr de mest frekventa anvÀndarna pÄ internetmedier men enligt tidigare forskning saknar de bÄde intresse för nyheter och betalningsvilja. Syftet med studien Àr att undersöka unga vuxnas nuvarande nyhetskonsumtion samt vilka önskemÄl de har angÄende nyhetsrapporteringen för att bli mer villiga att betala för nyheter. Fyra fokusgruppsintervjuer med universitetsstudenter frÄn olika utbildningar har genomförts. Resultatet visar att faktorer som exempelvis det stora nyhetsutbudet pÄverkar betalningsviljan eftersom unga vuxna tillhör en generation som Àr uppvuxen med konvergenskulturen och Àr van att fÄ tillgÄng till innehÄll gratis pÄ internet.

Geometri och rumsuppfattning har stor betydelse för förskolebarns lÀrande i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om/hur barns grundlÀggande rumsuppfattning förÀndras genom att medvetet arbeta med geometriska grundbegrepp i olika övningar. Studien genomfördes i SkellefteÄ kommun i förskola och förskoleklass. VÄr studie inleddes med en intervju dÀr vi kartlade barns förkunskaper inom Àmnet. Under studiens gÄng anvÀnde vi Àven observation och analysschema.

Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet Àr att fÄ en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhÄllningsÀtt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se vÀrlden genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.