Massmedia har under en lÄng tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmÀnheten i olika hÀlsorelaterade frÄgor. Dess förmedling av hÀlsoinformation har i det senmoderna samhÀllet dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hÀlsoinformatör. För att besvara syftet anvÀndes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillÀmpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av Ätta informanter vilka var mellan 19 och 26 Är gamla.

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemomrÄde har grundat sig i att kunna fÄ ett bredare perspektiv pÄ vad som redan finns om Àmnet. Syftet med undersökningen Àr att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt pÄ en mobbningssituation och utgÄngen av en sÄdan situation. Mobbning Àr inte ett fenomen som Àr barnens fel, utan mobbning uppstÄr endast nÀr vuxna tillÄter det att hÀnda. En lÀrare ska förstÄ hur hans/hennes bemötande pÄverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem.

Denna rapport behandlar tvÄ teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka Àr sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta tvÄ olika inriktningar, och pÄ sÄ sÀtt utröna om nÄgon av dessa kunde anvÀndas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats sÄ att tre konflikter har studerats för att finna bevis för nÀrvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de tvÄ teoriinriktningarna.FrÀmst tryckta verk har nyttjats, men Àven nÄgra digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har ocksÄ anvÀnts.Slutsatsen efter studiens genomförande Àr att ingen av de tvÄ teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter pÄ den internationella arenan. Dock har resultatet visat pÄ att en kombination av de tvÄ effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare i en traditionell förskola och en Reggio Emilia inspirerad förskola ser pÄ inomhusmiljön och dess betydelse för barns lÀrande. Studien genomfördes hösten 2005 i dessa tvÄ förskolor i norra Norrland. Undersökningsgruppen bestod av 12 verksamma förskollÀrare. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt observerat inomhusmiljöns utformning vid de tvÄ olika verksamheterna. Resultatet i studien visar att mÄlet för förskollÀrarna inom bÄda verksamheterna Àr att skapa en trygg och stimulerande miljö, dÀr barns vilja och lust att lÀra lyfts fram.

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns sprÄkutveckling 0-6 Är, sprÄklig medvetenhet, kommande lÀs- och skrivutveckling, sprÄkbefrÀmjande metoder samt synen pÄ specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleÄlder. DÄ barns sprÄkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstÀmmighet mellan tidigare forskning och vÄra resultat vad det gÀller den sprÄkliga medvetenhetens betydelse för en god lÀs- och skrivutveckling. Dock rÄder oenighet om vad sprÄklig medvetenhet Àr.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrarna anvÀnder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga Är. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktÀr och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling pÄverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn mÄnga tillfÀllen till att göra saker sjÀlva, att pröva gÄng pÄ gÄng tills de kÀnner att de behÀrskar nÄgot. PÄ sÄ vis vinner barnen en kÀnsla av egen makt och möjlighet. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en metodtriangulering, vi vÀnde oss till lÀrare i de tidiga Ären i skolan via enkÀter och intervjuer för att fÄ deras syn pÄ lekens betydelse.

Under inriktningen GrundlÀggande fÀrdigheter pÄ lÀrarprogrammet vÀcktes ett intresse hos mig angÄende sprÄklig medvetenhet och dess betydelse för barns lÀs- och skrivinlÀrning. I det hÀr examensarbetet har det behandlats nÀrmare med hjÀlp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstÄende forskare inom sprÄklig medvetenhet anser om vad just sprÄklig medvetenhet Àr, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever sprÄklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. SvÄrigheter, oklarheter och fördelar med begreppet sprÄklig medvetenhet redovisas.I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benÀmningar av begreppet sprÄklig medvetenhet. Att begreppet Àr innehÄllsrikt och svÄrdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hÀlsa. PÄ naturskolorna fÄr barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptÀcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling pÄverkas pÄ flera sÀtt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger frÄn tio olika naturskolor om deras syn pÄ barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmÄgor som samarbete, samspel, sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla, glÀdje, lust och motivation.

Sammanfattning: Introduktion: Att arbeta med barn pÄ barnröntgenavdelning innebÀr ett annat bemötande jÀmfört med vuxna patienter. Datortomografi Àr en undersökning som krÀver samspel mellan barn och röntgenpersonalen för att nÄ ett förvÀntat resultat. Eftersom undersökningen krÀver mycket kan barns upplevelser variera. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa barns upplevelser i samband med Datortomografiundersökningar. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att fÄ nÀrmare överblick pÄ forskningsomrÄdet.

?LivsfrĂ„gor Ă€r nĂ„got man mĂ„ste Ă€ga in i mĂ€rgen?- en kvalitativ studie av tvĂ„ olika skolor om pedagogers syn pĂ„ sitt bemötande och arbete med barns livsfrĂ„gorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn pĂ„ sitt bemötande och arbete med barns livsfrĂ„gor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrĂ„gor och vilket förhĂ„llningssĂ€tt pedagogerna anser sig ha dĂ„ barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har anvĂ€nts, dĂ„ mĂ„let var att fĂ„ en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrĂ„gor. Intervjuerna har skett pĂ„ tvĂ„ olika skolor dĂ€r den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever frĂ„n skilda kulturer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger anvÀnder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser pÄ utevistelse i relation till barns vÀlbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie dÀr forskarna beskriver naturens inverkan pÄ vÄr hÀlsa samt nÄgra argument för utomhuspedagogik frÄn lÀroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som Àr aktiva bÄde i skolan och pÄ fritidsgÄrdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna kÀnner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gÀller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte Àr att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befÀsta kunskaper.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Bakgrund:Ett barn som befinner sig i en förlustsituation Àr beroendes av de personer som finns i dess omgivning. Barn behöver precis som vuxna uttrycka sina kÀnslor och behov. Enligt forskning leker sig barnen ur de situationer som för dem Àr svÄra.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att studera lekens betydelse för barns bearbetning av förlust. Vi kommer att undersöka hur ett antal pedagoger stödjer och vÀgleder barnet/barnen i deras bearbetning kring förluster.Metod:Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrÄn en hermeneutisk ansats. Vi har intervjuat 6 verksamma pedagoger inom förskolan.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare uttrycker att de arbetar med sagoberÀttande samt vilken betydelse för barns utveckling förskollÀrare tillskriver sagoberÀttande. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Det resultat vi fick var att alla förskollÀrare arbetar med sagoberÀttande men pÄ olika sÀtt. SagoberÀttande gÄr att arbeta med pÄ en mÀngd olika sÀtt vilket framkom av resultatet. Det framkom Àven att förskollÀrarna anser att sagoberÀttande ger barn möjligheter till utveckling inom olika omrÄden som exempelvis sprÄket och de sociala fÀrdigheterna.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur verksamma förskollÀrare ser pÄ relationen mellan lek och lÀrande samt hur förskollÀrare anser att innemiljön pÄverkar barns utveckling. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Hur uppfattar förskollÀrare relationen mellan lek och lÀrande? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns utveckling? Samt hur ser förskollÀrare pÄ sin egen delaktighet i barns lek? I studien intervjuas sex verksamma förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Genom de kvalitativa intervjuer som gjorts med förskollÀrarna har vi fÄtt en generell uppfattning av deras svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Arbetet har en hermeneutisk ansats vilket innebÀr att förskollÀrarnas resultat Àr en tolkningsfrÄga.