Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever pÄverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten pÄ en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende pÄ upplevt resultat, sjÀlvbild samt kÀnsla av inkludering eller exkludering. Nio elever pÄ olika program och i olika skolÄr pÄ den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och fÄ stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jÀmfördes för att utröna om och hur de pÄverkats av att lÀmna klassen och fÄ stöd i studion. Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fÄtt bÀttre kunskaper och klarat kurser bÀttre med hjÀlp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fÄtt en försÀmrad sjÀlvbild av att lÀmna klasskamraterna och fÄ undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras sjÀlvbild istÀllet förbÀttrats eftersom de blivit sedda och mötts av förstÄelse och acceptans pÄ ett annat sÀtt i studion Àn i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar kÀnna sig exkluderad pÄ grund av att de lÀmnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har kÀnt sig exkluderade i det vanliga klassrummet nÀr lÀraren inte tar hÀnsyn till deras behov..

Det hÀr arbetet handlar om ett problem som angÄr alla, vuxna och barn, som befinner sig inom skolans vÀrld, nÀmligen mobbning. I min uppsats har jag valt att studera mobbning mellan barn och hur skolpersonal lÀttare ska kunna upptÀcka mobbning i skolan. I arbetets litteraturgenomgÄng definieras vad mobbning Àr och ges exempel pÄ var och nÀr mobbning Àr vanligast i skolan och olika ÄtgÀrder man som lÀrare kan vidta mot mobbning. UtifrÄn litteraturstudien har jag formulerat en enkÀtundersökning riktad till elever i Är 8 och Är 9 som jag utförde pÄ en grundskola. Resultatet visar exempelvis att mobbningen och brÄk förekommer i störst utstrÀckning pÄ raster och i korridorerna.

Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte dÄ Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nÄtt behörighet att söka till ett nationellt program. IM bestÄr av fem inriktningar och kan lÀggas upp pÄ olika sÀtt nÀr det kommer till teoretiska Àmnen, praktik och studier pÄ de nat-ionella programmens kurser. Syftet i denna studie Àr att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och sÀrskilt stöd utformas pÄ IM. Den teoretiska utgÄngspunkten frÄn vilket materialet belyses Àr Perssons (1998) modell dÀr den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrÄn ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsÀtt och stÀllningstaganden fÄr pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.Uppsatsen Àr en fallstudie gjord pÄ en medelstor gymnasieskola.

I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat dÄ internationella kunskapsmÀtningar visar att det skett en nedgÄng. MÄnga debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig frÄn visionen om ?en skola för alla?. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elevers vÀg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare Är utifrÄn uppfattningar hos chefer och lÀrare inom skola och kommun. Vi vill ocksÄ reda ut hur begreppet ?i behov av sÀrskilt stöd? definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnÄ visionen om en skola för alla.För att behandla vÄra frÄgor har kvalitativa intervjuer genomförts.

Ambitionen med den hÀr uppsatsen Àr att rikta blickarna mot den grupp elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i sin undervisning. Studien Àr ett försök att undersöka och tolka hur dessa elever uppfattar sitt lÀrande och sin sjÀlvbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras frÀmst pÄ ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dÀr symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stÀmplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) Àr utgÄngspunkter. Gemensamt för dessa Àr att de betraktar mÀnniskan som en social varelse och det Àr i det sociala samspelet som individens sjÀlvbild konstrueras. Studien har utgÄtt frÄn den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frÄgestÀllningar genomfördes Ätta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola dÀr man valt en inkluderande organisationsform som lÀrandemiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd.

Inom intensivvÄrdssjuksköterskans profession ingÄr omvÄrdnad av patienter i olika Äldrar med skiftande karaktÀr pÄ sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vÄrd pÄ intensivvÄrdsavdelning för alla Äldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vÄrdtillfÀllen i Sverige Är 2008. Att vÄrda barn stÀller höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenhet av att vÄrda svÄrt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.

Bakgrund: Redan Ă„r 1936 gjordes undersökningar i USA som visade pĂ„ att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta Ă€r en systematisk litteraturstudie dĂ€r artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur samhÀllsutvecklingen avspeglas i barnbilderböcker och hur barn och vuxna inom sjukvÄrden framstÀlls. De barnböcker som ingÄr i undersökningen ÀrNÀr Lasse Larsson Äkte ambulans av Ann Mari Falk och Tord Nygren (1966), Emma hos doktorn av Gunilla Wolde (1977), Malin pÄ besök hos doktorn av Bengt Fahlström (1983), Aj! eller nÀr jag hamnade pÄ sjukhus av Ann Forslind (1994) och HÀndiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson & Lisen AdbÄge (2007). UtifrÄn metoden och teorin kritisk diskursanalys belyses böckerna, och textanalyserna kompletteras med analys av bild och grafisk form. Resultatet visar att budskapet framförs allt mer i bilderna. Olika former av pÄverkan frÄn medier i det omgivande samhÀllet, och samverkan mellan bild, text och grafisk form blir tydligare Àn i de tidigare böckerna.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar och deras syn pÄ stöd och hjÀlp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i Äldrarna 25-35 Är som vuxit upp med minst en förÀlder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktÀr beskrevs och uppfattades pÄ lite olika sÀtt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket pÄverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsÀgbart av flera intervjupersoner, brÄk och konflikter förekom ofta.

What Places Adolescents and Adults, Respectively, in Need of Social Assistance? A Qualitative Study of How Social Workers Whom Administrate Financial Assistance for Adolescents and Adults, Respectively, Describe Reasons Behind the Need of Social Assistance Amongst Their ClientsThe purpose of this essay was to study and compare how social workers whom administrate social assistance for adolescents and adults, respectively, describe reasons behind the need of social assistance amongst their clients. This was done due to the use of qualitative interviews with a total of six social workers. Of these six, three administrated social assistance for adolescents while the other three did the same for adults. Prior research of poverty attribution greatly inspired this essay.

Det Àr en parallellundersökning för att se hur lÀrare och elever uppfattar lÀs- och skrivsvÄrigheter och vad det finns för hjÀlpinsatser pÄ skolorna samt vilka rÀttigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever..

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och dÀrför vill vi utöka vÄr kunskap kring detta för att vara bÀttre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur vÀl situationen stÀmmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i bÄde skollagen och lÀroplanen. Enligt de tvÄ behandlingsmetoder vi utgÄtt frÄn, TEACCH- och LövÄs-metoden, bör mÄlet vara att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jÀmföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fÄtt insikt i vilka resurser eleverna har tillgÄng till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. VÄrt resultat Àr att det krÀvs vÀl anvÀnda resurser och en positiv instÀllning till dessa barn i en inkluderande skola.