Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete Àr att finna svar pÄ vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns sjÀlvuppfattning. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar pÄ elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsÀttningar gÀllande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

Studien syftar till att undersöka former och innehÄll i samverkan över förvaltningsnivÄ, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i VÀstra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgrÀnsas till samverkan inom tvÄ kommuner och baseras pÄ intervjuer med representanter frÄn de bÄda förvaltningarna. Det Àr för mig ett aktuellt Àmne eftersom vi som blivande lÀrare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjÀlp. Utsatta barn Àr i behov av vuxna och Àr i en beroendestÀllning. Skolan Àr en verksamhet och socialtjÀnsten en annan som kan komma att ingÄ i utsatta barns liv.

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Denna litteraturstudie avser att sammanstÀlla och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvÄrigheter och elever i matematik- och lÀssvÄrigheter. Studiens resultat visar att matematiksvÄrigheter och lÀssvÄrigheter Àr beroende av varandra. Resultatet pÄvisade skillnader hos elever i matematiksvÄrigheter jÀmfört med elever i lÀs- och matematiksvÄrigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmÄga. Det finns Àven stöd frÄn forskningen att elever i matematik- och lÀssvÄrigheter har signifikant sÀmre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmÄga..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

Allt yngre barn anvÀnder digitala tjÀnster i form av strömmande media, vilket krÀver att tjÀnster Àmnade för dem anpassas utefter deras förutsÀttningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt frÄn vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebÀr att barn har andra behov Àn vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika kognitiva fÀrdigheter pÄverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartlÀggs interaktionsdesign, anvÀndbarhet, anvÀndbarhet för barn och kognitiva fÀrdigheter som Àr uppsatsens huvudÀmnen.

Detta Àr en kvantitativ enkÀtstudie dÀr syftet var att försöka se skillnader mellanhögstressade elever och lÄgstressade elever med avseende pÄ skolkrav, skolrutiner ochuppgifter. Undersökningen gÀller ocksÄ att se om det finns nÄgon skillnad pÄ elevernaslÀrandeaktiviteter och till sist om det finns skillnad mellan elever med avseende pÄskolresultat. I de förstnÀmnda punkterna visade det sig att skillnaderna var vÀldigt smÄ ihur elever upplever skolkrav, skolrutiner och uppgifter. Men en stor skillnad visade sigmed avseende pÄ skolresultatet, dÀr lÄgstressade elever hade en tendens att presterahögre Àn vad högstressade gjorde i samtliga Àmnen (svenska, engelska, matematik, idrottoch hÀlsa). I diskussionen diskuteras olika infallsvinklar i hur man mÀter stress i skolan..

Vi Àr alla olika och har olika behov och förutsÀttningar. Men vi har alla rÀtt till en likvÀrdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. LÀrarna pÄ en skola i VÀstsverige kÀnde i takt med att klassen vÀxte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla dÀr de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjÀlp av aktionsforskning valde lÀrarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time..

Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka hur elever med begÄvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie dÀr tvÄ rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrÄn frÄgorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begÄvade elever? Hur undervisas och upptÀcks de? Vilket stöd har lÀrarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begÄvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begÄvade elever bör differentieras pÄ olika sÀtt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehÄlla berikande uppgifter.

Elever pÄ gymnasiet har ibland problem att förstÄ abstrakta fysikaliska fenomen. Visuella hjÀlpmedel skulle underlÀtta förstÄelsen. Det finns ocksÄ ett behov av interaktiva webbplatser eller program som testar elevernas kunskap. Jag har gjort en webbplats <belfrage.info.se> som en utvald testgrupp, representativ för mÄlgruppen, fÄtt testa. Gruppen har ocksÄ fÄtt föreslÄ förbÀttringar.

Mot bakgrund av svenska elevers försÀmrade lÀsresultat och att det finns fÄ studier inriktade pÄ skolans mellanÄr, valde vi att undersöka vilka strategier lÀrare och specialpedagoger i Ärskurs 4-6 har i sin lÀsundervisning för att möta elever i lÀssvÄrigheter. För att nÄ syftet har vi undersökt vilka verktyg som anvÀnds för bedömning av lÀsförmÄgan samt hur lÀrare respektive specialpedagoger möter elever i lÀssvÄrigheter utifrÄn aspekterna innehÄll i undervisningen och lÀromedel. Det empiriska materialet bestÄr av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tÀtt samarbete mellan specialpedagog och klasslÀrare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lÀssvÄrigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lÀrare kunskap för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lÀrarledd undervisning.