Mot bakgrund av svenska elevers försÀmrade lÀsresultat och att det finns fÄ studier inriktade pÄ skolans mellanÄr, valde vi att undersöka vilka strategier lÀrare och specialpedagoger i Ärskurs 4-6 har i sin lÀsundervisning för att möta elever i lÀssvÄrigheter. För att nÄ syftet har vi undersökt vilka verktyg som anvÀnds för bedömning av lÀsförmÄgan samt hur lÀrare respektive specialpedagoger möter elever i lÀssvÄrigheter utifrÄn aspekterna innehÄll i undervisningen och lÀromedel. Det empiriska materialet bestÄr av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tÀtt samarbete mellan specialpedagog och klasslÀrare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lÀssvÄrigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lÀrare kunskap för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lÀrarledd undervisning.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ett prioriterat omrÄde i skolan och i lÀroplanen. En strÀvan att skapa"en skola för alla"stÄr i fokus och integrering Àr grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallÀrares upplevelser och erfarenheter av integrering av sÀrskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallÀrare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frÄgor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhÀllelig integrering.

Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn teori och empiri, undersöka hur lÀromedel som anvÀnds för elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och med annat modersmÄl Àn svenska kan se ut samt om lÀromedel som anvÀnds i denna undervisning utgÄr frÄn individens behov och förutsÀttningar. I försök att besvara undersökningens frÄgestÀllningar har tvÄ metoder anvÀnts; dels kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med de elever som Àr i undersökningens fokus och dels en diskursanalytiskt inspirerad textundersökning av de lÀromedel som informanterna anvÀnder sig av. Undersökningen visar pÄ att det finns en negativ attityd till lÀromedelsutbudet bland lÀrare. Vidare Àr det möjligt att se en tendens att lÀrare upplever svÄrigheter att finna material som Àr adekvat för den undervisning de genomför. De lÀromedel som i denna undersökning analyserats har relativt lÄg social karaktÀr i sig och krÀver bearbetning av lÀraren för att möjliggöra samverkan mellan elever.

I Sverige finns det inte en speciell intensivvÄrdsavdelning (IVA) för barn pÄ alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en sÄ kallad allmÀn IVA dÀr större delen av patienterna som vÄrdas Àr vuxna. Det Àr lite annorlunda att vÄrda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmÀssiga skillnader i jÀmförelse med vuxna och dÀrför kan de heller inte ses som smÄ vuxna. NÀr man vÄrdar barn Àr det Àven viktigt att vÄrda och stötta förÀldrarna. IntensivvÄrdssjuksköterskor har i fÄ tidigare studier uttryckt stress, brist pÄ kunskap, osÀkerhet och rÀdsla för att vÄrda svÄrt sjuka barn pÄ en allmÀn IVA. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn pÄ en allmÀn IVA.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda pÄ om inkluderad eller samlad undervisning Àr att föredra för sÀrskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisade inkluderade sÀrskoleelever, samt med inkluderade elever och sÀrskoleelever pÄ en grundsÀrskola. I intervjuerna anvÀndes en intervjuguide för att fÄ djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det Àr svÄrt att ge svar som gÀller för alla elever.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlÀnda elever tÀnker kring sina möjligheter att pÄverka i skolan med fokus pÄ elevens eget lÀrande. Undersökningen Àr utförd pÄ en högstadieskolan och baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta nyanlÀnda elever i Äldrarna 13 till 15 Är. De nyanlÀnda eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex mÄnader och tvÄ Är, och har pÄbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlÀnda elevernas kunskap om sina möjligheter att pÄverka i skolan varierande. MÄnga av eleverna tycker att de kan pÄverka sin skolgÄng genom att prata med lÀrare och rektor och ge önskemÄl om studiestöd pÄ modersmÄlet, tekniska hjÀlpmedel och lÀxhjÀlp.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier Àr icke ett outforskat omrÄde dock Àr det inte mycket forskat pÄ hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna pÄ en enhet för barn med hörselnedsÀttning anvÀnder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen anvÀnder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har anvÀnt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har faststÀllt utifrÄn vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i Äldern 36-84 mÄnader samt tre specialpedagoger och tvÄ barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

I dagens samhÀlle ligger rÄdgivningstrenden i tiden och ett nytt begrepp har dÀrmed skapats: ?edutainment? (education + entertainment), och nannyfenomenet Àr en produkt av detta. Nannyprogrammen handlar om professionella barnvakter ? sÄ kallade nannys ? som lÀr ut tips och tricks till förÀldrar som behöver hjÀlp med att strukturera upp familjen, införa rutiner, vinna tillbaka respekten och Äterta kontrollen. Syftet med denna undersökning har varit att med hjÀlp av fokusgruppsamtal ta reda pÄ hur barn och vuxna uppfattar den mediepedagogiska framstÀllning och uppfostringsmetoderna som förmedlas i nannyprogrammen Nannyjouren och Supernanny.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka prevalensen av parodontit hos yngre vuxna personer i Äldrarna 19-44 Är med diabetes typ 1. Ett ytterligare syfte var att undersöka om behandling av parodontit med eller utan antibiotika ger effekt pÄ parodontalt status samt pÄ blodglukosvÀrdet. Studien Àr en allmÀn litteraturstudie som bestÄr av nio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna PubMed och ScienceDirect. Fem artiklar handlade om prevalensen av parodontit hos personer med diabetes typ 1 och fyra artiklar om parodontal behandling med (n=2) eller utan antibiotika (n=2). Resultatet visade att parodontit var vanligare eller förekom i högre grad hos yngre vuxna personer med diabetes typ 1 jÀmfört med icke diabetiker. Parodontal behandling med eller utan antibiotika, visade en god förbÀttring av de parodontala parametrarna.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsÀttning som har en stillasittande fritid löper dubbelt sÄ stor risk för fetma Àn en person utan funktionsnedsÀttning. Det Àr vanligt att personer med funktionsnedsÀttning Àr fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vÄrt samhÀlle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsÀttning i Äldern 13-25 Är. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn de faktorer som visades pÄverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas pÄ nÀr de gÄr pÄ rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjÀlp av barns perspektiv som min teoretiska utgÄngspunkt och anvÀnde mig av speciella platser, platsidentitet och platskÀnsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn frÄn förskoleklassen till Ärskurs 2. För att fÄ variation i min studie valde jag en flicka och en pojke frÄn varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil sÄ att inget som barnen berÀttade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas pÄ olika sÀtt och att olika lekar kan utspela sig dÀr samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade Àven att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar nÀr vi skapar det vi tror Àr perfekta miljöer för barn.