I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung frÄn en mÀngd olika delar av vÀrlden. DÀremot Àr de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. VÄra invandrarelever möter sÀllan vuxna frÄn den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. SÄvÀl ute i samhÀllet som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjÀna som förebilder för dessa ungdomar. VÀrst drabbade Àr flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vÄr kommun för att anvÀnda en vikariepool bestÄende av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkÀt med frÄgor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever frÄn Barn och fritidsprogrammet och de tillfrÄgade eleverna Àr frÄn tre olika Ärskurser. Dessutom har 29 anstÀllda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrÄgats. De teorier jag har anvÀnt mig av, nÀr jag analyserat mitt material Àr bland annat Skollagen och lÀroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstÀnkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lÀrandets pedagogiska form, samt nya samhÀllsteorier om barnuppfostran för barn födda pÄ 90-talet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka gymnasieelever med tvÄ utlandsfödda förÀldrar pÄ nationella program som lÀser Svenska som andrasprÄk (SVA) och vilka som lÀser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgÄng som spelar roll för deras val av Àmne. Vad eleverna anser om skolÀmnet SVA utreds ocksÄ kort. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning genomförd med 53 elever pÄ en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen Àr mycket heterogen nÀr det t ex gÀller sprÄklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som lÀser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som lÀser SVE Àr födda i Sverige eller har en lÄng vistelsetid i landet.

Syftet med detta arbete Àr att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med sÀrskild observans pÄ tystlÄtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lÀrare har för att synliggöra tystlÄtna elever, samt hur tystlÄtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnÄ mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att lÀraren utför ett lÄngsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlÄtna eleverna ÄsidosÀtts. De tystlÄtna 10-Äriga eleverna Àr inte sjÀlva medvetna om att de uppfattas som tystlÄtna..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva vad lÀrare anser Àr specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda pÄ vilka elever lÀrarna anser vara i behov av sÀrskilt stöd och vad det Àr för stöd som sÀtts in. Dessutom synliggörs vad lÀrare menar att de behöver fÄ stöd och hjÀlp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebÀr lÀrarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslÀrare i Äk 1-5 som Àr verksamma pÄ tre skolor.

Bakgrund/syfte: MÄnga patienter, varav unga vuxna(18-25 Är) utgör en stor grupp, anvÀnder akutmottagningar [AM] av obefogade skÀl. Problemet med icke-akuta patienter pÄ AM har varit ett diskussionsÀmne sedan 80-talet i vÀstvÀrlden. De lÄnga vÀntetiderna och ökade patienttrycket pÄ AM Àr associerat till en försÀmrad upplevelse av vÄrden ur ett patientperspektiv. PrimÀrvÄrden har en nyckelroll i att styra flödet av patienter som söker vÄrd. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna (18-25 Är) söker vÄrd relaterat till kön, Älder, symptom och lÀmplig vÄrdnivÄ, AM kontra NÀrakuten [NA].Metod: En deskriptiv konsekutiv enkÀtinsamling genomfördes pÄ akutmottagningen pÄ Akademiska sjukhuset och pÄ nÀrakuten (Cityakuten) i Uppsala.Resultat: Kvinnor sökte mer vÄrd i undersökningsgruppen och den vanligaste orsaken till besök pÄ AM var buksymptom och pÄ NA var det allmÀnna influensasymptom.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. En frÄgestÀllning Àr vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i sÀrskola. I undersökningarna kom det fram att svag begÄvning, tal- och sprÄksvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter kunde tillsammans med andra svÄrigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i sÀrskola.

Massmedia har under en lÄng tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmÀnheten i olika hÀlsorelaterade frÄgor. Dess förmedling av hÀlsoinformation har i det senmoderna samhÀllet dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hÀlsoinformatör. För att besvara syftet anvÀndes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillÀmpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av Ätta informanter vilka var mellan 19 och 26 Är gamla.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Elevassistenten - pusselbit eller schackpjÀs? En kvalitativ studie om relationen mellan skolans organisation och behovet att anstÀlla elevassistenter.Studiens syfte har varit att undersöka hur skolan organiserar stödet elevassistans till de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd samt vilka faktorer som pÄverkar att elevassistent bedöms vara den ÄtgÀrd som ska ges till elever i behov av sÀrskilt stöd.Genom intervjuer med rektorer vilka, enligt Skollagen, fattar beslut och har det yttersta ansvaret för sin enhets inre organisation, har vi undersökt hur stödet för elever organiseras och var i organisationen elevassistenten befinner sig. GenomgÄngen av tidigare forskning visar hur antalet elevassistenter ökat i skolorna de senaste Ärtiondena och att elevassistentens uppdrag kan fÄ sÀrskiljande eller inkluderande effekter beroende pÄ hur uppdraget organiseras. GenomgÄngen belyser hur skolor alltmer ger uttryck för att stöd mer borde ges pÄ organisationsnivÄ men att de inte riktigt lyckas realisera detta i verkligheten utan att stödet ofta sÀtts in genom att pÄ olika sÀtt "ÄtgÀrda eleven". LitteraturgenomgÄngen visar ocksÄ pÄ att elevassistenter Àr en grupp med ytterst varierande utbildning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta del av lÀrarnas upplevelser och förestÀllningar om tysta elever i skolan. De berÀttelser lÀrarna ger oss innehÄller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lÀrare har deltagit i undersökningen som bygger pÄ intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna upplever svÄrigheter i mötet med tysta elever. De kÀnner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nÄ dessa elever.

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlÀnda elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer. Studien visade att professionen skolkurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskrÀnktes av olika organisatoriska begrÀnsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per kurator, vilket medförde en tidsbrist för kuratorerna. Studien visade ocksÄ att kuratorerna utgÄr frÄn ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmÀrksamma bÄde psykiska och sociala behov.

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare arbetar och upplever sprÄk och sprÄkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder till elever med dyslexi.      Mina frÄgestÀllningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.      Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att fÄ lÀngre tid pÄ sig, delta i vÀl förberedda lektioner och fÄ muntliga instruktioner. NÀr det gÀller lÀsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lÀtt tappar sjÀlvförtroendet och intresset avtar för att fortsÀtta lÀsa och skriva. En stÀndig oro och Ängest finns. LÀrarrollen Àr viktig dÄ det gÀller att möta eleven pÄ rÀtt sÀtt, anvÀnda olika arbetstÀtt genom att eleven fÄr vara bÄde i smÄgrupper och helklass dÀr den traditionella lÀrarledda undervisningen Àr gynnsam. Resultatet visar Àven att det finns mÄnga och bra hjÀlpmedel för att eleven ska fÄ stöd i sin undervisning vilket överensstÀmmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag lÀst.     Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen sÀger gÀllande elever med dyslexi..