Syftet med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie gÀllande aktuell forskning, intervjuer med fem högstadielÀrare samt enkÀtundersökning med 30 högstadieelever ta reda pÄ hur man kan arbeta med skönlitteratur för att pÄ bÀsta sÀtt skapa livskunskap. Med livskunskap syftar vi pÄ all kunskap som hjÀlper ungdomarna att forma dem pÄ deras vÀg till att bli vuxna individer. I arbetet undersöker vi om det Àr möjligt att med skönlitterÀra texter uppnÄ styrdokumentens mÄl, hur skönlitteratur anvÀnds i undervisningen, hur litteraturintresse kan vÀckas hos eleverna och om lÀrare Àr medvetna om att man kan fÄ svar pÄ livskunskapsfrÄgor via skönlitteratur. Vi tittar nÀrmare pÄ hur elever uppfattar arbetet med skönlitteratur samt vilka konsekvenserna blir beroende av vem som vÀljer litteraturen. Resultaten visar att lÀrare Àr medvetna om att elever kan nÄ livskunskap via skönlitteratur men de saknar ord för att beskriva vad de vet.

Syftet Àr att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och motivera elever till en innehÄllsrik och meningsfull studietid, sÄ de kan ta till sig kunskap för sin framtida yrkesutövning. För att nÄ syftet har en intervjustudie gjorts dÀr nio personer har intervjuats varav tre har varit skolpersonal och sex elever. Resultatet visar fyra kategorier som Àr viktiga för att motivera eleverna; 1) Tydliga mÄl och vara vÀl förberedd 2) UtgÄ frÄn varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende 3) Att ha en god studieteknik 4) Att anvÀnda olika inlÀrningsmetoder..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur man anvÀnder insatsen kontaktfamilj samt hur och i vilken utstrÀckning man tar hÀnsyn till barnperspektivet i handlÀggningen. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en bild av hur socialsekreterare ser pÄ insatsen. FrÄgestÀllningarna Àr:? I vilka familjer anvÀnder man insatsen kontaktfamilj?? Vad tÀnker man att insatsen ska leda till, mÄl och syfte med insatsen?? Hur uppmÀrksammas barnen vid ansökan/utredning om kontaktfamilj?? Vilka fördelar och nackdelar ser socialsekreterarna med insatsen kontaktfamilj?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ sex stycken intervjuer med socialsekreterare med goda erfarenheter av insatsen kontaktfamilj. I analysavsnittet analyserar jag kring resultatet med hjÀlp av ett utvecklingsekologiskt perspektiv, anknytningsteorin samt ett barndomssociologiskt perspektiv.

Förekomsten av övervikt ökar snabbt i vĂ€stvĂ€rlden. UngefĂ€r 1,6 miljarder mĂ€nniskor berĂ€knas vara överviktiga och minst 400 miljoner av dessa Ă€r sjukligt överviktiga. PĂ„ grund av den snabba ökningen har WHO klassat övervikt som en epidemi. Övervikt Ă€r ett stort problem och Ă€ven ett hot mot folkhĂ€lsan dĂ„ det medför ökad risk för flertalet sjukdomar. Trots kraftfulla insatser fortsĂ€tter övervikten bland befolkningen att öka.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Det övergripande syftet med studien Àr att fÄ kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lÀrare för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. För att följa upp syftet och för att fÄ kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet pÄverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lÀrare som Àr anstÀllda för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lÀrare som arbetar med att ge stöd inom omrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrÄgar vid rekrytering av en lÀrare för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Samtliga rektor efterfrÄgar en formellt utbildad lÀrare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsomrÄdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallÀrare inom sprÄk, skriv och lÀs men det Àr bara en rektor som efterfrÄgar en utbildad speciallÀrare inom kunskapsomrÄdet.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda pÄ vilka elever som lÀrare, och vissa politiker, ser som begÄvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete bestÄr av en teoridel, dÀr jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begÄvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begÄvade elever och elitskolor/elitklasser samt sÀrskild undervisning i Sverige. Detta för att fÄ en bild av hur vissa politiska partier ser pÄ Àmnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fÄtt av min undersökning dÀr jag intervjuat Ätta grundskollÀrare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion dÀr jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fÄtt frÄn den praktiska delen.

Det tillhör inte ovanligheterna att möta stickrÀdda patienter i dagens sjukvÄrd. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa stickrÀdsla hos vuxna patienter. En litteraturstudie har genomförts med fokus pÄ tandvÄrden, vilken har inneburit granskning och sammanvÀgning av resultat frÄn vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att det finns olika metoder för att minska stickrÀdsla. MÄnga av de stickrÀdda patienterna relaterar sin rÀdsla till aktuella eller tidigare traumatiska upplevelser frÄn barndomen.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta unga personers erfarenheter kring sina förÀldrars skilsmÀssa. Syftet med studien var att se vilken instÀllning unga vuxna skilsmÀssobarn har till att sjÀlva ingÄ i nÀra relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka fÄ fram hur unga vuxna skilsmÀssobarn tror att deras syn pÄ nÀra relationer har pÄverkats av att som barn ha varit med om en skilsmÀssa. Dessa frÄgor besvaras utifrÄn Ätta halvstrukturerade intervjuer, dÀr Ätta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla frÄn en uppvÀxt som inneburit att förÀldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 Är.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lÀrare ska bemöta och stötta elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter i Àmnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar lÀs- och skrivsvÄrigheter och religionskunskap utifrÄn ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden dÀr reflektion och samtal fÄr en djupare roll Àn den kvantiativa metoden. VÄra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lÀrare i mellanstadiet som undervisar i de samhÀllsvetenskapliga Àmnena. Respondenterna arbetar pÄ skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp. Resultatet visade att samtliga lÀrare anvÀnder sig av olika arbetssÀtt och metoder för att stötta elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lÀrarna fick stöttning och hjÀlp i undervisningen av specialpedagog.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och fÄ insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser pÄ lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ lyfta fram hur elever i behov av stöd fÄr ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger pÄ hur de upplever och ser pÄ sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö Àr avgörande för elevers lÀrande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och nÀrmiljöer.

Syftet med studien Àr att undersöka om begÄvade elever i Ärskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i sÄ fall fÄr, samt Àven vad som anses vara en begÄvad elev. Undersökningen Àr kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades pÄ 3 olika skolor. Resultatet visar pÄ att alla respondenter ansÄg att det var svÄrt att skapa en uppfattning om vad begÄvade elever Àr, samtliga menade dock att det inte behövde bero pÄ vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte anvÀnda sig av begreppet sÀrskilt begÄvad dÄ de ansÄg att det var ett negativt laddat ord.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvÄrigheter och de pÄverkande faktorer i arbetet med ÄtgÀrdsprogram samt att undersöka om de vidtagna ÄtgÀrderna leder till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. I undersökningen ingÄr pedagoger frÄn tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolÄren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehÄller litteraturgenomgÄng, intervjuer och dokumentanalys. Studien Àr baserad pÄ tio öppna intervjuer och analys av 48 ÄtgÀrdsprogram som har upprÀttats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn tre frÄgeomrÄden; SkolsvÄrigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. VÄr hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvÄrigheter utifrÄn den förförstÄelse de har och den kultur som rÄder i skolan samt att sÀttet att beskriva svÄrigheter prÀglar de vidtagna ÄtgÀrderna. Resultatet visar att hypotesen hÄller men visar ytterligare ett perspektiv pÄ skolsvÄrigheter.

I denna uppsats tar jag upp vad leken Àr och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. NÄgra nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgÄngspunkt i nÄgra teoretiska perspektiv pÄ lek har jag intervjuat tvÄ förskollÀrare om deras syn pÄ lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas bÄde som individer och samhÀllsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig pÄ ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva kÀnslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgÄngspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.