SammanfattningSyftet: Att sammanstÀlla vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om bedömningsinstrument som kan anvÀndas av arbetsterapeuter för bedömning av behov av bostadsanpassning för vuxna med frÀmst fysiskt funktionsnedsÀttning. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning pÄ fyra sökord i sju databaser. För att fÄ ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frÄgestÀllningarna.  Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart bedöma behovet av bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument som innehÄller bÄde observation och sjÀlvskattningsmoment för att fÄ en helhetsbild av miljöns tillgÀnglighet och anvÀndbarhet. Konklusion:  Arbetsterapeuter som bedömer behovet av bostadsanpassning behöver bedömningsinstrument som mÀter bÄde subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ en samlad bild av barns, förÀldrars och professionellas perspektiv pÄ barn som har förÀldrar med missbruk/beroende, psykisk ohÀlsa och/eller vÄld i nÀra relation. Den insats som undersöks Àr sekundÀrprevention i form av stödgruppsverksamhet som riktas till mÄlgruppen i ett lÀn. Studien tar framförallt upp den svenska forskning som finns tillgÀnglig och med den som utgÄngspunkt studeras ett lÀn med sex kommuner och de verksamheter som kommunerna Àr huvudmÀn för. Studien har genomförts med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder, dels en webbenkÀt, ett dialogmöte i form av survey feedback och dels semistrukturerade intervjuer med Ätta personer, bÄde vuxna barn och förÀldrar. Skillnaderna mellan kommunerna i lÀnet Àr stora vad gÀller satsade resurser i form av tjÀnster och dÀrmed antalet barn som ges möjlighet att gÄ i stödgruppsverksamhet.

Flera rapporter visar att unga mÀnniskor i Sverige mÄr allt sÀmre psykiskt. De utvecklingspsykologiska processer som kÀnnetecknar tonÄren och de tidiga vuxenÄren kan vara förenade med stora pÄfrestningar och dÀrmed utgöra en risk för utvecklingen av psykisk ohÀlsa. Psykodynamisk psykoterapi med ungdomar och unga vuxna Àr en vÀletablerad behandlingsmetod för unga mÀnniskor med psykiska problem, men trots detta Àr forskningsbasen begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utfallet av psykodynamisk psykoterapi med 213 ungdomar och unga vuxna som bedrivits pÄ Ericastiftelsen mellan Ären 2004-2009. Deltagarnas funktionsnivÄ pÄ CGAS- och GAF-skalorna samt sjÀlvskattningar av symtom pÄ SCL-90 jÀmfördes före och efter psykoterapi.

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelÀrare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. ForskningsfrÄgan som jag formulerade för att nÄ mitt syfte var: Vad har lÀrarna för erfarenheter och instÀllning till matematik och vilket tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder de för att nÄ eleverna med problemlösning? För att fÄ svar pÄ min forskningsfrÄga valde jag en hermeneutisk metod dÄ jag arbetade med enkÀter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkÀtsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklÀrare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning.

Syftet med denna studie Àr att i grundskolans Ärskurs nio undersöka hur lÀrare upplever och bemöter elever med sÀrskilda matematikförmÄgor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som undervisar i Är nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lÀrandeteori. Resultatet som framkom i studien visar pÄ att lÀrarna uppfattar att elever med sÀrskilda matematikförmÄgor skiljer sig Ät sinsemellan, men att tvÄ typer av duktiga elever ÀndÄ kan urskiljas i deras berÀttelser; den mekaniske rÀknaren och den logiske tÀnkaren. Den logiske tÀnkaren betraktades dock som mer kvalificerad Àn den mekaniske rÀknaren.

Syftet med föreliggande fallstudie Àr att undersöka huruvida ÄtgÀrdsprogram pÄ en gymnasieskola i vÀstra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjÀlp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda pÄ hur arbetet upplevs stÀller vi följande frÄgor: Hur arbetar en gymnasieskola i vÀstra Sverige med ÄtgÀrdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med ÄtgÀrdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan fÄr arbetet med ÄtgÀrdsprogram?. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har vi metodologiskt anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art.

This study aims was to examine if working recreation instructors and the technical literature have the same or different outlook on when the grown ups should attend in children?s play, and what it is that separate them. The work method has been qualitative interviews. The number of interviewed recreation instructors is four. The study shows that the working recreation instructors that I have interviewed consider that itÂŽs important to protect childrenÂŽs freedom in there play without the grown upÂŽs interference.

Detta examensarbete handlar om matematiksvÄrigheter som Àr vanligt bland elever i grundskolan idag. Arbetet beskriver olika definitioner av matematiksvÄrigheter, hur vanligt det Àr och möjliga orsaker till svÄrigheterna. Det finns ocksÄ en del som handlar om skillnader mellan pojkars och flickors matematiksvÄrigheter. Den största delen handlar dock om hur man som lÀrare kan underlÀtta för elever med matematiksvÄrigheter i skolan. I arbetet ingÄr en empirisk studie som bygger pÄ intervjuer med tvÄ lÀrare (en grundskollÀrare och en speciallÀrare) och tvÄ elever pÄ de olika stadierna samt observationer av elever.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslÀrare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna anvÀnder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 stÄr det att: ?Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslÀrare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och Àven problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgÄng och anvÀnda sig av rÀtt hjÀlpmedel.

SammanfattningI detta examensarbete undersöker jag ett sÀtt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. AvsiktenÀr att konstruera en enkÀt för utvÀrdering av undervisning i Är 9 och gymnasiet med det avseendet att mÀta hurelever upplevt förutsÀttningar för lÀrande och förstÄelse av undervisningens innehÄll. Detta sker genom att bjudain elever frÄn Ärskurs 9 att medverka till att pÄverka utformningen av enkÀten. Syftet med enkÀten Àr attundersöka hur elevers upplevda lÀrande och förstÄelse av ett visst innehÄll kan stödjas genom val av arbets- ochundervisningsform. Det Àr min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan dÀr bÄde elevsamverkan ochlÀrande frÀmjas.

The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g.

Bakgrund: Ett nÄlstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rÀdsla och oro. StickrÀdsla Àr vanligt förekommande och kan bero pÄ tidigare negativa erfarenheter. Det Àr sjuksköterskans ansvar att skapa förutsÀttningar för patienten att hantera sin stickrÀdsla och tillgodose patientens grundlÀggande omvÄrdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrÀdsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvÄrdnadsÄtgÀrder. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en dÀr bÄda metoder tillÀmpats.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning fÄ en bÀttre insikt i vad DAMP Àr och vad det kan innebÀra för elever med denna diagnos. Jag vill Àven ta reda pÄ vad skolans ansvar Àr och hur lÀrare i skolan kan hjÀlpa och underlÀtta för elever med dessa svÄrigheter. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, varav den första Àr en litteraturgenomgÄng dÀr olika forskares syn och Äsikter om DAMP Àr presenterade och sammanstÀllda. Den andra delen bestÄr av en undersökande del dÀr intervjuer med fyra olika lÀrare, om deras kunskaper om hur lÀrare kan underlÀtta för DAMP-elever, presenteras. Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP Àr ett osynligt handikapp som kan bero pÄ mÄnga olika faktorer, av vilka forskarna inte Àr riktigt överens om.