Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra vilka arbetssÀtt och strategier lÀrare med olika pedagogiska inriktningar anvÀnder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsÀttningar och individuella behov sÄ att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar pÄ elever med koncentrationssvÄrigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning pÄ tre skolor dÀr vi genomförde intervjuer med lÀrare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lÀrarna ser pÄ elevers koncentrationssvÄrigheter samt vilka arbetssÀtt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde Àven fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssÀtt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.VÄrt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus pÄ elevernas koncentrationssvÄrigheter.

Mobbning Àr ett problem som rör sÄvÀl vuxna som barn. Skolan Àr en plats dÀr alla ska kÀnna sig trygga ÀndÄ gÄr mÄnga barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning stÀller stora krav pÄ skolorna och det krÀvs kunniga och engagerade lÀrare. Genom att lyssna pÄ vad elever har för tankar kring Àmnet kan pedagoger dra stor lÀrdom. Syftet och frÄgestÀllningen med detta arbete Àr att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning.

Uppsatsen Àmnar undersöka hur lÀrarstudenter upplever sÀrbegÄvade elevers situation i skolan, samt hur lÀrarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus pÄ behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. FrÄgorna grundas i forskning som visar att sÀrbegÄvade barn och elever ofta krÀver en delvis annorlunda pedagogik och sÀrskild uppmÀrksamhet i skolan för att inte tappa sina förmÄgor eller sin lust att lÀra. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nÀstan 400 lÀrarstudenter bedömt Ätta pÄstÄenden om sÀrbegÄvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lÀrarstudenterna till stor del Àr positivt instÀllda till sÀrskilt stöd för sÀrbegÄvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krÀvs för att tillgodose de sÀrbegÄvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Detta Àr en studie som tagit sin utgÄngspunkt i begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? med fokus pÄ barn och elever med ADHD/DAMP utifrÄn ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit mÄnga kritiska röster och skilda Äsikter för vilka insatser som Àr bÀst för barnen. Fokus har Àven riktats mot huruvida diagnosen kan hjÀlpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av sÀrskilt stöd har förÀndrats.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Sömnen har en rehabiliterande och Äteruppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vÄrt liv i sömn. Under perioder dÄ individen utsÀtts för stora pÄfrestningar blir sömnen Ànnu viktigare. Att vara patient och vÄrdas pÄ ett sjukhus anses vara en pÄfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan vidta för att frÀmja god sömn hos patienterna. Detta Àr en deskriptiv litteraturstudie dÀr data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att skapa perspektiv kring kommunikationen vid konflikter och konflikthantering. Fokus ligger frÀmst pÄ vuxnas och barns samspel, med stark betoning pÄ lÀrare/pedagog - elev/barn relationer.De tre frÄgestÀllningarna som ligger till grund för denna studie Àr; Var, hur, nÀr och varför sker kommunikation enligt Ätta engelsksprÄkiga artiklar? Vad anser Ätta engelsksprÄkiga artiklar om hur kommunikation i form av samtal kan frÀmja konflikthantering? och Vilken betydelse fÄr relationer för konflikter och konflikthantering enligt Ätta engelsksprÄkiga artiklar? Svaren till frÄgestÀllningarna har hittats genom att belysa Ätta studier och dess resultat. Forskningsöversikten Àr tÀnkt att ge lÀsaren en tydlig bild över kommunikationens betydelse vid konflikter och konflikthantering.Resultatet av studien visar att kommunikation i form av exempelvis samtal Àr av stor vikt vid konflikter och hanteringen av dessa. Andra huvudfaktorer som Àr av vikt Àr bland annat relationers betydelse, dubbelriktad pÄverkan, samt reflektion, utvÀrdering, och kontinuitet.Det har visat sig att vuxna influerar barn och att barn pÄverkar vuxna.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgÄngspunkt. Syftet Àr att infoga nÄgra barns röster, angÄende vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes vÄren 2008 i StockholmsomrÄdet, med ett urval av fyra barn i nioÄrsÄldern. Gruppintervjuerna skedde vid tvÄ tillfÀllen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillÀmpas utifrÄn en problematisering av vuxenmakt, dÀr barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp frÄn queer- och maskulinitetsteori anvÀnds för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen anvÀnder sig av olika motstÄndsstrategier, för att handskas med rÄdande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

FörmÄgan till sjÀlvkÀrlek grundlÀggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra mÀnniskor. Steget in i vuxenvÀrlden kan dock innebÀra en sÀrskild utmaning. SjÀlvbilden anses ocksÄ bÄde kunna pÄverkas genom och pÄverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevÀrt försÀmrad sjÀlvbild i SASB efter terapi. Statistiska berÀkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv sjÀlvbild Àn övriga patienter, att de förbÀttrats i andra utfallsmÄtt och att deras sjÀlvbild hade förbÀttrats vid uppföljning.

? Den hÀr uppsatsen handlar om att aktivt vÀlja och bli religiös i vuxen Älder.Det inledande syftet med uppsatsen Àr att studera den vuxna individens sjÀlvvalda religiositet och beskriva och förmedla den sÄ som den verkligen ter sig och upplevs för den troende sjÀlv.Jag har i min uppsats fyra huvudfrÄgestÀllningar:Vem? NÀr? Hur? Varför?? Jag har under arbetets gÄng intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt, arbetssÀtt och metoder och anvÀnt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkÀtundersökning för att uppnÄ bÀsta undersökningsresultat.? Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frÄgorna:Vem? En ?sökare? av olika anledningar och slag.NÀr? Efter yttre omstÀndigheter sÄsom dödsfall, skilsmÀssa eller dylikt. Efter inre omstÀndigheter, ofta beskrivet som en lÀngtan eller ett behov.Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.Varför? För att möta ett behov..

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete och vÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever med koncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitala intervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder som anvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.  VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olika vÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

VÄrt arbete handlar om huruvida leken finns och anvÀnds som redskap kopplat till lÀrandet med klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har Àven lÀst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. VÄr tes Àr att pedagogerna i klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd tar hjÀlp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lÀra eleverna. Syftet Àr att belysa leken och koppla det till lÀrande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.