Detta arbete handlar om mobbning. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad pedagogen ska göra dĂ„ den upptĂ€ckt mobbning. Jag har valt att avgrĂ€nsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas Ă€ven mĂ„lsman och elever upp, eftersom de Ă€r viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla Ă„ldrar och försĂ€mrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar pĂ„verkar barn och elevers beteenden.

Studiens syfte var att fÄ utökad kunskap om hur socialrÄdgivarna som arbetar pÄ Ungbo i Halmstad upplever sina förutsÀttningar att tillmötesgÄ behoven hos de ungdomar som fÄr bistÄnd frÄn verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo Àr ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som Àr i behov av boende och stöd i varierad utstrÀckning. Studien Àr kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrÄdgivare som arbetar pÄ Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien Àr att socialrÄdgivarna har samma syn gÀllande verksamhetens mÄl men nÀr det gÀller tillvÀgagÄngssÀtt emot det gemensamma mÄlet skiljer sig uppfattningarna Ät. SocialrÄdgivarnas uppfattningar om deras förutsÀttningar att tillmötesgÄ ungdomarnas behov Àr varierande Àven om majoriteten pÄtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder pÄ att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. GrÀnserna Àr otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar sÄvÀl intervjuer som en enkÀtundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gÄtt mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spÄr kvar av en syn dÀr man ser eleven som bÀrare av problemet vid svÄrigheter i skolan. Den empiriska delen framhÄller att skolans personal mÄnga gÄnger likstÀller specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsomrÄdet. Intervjuer och enkÀter visar ocksÄ att majoriteten av lÀrarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

NÀr en mamma fÄr diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd nÀr mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under tvÄ teman: KÀnslomÀssiga behov och informativa behov. Det Àr viktigt att vuxna Àr Àrliga mot barn i en svÄr situation som en mammas bröstcancer diagnos innebÀr.

Uppsatsen handlar om skolans bemötande av kinestetiska och taktila elevers inlÀrningsstilar. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur kinestetiska och taktila inlÀrningsstilar tillgodoses i förhÄllande till de auditiva och visuella inlÀrningsstilarna. För att fÄ svar pÄ detta görs intervjuer som inriktar sig pÄ hur lÀrare bemöter eleverna och planerar undervisningen för att tillgodose kinestetiska och taktila inlÀrningsstilar. Undersökningen visar pÄ en skillnad i medvetenhet hos lÀraren i arbetet för att tillgodose de kinestetiska och taktila eleverna För att stimulera kinestetiska och taktila elever krÀvs rörelse och praktiska uppgifter. I undersökningen framkommer att det finns flera hinder för detta till exempel platsbrist, brist pÄ laborativt material samt att skolan upplevs som alltför ?teoretiskt? inriktad.

Studiens syften var att skapa förstÄelse för hur elever inom autismspektra har det pÄ högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förstÄelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jÀmnÄriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en sÀrskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallÀrare.

För det barn som har en funktionsnedsÀttning finns mÄnga tÀnkbara hinder som kan sÀtta stopp för leken. Men det finns ocksÄ stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste Ären har tillgÀngligheten pÄ lekplatser varit ett hett Àmne och ett av de tydligaste tecken pÄ detta Àr att fallskyddsunderlaget pÄ lekplatser allt oftare bestÄr av gummiasfalt istÀllet för sand. Det finns dÀremot fÄ riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgÀnglig och sÀrskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsÀttningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta pÄ rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

Studiens syfte Àr att beskriva lÀrares uppfattning och erfarenheter av faktorer som pÄverkar möjligheten att stötta och hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter, samt ge dem en god KASAM. Studien ger en överblick över tidigare forskning, samt en beskrivning av den salutogena teorin och KASAM. Med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer har jag studerat hur matematik-lÀrare i skolÄr 6-9 kan gynna KASAM hos elever i matematiksvÄrigheter. Studien beskriver lÀrarnas Äsikter i ett övergripande perspektiv, att se eleven i ett helhetsperspektiv, och ocksÄ arbetssÀtt och strategier för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna. Studien beskriver Àven faktorer lÀrarna anser vara försvÄrande för att gynna KASAM hos elever i svÄrigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten pÄ en samstÀmmighet hos lÀrarna om vikten av att se hela mÀnniskan. En god kunskap om, och relation till eleven anses vara grundlÀggande för att gynna KASAM, samt att eleven ges möjlighet att uppleva trygghet och delaktighet, bÄde bland vuxna och kamrater.

Förberedelseklasser Àr nÄgot som blir allt mer vanligt i dagens skolor. SÄ snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna pÄ skolan. I lÀroplanen stÄr det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmÀnna riktlinjer för utbildning av nyanlÀnda elever. Genom en kvalitativ studie pÄ KörsbÀrsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.

PÄ intensivvÄrdsavdelningar för vuxna och prematura barn runt om i vÀrlden vÄrdas mÄnga mÀnniskor nedsövda, sederade eller av andra orsaker oförmögna att uttrycka sina behov via verbal kommunikation. I dessa specifika fall mÄste sjuksköterskan finna andra sÀtt att kommunicera med patienterna, oavsett Älder och sjukdomstillstÄnd. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som hÀmmade eller stimulerade kommunikationen med patienter som inte kunde kommunicera verbalt. Studien genomfördes med en metod för systematiska litteraturöversikter och med en deduktiv ansats utifrÄn förutbestÀmda frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ kommunikation med prematura barn och sederade/intuberade vuxna samt likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.