Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhÀlsoteam. UtifrÄn tanken att synen pÄ elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlÀngningen pÄverkar vÄr syn pÄ eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frÄgestÀllningarna i arbetet Àr; Vilka diskurser gÄr att urskilja i de undersökta elevhÀlsoteamen? Vilka Àr de rÄdande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser fÄr detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys, och dÄ den diskursteoretiska. En diskurs Àr ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ den vÀrld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad mÄluppfyllelse för elever med utlÀndsk bakgrund och svenska som andrasprÄk kan uppnÄs. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie med inriktning pÄ elever med utlÀndsk bakgrunds sÀrskilda behov, undervisningsstrategier för ökad mÄluppfyllelse gÀllande elever med utlÀndsk bakgrund samt lÀrarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning pÄ ett interkulturellt perspektiv. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr hur man kan arbeta för att öka elever med utlÀndsk bakgrunds mÄluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlÀrningsmiljö tillsammans med en informell inlÀrningsmiljö frÀmjar elevernas mÄluppfyllelse.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Studiens syfte Àr att synliggöra grundskolans pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrÄn de individintegrerade eleverna frÄn Är 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrÄn en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utlÀsas utifrÄn pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet sÄg ut.

Syftet med studien Àr att ta del av erfarenheterna bland nÄgra elever pÄ introduktionsprogrammet som inte nÄtt mÄlen för Ärskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar pÄ bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjÀlpa dem nÄ mÄlen. Andra frÄgor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att frÀmja lÀrandet, om de kÀnt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter frÄn grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod anvÀndes och genom livsberÀttelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. TvÄ intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka stöd det finns för barn med ADHD i skolan. Studien bygger pÄ intervjuer med tvÄ klasslÀrare, en speciallÀrare, tvÄ rektorer samt en observation av en elev med diagnosen ADHD. Skolorna i undersökningen har varit en kommunal f-5 skola samt en f-9 friskola. För att belysa detta Àmne ur en ny synvinkel har jag valt att undersöka lÀrarnas erfarenheter av sambanden mellan sprÄkutveckling och ADHD. Intervjuerna visar att lÀrarna underströk att barn Àr olika och att man dÀrför mÄste arbeta utifrÄn den enskilde individen.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av förÀldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgÄngspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. MÄlsÀttningen med undersökningen var att fÄ en djupare förstÄelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod anvÀndes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrÄn tidigare forskning och teorier med hjÀlp av forskningsbaserade och naturliga kategorier.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Bakgrund: Enligt WHO berÀknas det vara 448 miljoner nya fall av STI Ärligen hos personer i Äldrarna 15-49 Är. Under de senaste tio Ären har STI ökat kraftigt.  Det Àr framför allt ungdomar och unga vuxna som drabbas. Attityd- och beteendeförÀndringar bidrar till fler partners och fler tillfÀlliga partners. Idag finns ett annat synsÀtt pÄ relationer vilket leder till en ökad risk för spridning av STI.

I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga pÄ hur unga vuxna ser pÄ livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data frÄn fem kvalitativa intervjuer och anvÀndning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan pÄ familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen gÄr till nÀr man har slÀkt i olika lÀnder kommer ocksÄ att belysas. En viktig del av studien Àr Àven hur man kommunicerar och upprÀtthÄller ett transnationellt slÀktskap..

AbstractExamensarbete inom LÀrarprogrammet LP01Titel: Most schools teach you how to move around it but?Neuropedagogik? vad, hur och varför?Författare: Caroline Bandgren och Emelie MöllerTermin och Är: VÄrterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universi-tetHandledare: Ulla BerglindhExaminator: Anna-Lena LilliestamRapportnummer: Vt14-2910-122Nyckelord: Neuropedagogik, neuroplasticitet, inlÀrningssvÄrigheter, elever i behov av sÀrskilt stöd, Eaton Arrowsmith School, lÀrandeteorierSyfte:Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om neuropedagogik och varför det Àr positivt att anvÀnda sig av i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr en litteraturbaserad uppsats som har grunden i en studie gjord pÄ en skola i Kanada.Metod:Undersökningen som gjordes i Kanada genomfördes pÄ Eaton Arrowsmith School som riktar in sig pÄ elever som har inlÀrningssvÄrigheter dÀr de med tar hjÀlp av neuroplasticitet och egna metoder för att hjÀlpa eleverna. Det intervjuades fyra pedagoger, en rektor, en vise rektor och tvÄ elever. Skolans metoder samt kanadensisk litteratur stÀlls sedan emot svensk forskning som behandlar samma Àmne.Resultat:Baserat pÄ undersökningen i Kanada och den svenska litteratur som anvÀnts sÄ har vi kommit fram till att för elever som har inlÀrningssvÄrigheter kan neuropedagogik vara dem till stor nytta.

BakgrundPÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) vÄrdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstÄnd blir en angelÀgenhet som pÄverkar hela familjen emotionellt. NÀrstÄende till kritiskt sjuka patienter Àr ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland Àr intensivvÄrdsavdelningen deras första kontakt med sjukvÄrden. SjukvÄrdspersonal Àr den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och dÄ frÀmst i deras akuta chockfas. VÄrdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohÀlsa hos krisdrabbade nÀrstÄende.

The aim of this study was to, from a special educational approach, describe and analyse nine teachers and headmasters experiences and perceptions of the use of laptos, ?1-1?, as a tool for working with 13-16 year old pupils born outside of Sweden and with special educational needs (SEN). Interviews were used for data collection. The interview material was analysed with the phenomenografic analysis method and with meaning condensation method. The result was analysed through three perspectives on special education and the concept of inclusion as the study?s frame of reference.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

I arbetet undersöks lÀrarrollens yrkesroll inom skolans vÀrld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD stÄr för ?obsessive compulsive disorder? och det innebÀr mÀnniskor som lider av ett tvÄngssyndrom och tvÄngstankar. FrÄgor som arbetet Àmnar besvara Àr: Hur mÀrker man om ett barn lider av OCD? Vilka Àr de utmÀrkande symptomen? Finns det nÄgon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det nÄgon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjÀlpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet bestÄr i att ta reda pÄ vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lÀrare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lÀrande samt hur man kan kÀnna sig om man lider av syndromet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod nÀr vi har intervjuat mÀnniskor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. VÄr slutsats har varit att vi har fÄtt reda pÄ vad man ska ha i Ätanke nÀr man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohÀlsa samt vad det innebÀr att lida av syndromet..