Postoperativ smÀrta Àr relaterad till vÀvnadsskadan som uppstÄr i samband med operation. Denna smÀrta kan mÄnga gÄnger vara svÄr att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smÀrta hos vuxna. Metoden som anvÀndes bestod av en litteraturstudie dÀr data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vÀgledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi.

För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever frÄn naturvetenskapsprogrammet pÄ en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. NÄgra av eleverna i min undersökning sitter vÀldigt lÄng tider med lÀxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan nÄgot annat nÀr de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhÄller vikten av bra lokaler och tillgÄngen pÄ datorer i skolan om man skall anvÀnda tiden under hÄltimmar och lÄnga raster till skolarbete. Det jag kommer fram till Àr att de elever i min undersökning som kÀnner sig nöjda med sin tidsanvÀndning oftast inte Àr lika stressade som de elever som sÀllan Àr nöjda.

Patienter med nedsatt kommunikationsförmÄga har begrÀnsade möjligheter till att förmedla sin smÀrtupplevelse. Sjuksköterskan har till uppgift att bedöma patientens smÀrta vilket kan vara oerhört komplext. Syftet med denna litteraturstudie var att  belysa  bedömning av smÀrta hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmÄga. Litteraturstudiens resultat grundades pÄ 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och bearbetades. Analysen av dessa artiklar resulterade i tvÄ teman: smÀrtbedömning av vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmÄga och smÀrtuttryck hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmÄga.

Uppsatsen syftar till att undersöka attityden hos pedagoger och vuxna auktoritetsfigurer angÄende ungdomars dator/tv-spelsvanor. KÀllmaterialet bestÄr av artiklar frÄn pedagogiska tidskrifter mellan Ären 1993-2007. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ diskursbeskrivning dÀr olika attityder identifieras och analyseras. Teorin baseras pÄ Niklas Luhmanns tankar angÄende psykiska och sociala system. Resultatet ÄskÄdliggör att pedagoger sedan 2000-talets början har visat en alltmer positiv attityd angÄende dator/tv-spelsvanor hos ungdomar.

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens Älder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 Är. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration frÄn Glaser och Strauss grounded theory, har anvÀnts. KÀrnkategori som framtrÀdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, bÄde bakÄt och framÄt i tiden, mot ett frÀmmande mÄl med ett behov av ressÀllskap och guide.

SAMMANFATTNING Den hÀr uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig sjÀlv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. DÀrför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som Àr mellan sexton och tjugoett Är och tillsammans med deltagarna skapat berÀttelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förvÀntningar som heteronormativt stÀlls pÄ en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrÄgan - ?Hur framtrÀder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berÀttelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgÄngspunkt att skolan Àr ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden stÀlls intervjudeltagarnas berÀttelser. BerÀttelserna analyseras med hjÀlp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgÄngspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att n? sina m?l. Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som behandlingsmetod f?r vuxna. Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier och nio underkategorier.

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjÀlpmedel kan anvÀndas för att underlÀtta vardagen för vuxna mÀnniskor med ADHD.  För att Ästadkomma detta görs en genomgÄng av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhÀllet för att erbjuda hjÀlp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. DÀrefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara anvÀndbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebÀra och hur teknik, sÄvÀl specialtillverkade hjÀlpmedel som vanliga produkter, kan anvÀndas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli anvÀndbar, sÄvÀl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjÀlpmedel. Detta ÄskÄdliggörs genom exempel frÄn nÄgra svenska hjÀlpmedelsprojekt följt av en probleminventering dÀr ett antal studiebesök och intervjuer har tjÀnat som en bakgrund för förstÄelse av den stora mÀngd strukturer, aktörer och hjÀlpmedel som Àr möjliga men emellanÄt svÄrtillgÀngliga vÀgar till hjÀlp för vuxna med ADHD. De som i slutÀnden kan avgöra vilken nytta ett hjÀlpmedel innebÀr Àr brukarna sjÀlva. Deras upplevelser och erfarenheter Àr en ovÀrderlig kÀlla till kunskap.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad som gÀller angÄende rÀttigheten för sÀrskilt stöd för elever i gymnasieskolan. MÄlet för denna undersökning Àr att belysa omrÄdet omkring alla elever i behov av sÀrskilt stöd med tanke pÄ deras möjligheter att erhÄlla adekvata stödinsatser. Vi ville oocksÄ lÀra oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom omrÄdet. Vi har gjort vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor.

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

Bakgrund: FÀrg pÄverkar och berör mÀnniskor pÄ olika sÀtt. Dagens fÀrgforskning har till syfte att förbÀttra kunskapen om hur vi pÄverkas av fÀrg och hur vi pÄ ett bra sÀtt kan anvÀn-da fÀrg i vÄr miljö. Det Àr kÀnt att miljön pÄverkar lÀkningen men det Àr först pÄ senare tid kunskapen anvÀnds vid utformning av sjukhus men det Àr sÀllan som den fysiska miljöns roll anvÀnds i utvÀrderingar av sjukhusvistelser eller av vÄrdinsatser. Syfte: Att belysa om befintlig fÀrg i patientsalen pÄverkar vuxna inneliggande patienter med avseende pÄ trygghet, vÀlbefinnande och trivsel. Vuxna i denna studie avsÄg patienter i Äl-dern 20-60 Är.

Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Eftersom infektionen ofta Ă€r asymptomatisk och kan leda till infertilitet Ă€r det viktigt att de som utsatts för smitta testar sig. Även ett ökat utövande av sĂ€krare sex Ă€r viktigt för att stoppa utvecklingen. En litteraturstudie har gjorts för att kartlĂ€gga preventionsinsatser som görs inom omrĂ„det sexuell hĂ€lsa och ta reda pĂ„ hur ungdomar och unga vuxna ser pĂ„ sexualitet, sexuellt riskbeteende och sĂ€krare sex. Nio vetenskapliga artiklar anvĂ€ndes för att fĂ„ en bild av ungdomskultur och sexualitet.

Denna studie beskriver hur hela familjen med dess olika familjemedlemmar, pĂ„verkas pĂ„ olika sĂ€tt nĂ€r en förĂ€lder drabbas av en cancersjukdom. FörĂ€ldrarnas erfarenheter omfattar bĂ„de deras syn pĂ„ hur förĂ€ldrarollen och parrelationen pĂ„verkas samt hur de uppfattar att barnen, tonĂ„ringarna och/ eller de unga vuxna pĂ„verkas nĂ€r den ena förĂ€ldern Ă€r sjuk samt vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.  Även barnen, tonĂ„ringarna och de unga vuxna som anhöriga i Ă„ldrarna 10-25 Ă„r, har givit sin syn pĂ„ hur de upplever att de sjĂ€lva och förĂ€ldrarna pĂ„verkats av att den ena förĂ€ldern har/har haft en cancersjukdom och vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.Denna studie visar bland annat att partnern skattar högre pĂ„verkan för sig sjĂ€lv och sina barn Ă€n förĂ€ldern som Ă€r patient, och att de unga vuxna Ă€r mera pĂ„verkade av förĂ€lderns cancersjukdom Ă€n vad förĂ€ldrarna tror.   .