Tematiskt arbete Àr ett allt mer populÀrt arbetssÀtt i dagen skolor. Det Àr en friare undervisningsmetod som krÀver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock fÄ svÄrt att uppnÄ mÄlen i lÀroplanerna dÄ de kan ha svÄrigheter att planera och strukturera arbetet i skolan pÄ egen hand och dÀrmed inte klarar av det friare arbetssÀttet. Syftet med studien var att utifrÄn nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstÄ det tematiska arbetet i grundskolans tidigare Är samt undersöka hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades Ätta pedagoger i grundskolans tidigare Är utifrÄn en intervjuguide.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr dels att belysa hur skolledare anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlÀgga vilka förhÄllanden skolledare önskar fÄ undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilka skolutvecklingsbehov skolledare anser det finns nÀr det gÀller att möta alla elever. Vi vill ocksÄ undersöka hur man utvÀrderar de insatser som görs med elever i behov av sÀrskilt stöd..

I förberedelseklasser gÄr elever som helt saknar eller har mycket begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket och dÀrför behöver intensiv trÀning i detta. Dessa elever Àr oftast nyanlÀnda i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka lÀrares syn pÄ nyanlÀnda elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka tvÄ olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lÀrarna om deras verksamhet. Vi beskriver lÀrarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

DÄ elever har olika förutsÀttningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha Àven smÄ undervisnings-grupper för elever som av nÄgon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv dÀr jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det Àr viktigt att klarlÀgga hur elever som varit föremÄl för olika specialpe-dagogiska insatser sjÀlva upplever sin skolgÄng.SmÄ undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen dÄ man sett risker med att elever exkluderats frÄn den ordinarie verksamheten.

Vi stÀller oss frÄgan hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs med tanke pÄ alla elevers olikheter. Syftet i denna studie Àr att studera tillfÀllen dÄ lÀrarna eventuellt upplever inkludering svÄrt. Genom att studera lÀrares uppfattningar och deras tillvÀgagÄngssÀtt i mötet med alla elevers olika förutsÀttningar och behov och vilka tÀnkbara svÄrigheter som kan tillkomma, vill vi framhÄlla lÀraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsÀttningar. Vi fann i vÄra delstudier att det finns svÄrigheter att inkludera alla elever i en sammanhÄllen undervisning med hÀnsyn till elevernas olika förutsÀttningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och dÄ med avsikt att skapa bÀttre förutsÀttningar för eleven att nÄ kunskapsmÄlen.

Studiens syfte och innehÄll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen anvÀnder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder pÄverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig pÄ pedagogernas egen tolkning av normalitet. FastÀn de flesta specialpedagogerna ansÄg att avvikelserna hos eleverna berodde pÄ skolans miljö och organisation sÄ blir eleven bÀrare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande Samtliga sex specialpedagoger anvÀnde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie sÄ Àr det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke. .

I socialt arbete finns det flertalet lagar, riktlinjer och regler som pÄverkar socialarbetares förhÄllningssÀtt gentemot deras klienter. Inom kommunalt utredningsarbete representerar socialarbetarna en myndighet och deras arbete genomsyras av en maktobalans som existerar mellan dem och klienterna. Maktobalansen uppenbaras av att socialarbetaren har lagar som ger dem maktbefogenheter att ingripa i mÀnniskors liv och bestÀmma över beslut som rör deras klienter oavsett om klienterna sjÀlva vill det eller inte. UtifrÄn denna komplexa relation har studiens syfte vÀxt fram; att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt förhÄllningssÀtt gentemot sina klienter. En kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer har anvÀnds för att uppfylla studiens syfte.

Begreppen nÀrstÄende och familj innefattar de personer som stÄr en patient nÀrmst. Historiskt finns nÀrstÄendes behov av stöd beskrivet redan i slutet pÄ 1800-talet. De senaste 70 Ären har nÀrstÄendes behov av stöd försummats och familjer har i mindre utstrÀckning involverats i vÄrden. Delaktighet i omvÄrdnaden Àr ett grundlÀggande behov som kan hjÀlpa nÀrstÄende att kÀnna trygghet och meningsfullhet i sin situation. NÀrstÄende beskrivs bÀra pÄ en egen sorg som inte ges mycket utrymme och ibland tar sig fysiska uttryck.

Unga vuxna Àr en grupp som i allt större utstrÀckning söker stöd för sina psykiska svÄrigheter. Att hitta samtalsformer som Àr verksamma Àr dÀrför av stor vikt för mÄlgruppen. PÄ S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i Äldrarna 18-29 Är ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sÀtta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den hÀr typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till mÄlgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Syfte: Syftet med fallstudien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning i ma-tematik av elever i behov av sÀrskilt stöd i Ärskurs 3 under vÄrterminen 2012.Teori: I den teoretiska inramningen redogörs för en didaktisk Àmnesteori dÀr lÀrarens Àmneskunskaper och Àmnesdidaktiska kunskaper frÀmjar lÀrandet. Det gynnar elevers prestationer nÀr lÀrares bedömning stödjer elevers lÀrande. Med hjÀlp av den didaktiska Àmnesteorin visar studien hur lÀrare arbetar med bedömning i matematik av elever i behov av sÀrskilt stöd.Metod: Studien Àr en kvalitativ fallstudie. Studien genomförs i en kommun i VÀstra Gö-taland och pÄ tvÄ kommunala skolor. LÀrare som undervisar i matematik i Ärskurs 3 Àr i fokus.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med det hÀr arbetet Àr att dels göra en teoretisk genomgÄng av de viktigaste styrdokumenten nÀr det gÀller inkludering, dels att med hjÀlp av nÄgra verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?MetodJag har anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som metod för datainsamling för att fÄ mer fördjupade svar pÄ mina frÄgor. Jag kÀnner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd genomförs sÄ ofta det Àr möjligt. Det beror pÄ flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. MÄnga olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlÀtta för skolsvÄrigheter.

Bakgrund: Andelen barn med medfött hjÀrtfel som nÄr vuxen Älder har ökat stort tack vare förbÀttrad vÄrd, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvÄrden om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar sÄ stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjÀrtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehÄllsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjÀrtfel upplever att de Àr annorlunda gentemot sina jÀmnÄriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begrÀnsningar, kroppsuppfattning och kÀnslomÀssiga uttryck sÄsom utanförskap, skuld och rÀdsla.

VÄrt huvudsakliga syfte Àr att söka kunskap om och fördjupa förstÄelsen för hur gymnasieelever med diagnosen Aspergers syndrom (AS) upplever sin skolgÄng. VÄr konkreta frÄgestÀllning Àr att undersöka elevernas upplevelser av bemötandet frÄn lÀrare genom en kvalitativ intervjustudie dÀr 4 gymnasieelever med diagnosen AS har intervjuats. Den litteratur som anvÀnts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Uppsatsen ger en överblick av tidigare forskning om Aspergers syndrom och hur undervisning av dessa elever kan lÀggas upp. VÄrt resultat pekar pÄ att det Àr nödvÀndigt att ta hÀnsyn till den enskilda Aspergers elevens behov.

Examensarbetet ger lÀsaren en inblick i förhÄllningssÀttet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jÀmförs annan forsknings syn pÄ en gynnsam lÀrandemiljö för barn med koncentrationssvÄrigheter med Human Dynamics teori.Syftet har varit att undersöka om förhÄllningssÀttet Àr fördelaktigt för elever med koncentrationssvÄrigheter.Undersökningen, som Àr baserad pÄ intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel pÄ hur pedagoger anvÀnder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvÄrigheter och deras behov. Respondenterna Àr positiva till Human Dynamics och menar att förstÄelsen för olikheter och insikter om sig sjÀlv har hjÀlpt dem att se olika individers behov pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare.Slutsatsen Àr att Human Dynamics teori Àr förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svÄrigheter utan specialpedagogiska ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga i vissa fall..