Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta unga personers erfarenheter kring sina förÀldrars skilsmÀssa. Syftet med studien var att se vilken instÀllning unga vuxna skilsmÀssobarn har till att sjÀlva ingÄ i nÀra relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka fÄ fram hur unga vuxna skilsmÀssobarn tror att deras syn pÄ nÀra relationer har pÄverkats av att som barn ha varit med om en skilsmÀssa. Dessa frÄgor besvaras utifrÄn Ätta halvstrukturerade intervjuer, dÀr Ätta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla frÄn en uppvÀxt som inneburit att förÀldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 Är.

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mÀttekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjÀlp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes pÄ ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes pÄ resultaten. PÄ grund av yttre omstÀndigheter försenades arbetet, och ett tillrÀckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslÄs..

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av sÀrskilt stöd. Detta har fÄtt mig att övervÀga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött pÄ flertalet gÄnger. I litteraturen framgÄr det att skolans ansvar innebÀr att varje individs behov ska frÀmjas och segregering ska undvikas. DÄ jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant Àmne att undersöka.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn professionellas perspektiv fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i sÀrskolan. HuvudfrÄgan som denna studie försöker belysa Àr: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i sÀrskolan? För att uppnÄ mitt syfte kommer jag fokusera pÄ de följande frÄgestÀllningar: Vad innebÀr elever i behov av sÀrskilt stöd? Vilka Àr kriterierna för rÀtt till sÀrskoleundervisning? För att kunna ge svar pÄ mina frÄgor tillÀmpade jag en kvalitativ metod, dÀr utförde jag intervjuer med olika yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjÀlp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i sÀrskolan.

SyfteSyftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut nÀr det gÀller arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkÀter och intervjuer, för att ta reda pÄ hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. DÄ detta Àr en kvalitativ under-sökning har enkÀterna endast anvÀnts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lÀmna ut en enkÀt till sju pedagoger och tre för-Àldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger frÄn sex skolor i MadridomrÄdet del-tagit, dÀr tre av skolorna Àr privatskolor och de övriga tre kommunala. EnkÀterna har föregÄtt intervjuerna, dÀr förtydliganden och fördjupning av enkÀtsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att ÄtgÀrderna riktas mot eleven.NÄgon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer Àn att de specialteam som finns i alla kommuner och som Àr behjÀlpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnÄr mÄlen.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? PÄ vilka skilda sÀtt uppfattar nÀmnda pedagoger den erhÄllna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar pÄ kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgÄr att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av sÀrskilt stöd och Marte Meo handledning.

Bakgrund: Dagens vÄrdpersonal kommer allt oftare i kontakt med mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Dessa möten kan innebÀra kulturella olikheter mellan vÄrdgivare och patient dÀr det Àr viktigt att patienten upplever ett gott möte och inte kÀnner sig sÀrbehandlad.Syfte: Att beskriva upplevelser av mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen hos vuxna personer med utlÀndsk bakgrund.Metod: En systematisk litteraturstudie med artikelsökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsbedömdes, de med lÀgst kvalitet exkluderades. Kvar blev nio kvalitativa artiklar som analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Att förstÄ och göra sig förstÄdd; informanterna upplevde kommunikationen som bristfÀllig. Att kommunicera genom tolk ökade förstÄelsen men det förekom ocksÄ problemen Att marginaliseras och försummas; informanterna upplevde att vÄrdgivarna saknade tid för att diskutera informanternas behov.

Utvecklingssamtal, Àr det ett samtal eller ett betygsreferat? Upplevs utvecklingssamtalen olika av elever och lÀrare? Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur elever och lÀrare upplever sina utvecklingssamtal. Genom att anvÀnda kvalitativ intervjuform gavs jag dÄ möjligheten att försöka förstÄ bÄde elevernas och lÀrarnas syn pÄ utvecklingssamtal. Av studien framgÄr att mÄnga av de intervjuade eleverna ansÄg att de ville ha fler men kortare utvecklingssamtal. Eleverna och lÀrarna delade synpunkten att en bra relation Àr grunden för ett utvecklande utvecklingssamtal och att utvecklingssamtalet inte bara Àr ett betygsreferat.

JÀrpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan Àr ?en skola för alla?.

SvÀljkapacitet kan skilja sig Ät mellan olika Äldrar och kön. Detta kan inverka pÄ prestationen pÄ sÄ kallade vattensvÀljtest. Ingen uttömmande studie har gjorts angÄende effekt av Älder, kön och vattenmÀngd pÄ svÀljförmÄga hos friska vuxna i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att presentera normdata för tre olika mÄtt pÄ svÀljförmÄga: svÀljtid, svÀljkapacitet och antal klunkar vid 1 respektive 2 dl vatten hos friska vuxna, samt att undersöka effekter av vattenmÀngd och Älder respektive kön pÄ svÀljförmÄgan. 239 vuxna deltagare stratifierades utifrÄn Älder och kön.

Studiens syfte Àr att belysa samt uppmÀrksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade pÄ annat sÀtt, men som ÀndÄ inte kommer in pÄ arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behÄlla ett arbete eller praktik och pÄ sÄ vis hamnar i ett bestÄende försörjningsstöd.Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingÄr i gruppen?? StÄr gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det nÄgon utmÀrkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhÀllet hantera gruppen? ? Förslag pÄ vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats sÄ inhÀmtade vi vÄr empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i tvÄ olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att anvÀnda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar pÄ att denna grupp av unga vuxna har stora svÄrigheter att komma in i samhÀllet och fungera i det. Det man har kunnat se Àr Àven att trots att det inte finns nÄgon uttalad problematik av nÄgot slag, sÄ uttalade ÀndÄ vÄra respondenter misstankar om detta.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

BakgrundPÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) vÄrdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstÄnd blir en angelÀgenhet som pÄverkar hela familjen emotionellt. NÀrstÄende till kritiskt sjuka patienter Àr ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland Àr intensivvÄrdsavdelningen deras första kontakt med sjukvÄrden. SjukvÄrdspersonal Àr den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och dÄ frÀmst i deras akuta chockfas. VÄrdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohÀlsa hos krisdrabbade nÀrstÄende.

Den hÀr C-uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter utagerande elever. Som utgÄngspunkt beskrivs tre olika perspektiv pÄ specialpedagogik som pÄverkar hur detta möte mellan lÀrare och elev blir. I tidigare forskning har det visat sig att det relationella perspektivet Àr det som enligt Lpo 94 ska genomsyra verksamheten i skolan, men att det Àr det kategoriska perspektivet som i sjÀlva verket Àr rÄdande. För att ta reda pÄ hur lÀrare bemöter utagerande elever har jag gjort kvalitativa respondentintervjuer med tre lÀrare i Är 4-6 som berÀttar hur de arbetar och vilka erfarenheter de har i arbetet med utagerande elever. Det visar sig att alla tre lÀrare i grunden utgÄr ifrÄn samma perspektiv, det relationella, men att det i praktiken skiljer sig Ät nÀr det gÀller arbetssÀtt mellan de intervjuade lÀrarna.