Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat frÄn 15 till 21 procent bland mÀn och kvinnor i Äldern 35-44 Är. Sveriges befolkning lever lÀngre idag, framförallt för att hjÀrt- och kÀrlsjukdomar har minskat. DÀremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det Àr cirka 400 unga vuxna varje Är som insjuknar vilket pÄverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre Äldrar kan bero pÄ förÀndrade levnadsvanor.

Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare och fritidspedagoger anser att ett ÄtgÀrdsprogram Àr och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. DÀrför behandlas först och frÀmst litteraturinnehÄll som hoppas ge en förstÄelse av barn i behov av stöd, ÄtgÀrdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det olika aspekter om vad ÄtgÀrdsprogram Àr och vad det ska innehÄlla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vÄr ostrukturerade intervjuform.

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmÄl har av modersmÄls- och andrasprÄksundervisning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att fÄ kunskap om hur de ser pÄ modersmÄlsundervisning och svenska som andrasprÄk. Eleverna gÄr pÄ en mÄngkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 Är gamla och var alla födda hÀr i Sverige av utlÀndska förÀldrar. Alla eleverna pratade bÄde svenska och sitt modersmÄl.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 Är) i tvÄ Stockholmskommuner.FrÄgestÀllningar:- Hur stor Àr alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skÀl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur pÄverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o UmgÀngeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning varför enkÀter passade bÀst som datainsamlingsmetod. MÄlgruppen avgrÀnsades till Äldrarna 18-20 Är. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta sÄ mÄnga föreningar som möjligt inom de tvÄ kommunerna. Vi utgick frÄn att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag frÄn respektive idrott.

Bakgrund: 1.4 miljarder mÀnniskor i vÀrlden har övervikt eller fetma vilket leder till följdsjukdomar som diabetes, hypertoni och kardiovaskulÀra sjukdomar. ViktnedgÄng har positiv inverkan pÄ hÀlsan men trots det har mÄnga personer med övervikt och fetma svÄrt att gÄ ned i vikt.Syfte: Att beskriva faktorer som motiverar till viktnedgÄng hos vuxna personer med övervikt och fetma.Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet sammanstÀlldes i tre huvudkategorier hÀlsa, skönhet och stöd.Slutsats: De motiverande faktorer som författarna fann kan vara till god hjÀlp för sjuksköterskor dÄ de vill motivera personer med övervikt eller fetma att gÄ ned i vikt. Liknande resultat visades i studierna oberoende av vilket land de utfördes i..

Massmedia har under en lÄng tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmÀnheten i olika hÀlsorelaterade frÄgor. Dess förmedling av hÀlsoinformation har i det senmoderna samhÀllet dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hÀlsoinformatör. För att besvara syftet anvÀndes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillÀmpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av Ätta informanter vilka var mellan 19 och 26 Är gamla.

Denna studie följer elever som deltar i bÀnkinteraktion omkring matematik med sin lÀrare. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever beskriver att fÄ enskild hjÀlp som stöd för sitt lÀrande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstÄr i lÀrar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgÄngspunkt för hur matematiklÀrare och speciallÀrare kan tÀnka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och Àr gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bÀnkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efterÄt och med egna ord berÀtta vad som hÀnde och hur eleven hade tÀnkt i situationen. .

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (PedagogueŽs experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svÄrigheter i matematik Àr att de upptÀcks tidigt. Det Àr viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och krÀver en sÀrskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006).Syftet med denna rapport Àr att undersöka och analysera lÀrares,speciallÀrares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, Ärskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallÀrare och dels enkÀter med mÄnga öppna frÄgor till lÀrarna.Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta anvÀnder sig av olika kartlÀggningsmaterial för att upptÀcka SUM-elever. De upptÀcker Àven SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vÄrdnadshavare.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av hur elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀr in ett nytt och frÀmmande sprÄk som engelska. Studien syftar Àven till att belysa skillnaden mellan inlÀrningen av engelska hos en elev i lÀs- och skrivsvÄrigheter och hos en elev utan lÀs- och skrivsvÄrigheter. LitteraturgenomgÄngen ger en bakgrund och en förstÄelse av problemomrÄdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lÀrare och specialpedagoger som Àr vÀl insatta i lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur sprÄkinlÀrning gÄr till för elever i och utan dessa svÄrigheter.Resultatet av studien visar att det Àr mycket svÄrt för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter att lÀra in ett nytt och frÀmmande sprÄk. Dessa elever behöver dÀrför en anpassad undervisning dÀr deras behov och förutsÀttningar tas i beaktning. TillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel, som exempelvis datorn, Àr av stor vikt vid dessa elevers inlÀrning.

Ungdomsarbetslöshet Àr idag ett omfattande samhÀllsproblem och ett vanligt förekommande debattÀmne i media. Studiens fokus ligger pÄ hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i Äldrarna 24-26 Är ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgÄngspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som anvÀnts i studien Àr baserad pÄ socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har nÄgon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgÄngspunkt. I analysen lÀggs fokus pÄ hur de pÄverkas av samt hanterar sin livssituation i förhÄllande till arbetslösheten.