Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av Vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som råder i dagens samhälle och har som syfte att ta reda på vad vuxenelever har för motiv och mål med sin utbildning och om dessa påverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar på både grundskole- och gymnasienivå och visar på motiv och mål med Vuxenutbildningen såsom utbildning, arbete, språk och kommunikation, samhällsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mål representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrån respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhållande till tidigare forskning på området, där bland annat män och kvinnors olika studieval, nyanlända svenskars situation inom det svenska skolväsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhället behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder på att kön och social bakgrund påverkar de motiv och mål som presenterats, men att också dagens samhällsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro måste ses som viktiga påverkansfaktorer..

The purpose of this essay is to investigate adult students information seeking. We draw a distinction between traditional timetabled studies, flexitime studies and external studies. For many adult students flexitime studies and external studies involve a new kind of studying. The new types of studies entail that adult students must apply themselves to more information seeking. In our study we investigate how the students proceed when seeking information.

Syftet med vår studie var att ge en förståelse för hur lärare inom Vuxenutbildningen använder formativ bedömning för att främja elevers lärande. I vår studie av litteratur i ämnet såg vi att formativ bedömning har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och att det finns många sätt att arbeta med bedömning med formativt syfte. Litteraturen visade vidare att de aktuella styrdokumenten har främjat utvecklingen mot ett individbaserat lärande och att bedömning är en viktig beståndsdel i elevernas lärande. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes vid en kommunal vuxenutbildning med två lärare vid varje intervjutillfälle. Samtliga informanter undervisar i kurser på gymnasial nivå.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av svenska för invandrare (sfi) i två kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berättelser om önskemål av studie- och yrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund som studerar på Vuxenutbildningen, två rektorer och en studie- och yrkesvägledare. De teorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält som förklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individens beteende.

Detta examensarbete är en studie av huruvida en grundläggande laborativ fysikkurs för gymnasieelever kan vara en bra idé för att göra matematiken mindre abstrakt och mer intressant. Metoden för datainsamling baserades på kvalitativa intervjuer, litteraturstudier samt en observation av ett laborativt moment. De som intervjuades var gymnasieelever, elever från Vuxenutbildningen, aktiva pedagoger och en gymnasierektor. Litteraturstudien behandlade tidigare och pågående forskning och de aktuella styrdokumenten. Resultaten från intervjuerna, observationen och litteraturstudierna sammanställdes och de visade på att praktiska moment kan stärka viljan att lära och förståelsen för teorin bakom.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på behandlarens åsikt om behandling och hur behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Undersökningen visar de attityder olika aktörer, på och kring komvux i Blåmåla, harangående sitt skolbibliotek. De tillfrågade har fått ge sina åsikter i fråga om skolbiblioteketsegentliga funktion, personalen, lokal och bestånd, datorisering, användning, samarbetemed andra kommunala enheter och spekulera i andra aktörers tankegångar ombiblioteksverksamheten.Syftet är att visa på problematiken kring biblioteket i Vuxenutbildningen, samt ge vissaförslag och idéer angående utveckling av verksamheten. En kvalitativ metod har använts,i avsikit att klargöra hur aktörerna, på just denna komvuxenhet, tänker. De intervjuade ärbl a rektor, studierektor, bibliotekarier och elever.Resultaten tyder på att man anser funktionen som referensbibliotek vara den viktigaste.Att ha en yrkesutbildad bibliotekarie, ses dock inte som en nödvändighet, aven om manefterlyser någon som kan visa fram de möjligheter skolbiblioteket har att ge. Samtliga äröverens om att lokalen är för liten och att litteraturbeståndet borde vara betydligt större.Datorisering är erforderligt för verksamheten.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK.

Den 1 januari 2002 bildades myndigheten "Nationellt centrum för flexibelt lärande" i Hässleholm. Myndighetens bildande innebar att flexibelt lärande på allvar etablerades som ett begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen.Syftet med uppsatsen är att studera innebörden av begreppet och undersöka hur begreppet etablerades. Arbetet med att undersöka hur begreppet etablerades ledde till, att mitt val av metod blev en textanalys av ett kapitel ur dokumentet SOU 2000:28 "Kunskapsbygget 2000 det livslånga lärandet" och ett kapitel ur dokumentet Prop. 2000/01:72"Vuxnas lärande och utveckling av Vuxenutbildningen".Begreppets innebörd har utvecklats från att ha varit en diskussion gällande e-learning och/eller distansutbildning till en diskussion gällande en vidare innebörd, som innebär att flexibilitet ska relateras till individen och målet ska vara att underlätta för individen att lära och att delta i lärande.Det livslånga och livsvida lärandet innebär ett behov för flexibla utbildningsvägar. Detta innebär att flexibelt lärande troligtvis har kommit för att stanna som begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen..

Avhopp från gymnasiet får konsekvenser både för den enskilde personen och för samhället. På samhällsnivå blir det sämre skatteintäkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag får dessutom svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket kan leda till långvarigt utanförskap. Syftet med denna studie är att analysera orsakerna till vad det är som gör att våra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 år, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation är till att börja studera igen. Våra forskningsfrågor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de är tillbaka i studier igen och deras åsikter om vilka följderna blir när man saknar fullständig gymnasieutbildning.

Den 1 juli 2010 avskaffades värnplikten i förmån för ett yrkesförsvar, varpå premisserna för utbildningen av soldater förändrades. Idag har män och kvinnor från 18 år möjlighet att genomföra s.k. Grundläggande Militär Utbildning (GMU) under tre månader på frivillig basis. De nya premisserna kan m.h.t. frivilligheten ställas i paritet med civil vuxenutbildning, där båda upplever exempelvis avhopp till följd av motivationsbrist.Syftet med studien är delvis att identifiera officerarnas upplevda utmaningar på GMU avseende rekryternas tidigare erfarenheter, motivation samt lärarrollen.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om nio andraspråkselevers grammatiska kompetens i användningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ ställning samt spetsställning.  Eleverna läser på nivåerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare på Vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet är också att jämföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrån processbarhetsteorin, som är en vedertagen teori över andraspråksinlärning. Processbarhetsteorin säger i stora drag att svenska lärs in i fem bestämda grammatiska steg vilka kommer i en bestämd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrån en bildserie på åtta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras på processbarhetsteorin.     Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar också mot att det finns stora skillnader inom grupperna.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

I arbetet studeras undervisning i Svenska som andraspråk, både inom SFI och Vuxenutbildningen. Studien bygger på 13 intervjuer med olika aktörer som arbetar med utbildningsformatet. Arbetet kan betraktas från två olika nivåer. På den deskriptiva nivån är syftet att kartlägga utbildningens uppkomst och utveckling i Sverige och i Malmö mellan åren 1965 och 2003. Detta inkluderar de förändringar som är antågande i skrivande stund.