Samhället blir mer och mer globaliserat. Som studie- och yrkesvägledare kommer man varje dag i kontakt med människor med olika bakgrunder. I vårt examensarbete var vårt syfte att få ökad kunskap om vad individer med utländsk bakgrund har för upplevelse av studie- och yrkesvägledning på Vuxenutbildningen. Det centrala i vårt arbete var att få ta del av respondenternas upplevelser för att vi och även andra skulle få ökad kunskap om hur studie- och vägledning kan upplevas då man inte är född och uppvuxen i ett svenskt skolsystem. Detta har vi gjort med hjälp av en kvalitativ metod.

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid Vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom Vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

Inom den kommunala Vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till Vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet.

Att studera på Vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom Vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsämnet inom Vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar. Resultatet visar att uppdraget inom Vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen.

BAKGRUND: Efter 25 år som lärare inom Vuxenutbildningen var jag intresserad av att undersöka hur kursdeltagarna upplevt sina vuxenstudier. Min upplevelse var från ?katederhållet? och jag ville undersöka hur vuxenstudierna upplevts ur elevperspektiv. Uppsatsen innehåller dels en enkätundersökning, dels en intervjudel.SYFTE: Syftet var att undersöka om kursdeltagarnas självbild, självkänsla, självförtroende och livskvalitet påverkades av studierna på Komvux och om det fanns några könsskillnader i resultaten.METOD:Studien är genomförd på kommunala Vuxenutbildningen i Borås. Undersökningen är utförd genom en kvantitativ metod.

SammanfattningKunskapslyftet var den stora satsning som staten gjorde under åren1997-2002 på vuxnas lärande. Satsningen hade fyra viktiga målsättningar:? Minska arbetslösheten och förnyaarbetsmarknadspolitiken? Utveckla och förnya Vuxenutbildningen? Minska utbildningsklyftorna? Öka förutsättningarna för tillväxtSamtliga kommuner i Sverige deltog i Kunskapslyftet. Det har gjorts många undersökningar som är relaterade till Kunskapslyftet, men få undersökningar har gjorts som har tagit reda på vad deltagarna ansåg om denna satsning. De flesta av deltagarna var lågutbildade och kunde genom ett förmånligt ekonomiskt bidrag, UBS - Särskilt utbildningsbidrag från CSN, som låg på samma nivå som a-kasseersättningen, genomföra sina studier med en förhållandevis god studieekonomi.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Syftet med detta arbete är att undersöka, tolka och förstå hur lärare verksamma vid gymnasieskolor och i den kommunala Vuxenutbildningen i Luleå kommun arbetar för att komma till rätta med elevers plagiering. Vi har undersökt detta genom att studera tidigare forskning på området samt utfört dels en enkätundersökning och dels kvalitativa intervjuer med lärare. Resultaten visade bland annat att en majoritet av informanterna anser att plagiering är ett växande problem, att de använder flera olika sätt för att stävja plagieringen samt att aktivt arbete med källkritik möjligen kan ha en avskräckande effekt på elever som kan tänka sig att plagiera. I slutet av uppsatsen lämnas förslag på fortsatt forskning inom ämnet, som bland annat skulle kunna belysa hur elevers arbetsuppgifter kan konstrueras för att minska risken för plagiering..

Denna undersökning handlar om hur elever ser på sina studier inom Grundläggande Vuxenutbildningen. Genom intervjuer med fyra kvinnor i 40-årsåldern, har jag kommit fram till att de trivts med utbildningen och den har gett dem ökat självförtroende. Flera av dem anser att den specialpedagogiska hjälp de fått har varit avgörande för att klara av sina fortsatta studier. De elever som har provat ut hjälpmedel har använt dom aktivt när de läst vidare efter den grundläggande utbildningen.Samtliga elever tycker att de har förändrats av sina studier detta gäller främst som tidigare nämnts självförtroendet. De tycker också att de har utvecklats som människor, de ser på händelser på nytt sätt.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om litteratursamtalet som metod vid texttolkning utvecklade elevernas förståelse, om graden av självinsikt rörande den egna utvecklingen och om intresset för skönlitterära texter ökade samt vad eleverna själva ansåg om arbetsmetoden. Undersökningen gjordes i en grupp elever från den kommunala Vuxenutbildningen i Luleå som alla läste Svenska på B-nivå. Metoderna som användes för att kunna dra slutsatser var tre enkäter, observationer och fyra intervjuer. Av resultaten att döma kan vi dra slutsatserna att litteratursamtalet som metod utvecklade både elevernas förståelse och grad av självinsikt, att deras intresse för skönlitterära texter inte ökade utan låg kvar på en relativt hög, konstant nivå samt att de tyckte att litteratursamtalet som metod varit givande..

I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala Vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar..

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i Vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll.

Då båda författarna har gått på folkhögskola var det vår förförståelse av folkhögskolan som ledde in oss på ämnet. Vi ville undersöka hur vanligt det var att folkhögskoleelever sökte vidare till högskolan och i hur stor omfattning folkhögskolan informerade och knöt an till högskola. Vidare sökte vi svar på frågan om social bakgrund kunde vara avgörande för om eleven sökte sig till vidare utbildning. Enligt den litteratur vi tagit del av under resans gång så nämner vissa författare att social bakgrund är avgörande för vidare studier likväl visar det resultat vi fick fram att så inte var fallet. Vi har använt oss av metodtriangulering, det vill säga, både kvantitativ och kvalitativ metod.

Sammandrag Det här arbetet handlar om elevgrupper på tre olika nivåer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. Två av grupperna har svenska som sitt andraspråk; en av dem går på grundläggande vuxenutbild-ning och den andra på den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstaspråk, och dessa studerar på gymnasial vuxenutbildning.För att fastställa andraspråkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivå utifrån Processbarhetsteorin och därefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. Därefter anläggs olika perspektiv på bisatsanvändning, såsom nivåer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivå är viktigare faktor för L2-tillägnande än förstaspråk.