Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala Vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont.

I vårt arbete har vi bl.a. tittat på hur den grundläggande Vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvägledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvägledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika länge inom den kommunala Vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i läroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nämnd som den kommunala Vuxenutbildningen ligger under.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom Vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades.

Språket spelar en avgörande roll för individen på vilket sätt han/hon kan klara av sin skolgång och integreras i det svenska samhället på ett så smidigt sätt som möjligt. Därför är det viktigt att alla pedagoger, som undervisar andraspråkselever, har kunskap om hur språkinlärningen underlättas för elever med ett annat modersmål än svenska.Många språkforskare har kommit fram till att användning av skönlitteratur i undervisningen främjar språkutvecklingen på olika sätt, både inom ämnet svenska och svenska som andraspråk.Syftet med undersökningen är att ta reda på i vilken utsträckning pedagoger inom andraspråksundervisningen använder skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning och vilken typ av skönlitteratur som används. I min undersökning vill jag få veta vad pedagogerna anser om språkinlärning med hjälp av skönlitteratur och på vilket sätt det lästa bearbetas. En viktig frågeställning är också huruvida andraspråkselevernas språkutveckling underlättas med hjälp av skönlitteratur.Jag har valt att göra en kvalitativ intervjuundersökning och målet är att få bekräftat det som sägs i litteraturen om betydelsen av att läsa skönlitteratur för språkinlärningen. Informanterna som jag har intervjuat är sex lärare i svenska som andraspråk, både inom ungdomsskolan och Vuxenutbildningen.

Studien syftar till att undersöka 86 sent anlända ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjänst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion.Fler kvinnor än män har valt teoretiska studier medan fler män satsar på yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom Vuxenutbildningen än männen. Det är fler män än kvinnor som har en taxerad inkomst av tjänst på över 100 000 tusen kronor. Det går inte att dra några långtgående slutsatser när det gäller de sent anlända ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning då den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte går att få fram.

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom Vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades.

Syftet med denna studie var att belysa vårdlärarnas lärarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vård- och omsorgsutbildning. Frågeställningarna var: vilken lärarkompetens har lärarna som arbetar med validering och behövs det någon specifik lärarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där målet har varit att få en förståelse för lärarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lärare inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lärarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av såväl praktiskt arbete inom sitt eget ämnesområde som undervisning inom Vuxenutbildningen.

Syftet med denna studie var att belysa vårdlärarnas lärarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vård- och omsorgsutbildning. Frågeställningarna var: vilken lärarkompetens har lärarna som arbetar med validering och behövs det någon specifik lärarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där målet har varit att få en förståelse för lärarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lärare inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lärarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av såväl praktiskt arbete inom sitt eget ämnesområde som undervisning inom Vuxenutbildningen.

Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom Vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande Vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar.

Empati är ett centralt begrepp med många dimensioner och en central förmåga i omvårdnadsarbetet idag. Inom professionellt vårdarbete finns krav som gäller lyhördhet, kommunikation, omvårdnad och förståelse. Empati är därför en nödvändig komponent för professionell hållning.Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar om empatibegreppet och hur empatiutvecklande arbete inom Omvårdnadsprogrammets vuxenutbildning bedrivs. Vidare avsågs även att beskriva lärares uppfattningar om hur empatiutveckling sker samt vad som underlättar eller hindrar detta skeende. Två kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes.

Som blivande yrkeslärare inom vård- och omsorg upplever vi att en empatisk förmåga hos vårdaren är en viktig grund i vård- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsställa vårdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade då vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svårigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstånd eller autistiska drag att bli inkännande personal inom vård- och omsorg. Syftet med vår studie var att få svar på om vårt antagande var relevant och belysa hur lärare inom vård- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vård- och omsorg utifrån ett empatiskt perspektiv. Vi ville också ha svar på om de anser empati vara nödvändigt i vård- och omsorgsarbetet och om denna förmåga i så fall går att utveckla, samt om vård- och omsorgslärare anser sig ha tillräcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lärarna anser att det ställer ökade krav på handledaren på APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.Målgruppen för undersökningen är elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.

Syftet med studien var att fördjupa mina kunskaper om validering på omvårdnadsprogrammet inom några vuxenutbildningsorganisationer. Validering som begrepp har funnits ett tag i landet, men har nu blivit mer aktuellt sedan vuxenutbildningar runt om i Sverige har börjat använda det som ett kursutbud till det ordinarie omvårdnadsprogrammet. Validering består av olika processer som information, självskattning, bedömning för att senare mynna ut i studier på det ordinarie omvårdnadsprogrammet, individuella studier eller flexibla studier.Den 1 juli 2011 infördes en ny gymnasiereform Gy 2011 (Skolverket). För Vuxenutbildningen kommer en ny utbildningsreform, VUX 2012, att gälla från och med 1 juli 2012 och i den kommer validering att ingå som en rättighet för vuxenstuderande och skyldighet för vuxenutbildare. Politiker, arbetsgivare och samhället i stort efterfrågar det då det är ett underlättande för individer med erfarenhet inom vård och omsorg att snabbare få en utbildning inom området, och en ekonomisk samhällsvinst då individer inte behöver vara borta under lång tid för att få en utbildning.

Den här uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. På vilket sätt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven från en globaliserad värld, som kommer att ställa krav på den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att få det svårt att möta inflytandet från omvärlden. Förändringarna sker snabbt och nya regler från EU eller andra system kommer att påverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över gränserna och nu kommer regler och system, som ställer krav på den offentliga förvaltningen.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver åtgärder avsedda att stödja och utveckla elevers lärande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har även undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i behov av stöd och om det finns några specifika svårigheter.Teori: Studien har en sociokulturell ansats. Lärande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lärande är interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebär olika former av stöd i läroprocessen.