För biltillverkare är det idag viktigt att de så kallade kombinationsinstrumentens utstrålning och utseende upplevs på rätt sätt av föraren. Kombinationsinstrumentet är den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmätare, varvräknare, bränslemätare m.m. På grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning är bilföraren omgiven av ett stort antal informationskällor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, både med hänseende på funktion och på attraktivitet. För att öka förståelsen hur informationen upplevs utseendemässigt har en undersökning utförts på Luleå tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

Detta examensarbete har genomförts vid Volvobussar i Säffle med huvudmålsättning att rationalisera och standardisera hanteringen av tillsatsmaterial, fästelement mm, vid tillverkningen av bussar.Som reslutat av arbetet finns nu en komplett tillsatsmateriallista där man kan se alla tillsatsmaterial som används vid byggandet av Volvobussar i Säffle. Denna lista kommer dessutom att ligga som grund för den tillsatsmateriallista som ska användas i de andra bussfabrikerna inom Volvokoncernen. Med den nya listan finns nu det möjlighet att söka på ett tillsatsmaterial och se precis inom vilka stationer de används och en ungefärlig förbrukning per standardbussmodell. Sammantaget gör detta att kostnaderna, pristillägget per buss, kommer att sjunka då onödiga artiklar sorterats bort och artiklar som använd sällan hanteras på annat sätt.En komplett databas över alla tillsatsmaterial har även tagits fram, som gör att man kan söka på ett tillsatsmaterial och se hur det ser ut, inom vilken kategori av tillsatsmaterial det tillhör och vilken leverantör det har.Projektet har gjort att man inom produktionen har utvecklat sina rutiner för att löpande kontrollera vilka tillsatsmaterialmaterial som används. Projektet har även utvecklat rutinerna för att kontrollera hur ett material ligger i strukturen på bussen.

I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som privata aktörer. Det hävdas ofta att offentliga bolag inte är lika effektiva som sina privata motsvarigheter, vilket kan bero på skillnader i management. Målet för denna uppsats är därför att undersöka om det finns sådana skillnader i management, och vilka dessa i så fall är. Undersökningen är begränsad till Sverige och de större statliga och privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har använt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.

Inledning: I början av millenniet uppdagades Enron- och Worldcomskandalerna i USA, vilkaskulle få konsekvenser för den interna kontrollen i form av Sarbanes Oxley Act (SOX). En avde viktigaste delarna med SOX är paragraf (section) 404 som säger att revisorn ska granskaoch uttala sig om den interna kontrollen. Detta gjorde att man var tvungen att arbeta fram ettkontrollsystem som revisorn sedan kunde granska. Vid tidpunkten för lagens tillkomst fannsdet i Sverige ett antal bolag som var registrerade på den amerikanska börsen och som därmedblev skyldiga att följa lagen. De flesta företag som var registrerade då har nu valt attavregistrera sig från den amerikanska börsen och lyder därför inte längre under denna lag.Vår övergripande frågeställning lyder: ?Vilka erfarenheter har svenska företag dragit av SOXoch i vilken utsträckning använder man sig fortfarande av processer kopplade till dettaregelverk?? För att få svar på detta har vi formulerat tre underliggande frågeställningar:· Hur förberedde sig USA-noterade företag i Sverige för SOX?· Hur arbetade USA-noterade företag i Sverige med SOX?· Vilka rutiner från SOX finns kvar i företagens verksamhet idag och varför?Metod: Vi har i vår uppsats valt ut tre företag, SKF, Volvo och Swedish Match, som alla hardet gemensamt att de har avregistrerat sig från den amerikanska börsen.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

det finns ett uttryck som lyder ?Att vinna eller försvinna?. I dagens samhälle har detta blivit allt mer påtagligt. Att vara näst bäst duger inte längre. Att låta produkter nå ut på marknaden som inte är korrekta utan orsakar missnöje hos kund är inte acceptabelt.

MARIA HEDIN, CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET, Ergonomisk design och produktion MARIA MARKLUND, TEKNOLOGIE MAGISTEREXAMEN, Industriell design Examensarbetet har utförts inom programmen Industriell design samt Ergonomisk design och produktion vid Luleå tekniska universitet under en period av 20 veckor i oktober 2006 till februari 2007. Uppgiften var att utveckla koncept för ett lyfthjälpmedel till den MultiTask-cell (MTC) som nyligen installerats i Volvo Aeros produktion i Trollhättan. Cellen består av fem MultiTask-maskiner vilket innebär att varje maskin kan utföra alla nödvändiga operationer (borrning, svarvning, fräsning etc.). I maskinerna bearbetas detaljer till flygmotorer med hjälp av verktyg som till största delen hanteras av industrirobotar. När den bearbetande delen på verktygen ska bytas sker däremot hanteringen manuellt av operatörerna. I MTC:n finns ett område speciellt avsett för byte av den bearbetande delen på verktyg, även kallat ställning av verktyg.

Vi har gjort en studie som syftar till att undersöka hur miljödebatten och klimatfrågan påverkat dagens organisationer. I ett led att genomföra studien har vi utgått från vår kvalificerade gissning innebärande att ett nytt paradigm har gett sig till känna. Paradigmet benämns som miljöinriktat management. Vår problemdiskussion utmynnar i frågeställningar om hur organisationer bör hantera uppkomsten av miljöinriktat management. Vidare frågor som berörs är hur ledare bör hantera paradigmskiftet och vilka risker ett utelämnande av miljöinriktat management innebär.

Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara modernt, professionellt utformat och ha ett enhetligt utseende. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad.  Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar.

Reklam är något vi möts av hela tiden, överallt. Många gånger förmedlas det till oss utan att vi ens märker det. När jag kollar på tv, blir jag hela tiden störd av de ständiga reklamavbrotten. Avbrott jag blivit så van vid att de nästan blivit ett sätt för mig att hämta andan under den spännande filmen, rafflande finalen av Idol eller strömmen av sitcoms.Många gånger stannar jag inte ens kvar i soffan när reklamen går på, eller i alla fall inte på samma kanal. Det har blivit till en grej att direkt stänga av, på ett eller annat sätt, när reklamen går på.

Att minimera kapitalbindning är något önskvärt inom alla företag, det gäller även för Volvo Aero Corporation, VAC. För att kunna minska kapitalbindningen vill avdelningen för materialstyrning öka förståelsen för deras varulager före produktion, VLFP, med avseende på mätetal och ABC-klasser. Mätetalen är kapitalbindning/varulager, omsättningshastighet, leveransprecision och servicenivå. Huvudsyftet för examensarbetet är att öka förståelsen kring varulager före produktion, på VAC i Trollhättan med avseende på mätetal och ABC-klassificering. Utöver detta syftar arbetet till att ge förslag för hur VAC skall arbeta för att minska kapitalbindningen.

Denna rapport har genomförts för att utvärdera om svetsgardiner som luftflödesstyrandeelement i datorhallar ger någon energieffektivisering. Vilket utslag systemet ger dåsvetsgardiner används jämförs med utslaget när inga svetsgardiner finns med och påverkarsystemet. Får servrarna tillräckligt mycket kalluft för att kylas och behöver man tre styckenrumskylare för att kyla rummet tillräckligt? Rapporten har också genomförts för att ge enutvärdering av svetsgardinernas form och funktion. Volvo Personvagnar vill veta om det ärekonomiskt hållbart att använda svetsgardiner i sina datorhallar.Det är också önskvärt att bevisa att det blir ett bättre klimat runt servrarna när svetsgardineranvänds.

Syfte:Denna studie syftade till att undersöka hur vanligt det var med smärtrelaterade symptom på ett företag, hur levnadsvanorna för de anställda ser ut och vilka samband som finns mellan levnadsvanor och självupplevda besvär och arbetsförmåga.Metod:För denna studie valdes en kvantitativ metod med hjälp av en enkät. Frågorna till denna enkät valdes ut från validerade frågor ifrån tidigare studier. Frågorna innehöll bl.a. vikt, längd, civilstånd, utbildning, smärtrelaterade symptom i 9 områden totalt på kroppen (bl.a. nacke, axlar, knän m.m.), kost, fysisk aktivitet (mätt med Saltin-Grimby skalan), sömnkvalitet, stress och självupplevd arbetsförmåga.

Företaget Goodtech Solutions AB har en prototyp av en maskin som behöver genomgå ett förbättringsarbete. Maskinen monterar automatiskt pallkragar på pall med hjälp av en robotarm. Det här arbetet fokuserar på den del av maskinen som hanterar pallkragen vid montering. Denna del kallas för krabba p.g.a. dess utseende.