Bra internkontroll tack vare SOX? Vardet värt kostnaderna?
Inledning: I början av millenniet uppdagades Enron- och Worldcomskandalerna i USA, vilkaskulle få konsekvenser för den interna kontrollen i form av Sarbanes Oxley Act (SOX). En avde viktigaste delarna med SOX är paragraf (section) 404 som säger att revisorn ska granskaoch uttala sig om den interna kontrollen. Detta gjorde att man var tvungen att arbeta fram ettkontrollsystem som revisorn sedan kunde granska. Vid tidpunkten för lagens tillkomst fannsdet i Sverige ett antal bolag som var registrerade på den amerikanska börsen och som därmedblev skyldiga att följa lagen. De flesta företag som var registrerade då har nu valt attavregistrera sig från den amerikanska börsen och lyder därför inte längre under denna lag.Vår övergripande frågeställning lyder: ?Vilka erfarenheter har svenska företag dragit av SOXoch i vilken utsträckning använder man sig fortfarande av processer kopplade till dettaregelverk?? För att få svar på detta har vi formulerat tre underliggande frågeställningar:· Hur förberedde sig USA-noterade företag i Sverige för SOX?· Hur arbetade USA-noterade företag i Sverige med SOX?· Vilka rutiner från SOX finns kvar i företagens verksamhet idag och varför?Metod: Vi har i vår uppsats valt ut tre företag, SKF, Volvo och Swedish Match, som alla hardet gemensamt att de har avregistrerat sig från den amerikanska börsen. Genom att intervjuapersoner med internkontroll som ansvarsområde har vi skapat oss en uppfattning om hur detser ut på de respektive företagen. På SKF har vi dessutom gjort en intervju med en personsom har en mer verksamhetsnära befattning som ansvarig för internkontrollen på ett av SKFkoncernensdotterbolag.Med hänsyn till frågeställningen behandlar vi internkontrollen utifrån tre tidsperspektiv, hurinternkontrollen såg ut på företagen före SOX, arbetet med SOX medan man reglerades avlagen och slutligen hur man arbetar med internkontrollen idag. Betoningen ligger på detsistnämnda. Uppsatsen är också till stor del indelad utifrån dessa tidsperioder.Syfte: Syftet är att presentera de erfarenheter som svenska företag som tidigare var USAnoteradehar dragit av SOX.Slutsats: Vad gäller arbetet med SOX finns mer likheter än skillnader mellan de tre företagen.Kort uttryckt kan man säga att bolagens arbete utgår från en uppsättning riktlinjer för hur manvill att företaget ska verka. I Volvos fall heter dessa FPP (Financial policies and procedures)och i Swedish Matchs fall Policies and Procedures. Det som står i dessa ska genomsyra helaarbetet fram till bokslutet. Under arbetets gång identifierar företagens ledningar potentiellarisker som man vill ha under kontroll. Detta förmedlas sedan ut till de företag som äransvariga för den här processen, och det är upp till dem att strukturera kontroller utifrånföretagsledningens krav.