Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost.Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag.

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll. Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5.

Enzymatisk modifiering av fiskolja - jämförelse mellan olika lipaser.I detta arbete studerades tre olika lipaser som katalyserade en metanolysreaktion i fiskolja.Målet med arbetet var att finna ett specifikt lipas för produktion av en EPA/DHA fraktioner från fiskoljan i en metanolysreaktion få högt utbyte av Sn-2 monoglycerider av EPA och/eller DHA och med detta kunna möjliggöra uppkoncentrering av hälsoviktiga fettsyror jämföra reaktionen i normal och superkritisk atmosfär.Metanolysen ägde rum i normal och superkritisk atmosfär genom att oljan, enzymet och metanol blandades i respektive reaktorn.Sn-1,3 specifika lipaser var isolerade från Thermomyces lanuginosa (Lipozym TL IM från Novozymes, Danmark) och Rhizomucor miehei (Lypozym RM IM från Novozymes, Danmark ) och ospecifik lipas från Pseudamonas sp.(Amano-C från Amano Enzyme Inc. Japan). Alla enzymer var immobiliserade på jonbytare.I försöken användes ?Ledins? fiskolja som var köpt i en lokal affär. Oljan var en blandning extraherad från oceanernas olika fiskklasser.

I sen dräktighet och vid laktationens inledning avger mjölkkor stora mängder kalcium till fostret och mjölkproduktionen. Kons förmåga att upprätthålla kalciumbalansen sker med hjälp av mobilisering av kalcium från skelettet samt upptag av kalcium från tarmen, mekanismer som regleras hormonellt, huvudsakligen av parathormon (PTH) och 1,25-dihydroxyVitamin D3 (calcitriol). Om kons regleringsmekanismer inte lyckas återställa kalciumkoncentrationen i plasma drabbas djuret av klinisk hypokalcemi som kan orsaka kalvningsförlamning. Flera olika strategier har etablerats för att förebygga denna utveckling. En väletablerad metod är lågkalciumdieten som syftar till att stimulera djurets metabolism för att öka aktiveringen av de endogena regleringsmekanismerna vilket resulterar i en bättre förmåga hos djuret att återställa kalciumförlusterna.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka användandet av kosttillskott bland 200 motionärer i Stockholm. Frågeställningarna löd enligt följande:Skiljer sig användandet av kosttillskott mellan män och kvinnor?Skiljer sig användandet av kosttillskott beroende på hur många gånger man tränar per vecka?Metod Studien baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av enkäter, där de tillfrågade bestod av motionärer i Stockholm. Enkäten innehöll; en kort förklaring till vad kosttillskott är, bakgrundsfrågor (kön, ålder, träningsform, träningsduration) samt frågor om kosttillskott (om man använder, vilken stort samt av vilken orsak). All data analyserades därefter i SPSS där vi använde både chi- 2 test och envägs ANOVA test.

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Följande frågeställningar kommer att besvaras:Hur väl uppfyller gymnasieelevers lunch[1] de svenska näringsrekommendationerna med avseende på energi och näring?Finns det några könsskillnader beträffande i hur väl energi- och näringsrekommendationerna uppfylls?MetodMetoden som användes var en prospektiv kostregistreringsmetod med hjälp av fotografering. De undersökta eleverna går i årskurs 1 och 2 på gymnasiet i en skola söder om Stockholm. Vi fotograferade elevernas tallrikar, glas och eventuella tillbehör som knäckebröd samt en nummerlapp som identifierade eleverna under lunchtiderna i en skolveckas tid.

Bakgrund: Osteoporos är en skelettsjukdom som ökar risken för frakturer. Sjukdomen i sig ärasymtomatisk men frakturerna som uppkommer leder till morbiditet och ökad mortalitet. ISverige beräknas en tredjedel av kvinnorna i åldrarna 70-79 år ha osteoporos i höften ochförekomsten förväntas öka i och med att Sverige får en allt äldre befolkning. En strategi föratt minska risken för frakturer är att öka bentätheten. På senare år har det gjorts flera studiersom undersökt om komjölksprotein kan öka bentätheten.Syfte: Att undersöka om intag av komjölksprotein påverkar benremodelleringen och/eller gerökad bentäthet hos unga människor, vilket skulle kunna leda till ett högre peak bone mass.Sökväg: Sökningar i PubMed och Scopus efter originalartiklar utfördes under april 2011.Sökord som användes var ?Milk AND bone mass/density?, ?Milk protein AND bonemass/density?, ?Milk basic protein AND bone mass/density?.Urvalskriterier: Originalartiklar på svenska/engelska som undersökt effekten av intag avmjölkprotein på bentätheten med hjälp av Dual energy X-ray absorbtiometry (DXA), samt påbenremodelleringen med hjälp av biomarkörer inkluderades.

Denna litteraturstudie behandlar förgiftningar hos hund med begränsning till förgiftning orsakat av etylenglykol och råttgift. Vilket av dessa ämnen som är farligast och hur stor risken är att en hund får i sig dem är två frågor som kommer att undersökas. Det kommer att tas reda på mer om hur det ligger till med etylenglykolets påstått söta smak. Syftet med studien är även att utreda om allmänhetens medvetenhet behöver ökas om vanliga potentiellt farliga ämnen för våra husdjur. Att hundar utsätts för förgiftningar är inte ovanligt och antalet försäkringsfall där hundar blivit förgiftade har ökat mellan 2010 och 2014. Om en hund utsätts för ett giftigt ämne är det mest optimala att så tidigt som möjligt hindra giftet från att absorberas från gastrointestinalkanalen och därmed hindra att det gör någon skada.

I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att få bra marmorering. Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att få bra marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar marmoreringen.

BakgrundDet biologiska åldrandet är en naturlig process som är universellt och framträder hos allaindivider. Åldersförändringar är oåterkalleliga och leder till en försämring av organismens funktionsförmåga, gör det svårare att motstå påfrestningar och ökar därmed risken för sjukdom och död. Även förekommande sjukdomstillstånd som stroke och demens leder till funktionsnedsättningar hos den äldre patienten och detta ökar behovet av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är att främja patientens hälsa genom att stärka patientens egna resurser och skapa förutsättningar för den äldre att bibehålla den fysiska funktionen och bli så självständig som möjligt. Äldre människor har ett annorlunda nutritionsbehov som innebär att de behöver en energitätare kost med en högre andel protein och fett.

Atopic dermatitis (AD) is a complex, often lifelong allergic disease affecting around 10 % of both dogs and humans. The hallmark symptom is severe pruritus, causing a lowered quality of life. Mast cells (MCs) are known to play an important part of the immunopathogenesis, promoting a faulty T helper cell type 2 (Th-2) response which follows by a production of specific immunoglobulin E (IgE) antibodies towards environmental allergens (Ag). To further investigate the role of MCs and its mediators in the progression of AD, a low-calcemic Vitamin D3 analog (MC903) was used to induce AD-like symptoms locally on the ears of two different knock-out (KO) mouse strains. The first strain was Wsh-/- mice deficient in MCs.

Bröstcancer/juvertumörer hör till de vanligast förekommande tumörsjukdomarna hos människa, hund och katt, men vad som orsakar uppkomsten av sjukdomen är till största delen okänt. Hos möss har man funnit ett virus ? MMTV ? som orsakande faktor. MMTV, Murine Mammary Tumor Virus, är ett retrovirus som kan verka som ett endogent virus eller som exogent agens med möjlighet att nedärvas till avkomman, bland annat via modersmjölk. Infektion sker via aktivering av B-celler, T-celler och andra lymfocyter som tar sig till juvervävnaden och infekterar denna.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Älgen är idag en art av stort intresse för det svenska samhället. Främst som resurs, men arten arten kan också orsaka problem i form av trafikolyckor och betesskador. Vid förvaltningsbeslut finns det flera olika faktorer att ta hänsyn till och för att bedöma stammens storlek finns ett antal olika inventeringsmetoder. Kunskap om reproduktionen är bland annat viktigt för att uppskatta stammens tillväxt. En metod vid datainsamling är att undersöka honliga könsorgan insamlade under jakt.