Food and Health Concept center har tillsammans med åtta fiskare från Spiken i Lidköping bildat den Ideella föreningen Vänerprodukter. Siklöjan är en ganska liten fisk som fiskas i sjöar i södra Sverige samt längst Östersjöns kust. I nuläget tar man bara tillvara på siklöjans rom, resten av fiskens resurs går till spillo.Enligt Livsmedelsverket bör vi äta fisk två till tre gånger i veckan. Fisk innehåller omega 3, D- vitamin, selen och jod. Fisk och fiskprodukter kan märkas med KRAV och MSC om de kommer från hållbara bestånd och fiskas med bra fiskemetoder.

BAKGRUND Två av de mest inflytelserika faktorerna bakom barns matvanor har alltid varit de matvanor som finns inom familjen och de vanor och information som tillhandahålls av skolan. Föräldrar och skola har ett ansvar att ge barn en sund grundsyn på mat och hälsa samt hjälpa dem att fatta hälsosamma beslut i livet. Fokus på mat i media har ökat och media ses därför som en tredje agent som påverkar barnens matval samt relation till mat.SYFTE Syftet med studien var att undersöka lågstadiebarns uppfattning av och faktakunskaper om kost och hälsa. Det är barnens resonemang kring kost och hälsa, samt hur detta resonemang framkommit, som är av intresse.METOD Tre fokusgrupper med 5 barn i varje, utfördes på två olika skolor i Uppsalaområdet. En lantligt belägen skola samt en närmare Uppsalas stadskärna.

Probiotics is a special group of health products on the market. The most common type of  these is live cultures of lactic acid fermenting bacteria from raw milk . These include, among others, yogurt and various trademarks such as Hälsofil ®, Acidophilus ®, Dofilus ® and Kefir ®. Such products are often used by patients who are treated with antibiotics to combat the intestinal flora eliminated, thus causing digestive problems. The present work deals with yet another type of health product, viz.

Margarin och smör är två kontroversiella livsmedel som stöts och blöts i diskussioner emellan människor, bl.a. i olika forum på internet. Ur näringssynpunkt skiljer sig produkterna åt, och generellt sett har smör en högre andel av mättat fett i jämförelse med margarin. Margarin är delvis baserade på vegetabiliska fetter och berikade med A-och D- vitamin, vilket är mer i linje med gällande näringsrekommendationer. Däremot har smör aromämnen som är unika för själva produkten som kan bidra till konsumenternas positiva smakupplevelse.Denna undersökning är ett samarbete med Unilever och varumärket Milda Margarin, för att ta reda på om olika matfetter i en chokladsockerkaka påverkar konsumenters gillande.

Bakgrund: De senaste decennierna har förekomsten av fetma ökat drastiskt i Sverige och världen. Genom detta har behovet av olika behandlingsformer ökat, däribland fetmakirurgi. Den vanligaste operationsmetoden är gastric bypass vilken för många patienter kräver livslånga förändringar gällande kostvanor. Vanligt förekommande komplikationer efter gastric bypass är dumpingsymtom, vilka delvis kan begränsas utifrån ätbeteende. Etablerade nationella riktlinjer för kostråd före och efter fetmaoperationer saknas i dagsläget.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka kostvanor och måltidsmönster, dumpingsymtom samt upplevelser av dietistkontakt i samband med operation hos personer som genomgått gastric bypass.Metod: En webbaserad enkätundersökning om kostvanor riktad till gastric bypass-opererade personer i Sverige genomfördes via bekvämlighetsurval.

Bakgrund: En hälsosam och varierad kost är viktig vid alla tidpunkter i livet, inte minst i samband med en graviditet. Gravida kvinnor har i regel ett ökat intresse av att söka efter kostråd som är specifikt anpassade för gravida. Rekommendationer gällande intag av energi och näringsämnen skiljer sig mellan gravida och icke gravida kvinnor. Rekommendationerna skiljer sig bland annat i energibehov samt vid intag av järn, folsyra, Vitamin D och kalcium. I Sverige finns mödravårdcentraler, dessa är center för kvinnor som planerar en graviditet eller är gravida.

Idrottare använder i många fall prestationshöjande tillskott för att öka sin explosivitet, uthållighet och få en bättre återhämtning. Vid prestation ställs olika fysiska krav för den som utövar en specifik idrott. Det kan exempelvis handla om krav på rörlighet, snabbhet eller uthållighet, för att utövaren ska lyckas med sin prestation. Tidigare studier om prestation har visat att kreatin och koffein är två ämnen med en faktiskt bevisad prestationshöjande effekt och är där av vanligt att använda som tillskott. Craze är närmare bestämt ett så kallat ?Pre workout? (PWO) tillskott som intas innan träning eller en match och påstås ge effekter som ökat fokus, ökad styrka, mer energi och snabbare återhämtning.

The Effects of dietary biotin supplementation on hoof health in Swedish dairy cows - a controlled cohort field study. The aim of the present degree project was to investigate the effects of biotin supplementation on hoof health in dairy cows. The experiment was performed as a controlled cohort study in three commercial farms in western Sweden from January 2002 to October 2002. The cows were all housed in cubicle systems with transponder concentrate feeding systems. Within each farm the cows were allocated to either biotin or control treatment. The biotin groups received 20 mg of biotin per cow and day, starting 14 days before expected calving.

Idrottare använder i många fall prestationshöjande tillskott för att öka sin explosivitet, uthållighet och få en bättre återhämtning. Vid prestation ställs olika fysiska krav för den som utövar en specifik idrott. Det kan exempelvis handla om krav på rörlighet, snabbhet eller uthållighet, för att utövaren ska lyckas med sin prestation. Tidigare studier om prestation har visat att kreatin och koffein är två ämnen med en faktiskt bevisad prestationshöjande effekt och är där av vanligt att använda som tillskott. Craze är närmare bestämt ett så kallat ?Pre workout? (PWO) tillskott som intas innan träning eller en match och påstås ge effekter som ökat fokus, ökad styrka, mer energi och snabbare återhämtning.

Sill har haft stor betydelse för oss i Sverige historiskt som en viktig proteinkälla för folket. Fisk överlag är även en god källa till omega-3, D-vitamin, selen och jod. Tack vare sitt goda näringsinnehåll minskar bland annat risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dock äter vi i Sverige för lite fisk i jämförelse med vad Livsmedelsverket rekommenderar. Samtidigt ökar kostrelaterade sjukdomar, bland annat övervikt.

I detta arbete besvaras frågorna angående tobak och parodontit utifrån en vetenskaplig grund. Rökning är starkt förknippad med olika former av negativa hälsoeffekter som parodontit. Utifrån olika studier har det visat sig att rökare har en större prevalens och svårighetsgrad av parodontit jämfört med icke-rökare. Rökare uppvisar även mer fästeförlust samt bennedbrytning. Graden av rökexponering är proportionell med parodontitutvecklingen. Ju fler cigaretter som förbrukas innebär desto svårare parodontit.

Under de senaste åren har det visat att folsyra har en koppling till neuralrörsdefekter (NTD) hos foster. Under graviditeten ökar kravet på folsyra på grund av tillväxt av livmoder, placenta och foster. Syftet med detta arbete var att ta reda på folsyrans effekter och bieffekter. Att redogöra de vetenskapliga belägg som finns för folsyrans skyddseffekter mot missbildningar och vilka rekommendationer av folsyratillskott som ges till de fertila kvinnorna i barnafödande ålder. Metoden som användes var att söka och granska vetenskaplig litteratur i form av artiklar från databaserna PubMed, SveMed+, Svensk MeSH, Google Scholar och Libris.

Målet med detta arbete är att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men även att jämföra vild fisk mot den odlade. Med avseende på detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar använts från databasen Scopus. Även hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har använts. Det finns många hälsofördelar med att konsumera fisk då den bland annat innehåller essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till olika funktionsnedsättningar/funktionshinder[1]. Efter genomgången stroke kan ett flertal riskfaktorer leda till återfall, mortalitet eller sjukdomsutveckling. Genom strukturerad prevention kan förändringar i levnadsvanor minska sådana risker. Sjuksköterskor på strokeenheter har i uppgift att informera strokepatienter om eventuella livsstilsrelaterade förändringar som bör genomföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten har varit att belysa forskning vad gäller livsstil och sekundär prevention för patienter efter stroke.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost.Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag.