I samband med att de två senaste regionala utvecklingsplanerna upprättats har regionplaneringen i Stockholms län kommit att utvecklas till att fokusera mer på dialog och process via sociala nätverk. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför denna utveckling kommit till stånd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nätverk. Det empiriska materialet har bestått av intervjuer med representanter från olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieområde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgångspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna är att regionplaneringens frånvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgång till governancenätverk.

Vi har haft för avsikt att, med hjälp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrån verksamhetschefens, handledares och assistenter berättelser om arbetet i ett socialt företag. Går det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istället för att med lagar och tvång, med hjälp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur människor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förändras under utveckling och förändring av samhället och den liberala demokratin.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

I studien har undersökts vilka kunskaper och färdigheter som elever i årskurs 9 värdesätter och anser som mest väsentliga att bedöma inom sång och ensemblespel och relatera dessa bedömningar till de nationella mål och kriterier som har fastställts för ämnet musik. Jag har använt mig av kvalitativ samtalsintervju som undersökningsmetod och begränsat mig till att undersöka sexton elever, 8 pojkar och 8 flickor, som jag undervisar i musik på en högstadieskola i Mellansverige. Undersökningen utgår från ett fragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet belyses också utifrån formativ bedömning i undervisning och betydelsen av att använda bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad som de förväntas lära sig. Resultatet visar att en gemensam syn på bedömning är viktig för att eleverna ska veta på vilken kunskapsnivå de befinner sig på men även för att de ska veta vad de behöver förbättra.

Syftet med studien är att definiera musikaliska redskap och plattformar för studenter i ämnet improvisation på eftergymnasial nivå. Mitt intresse för ämnet ligger i de positiva möjligheter improvisationen erbjuder vår undervisning och är utgångspunkten för detta arbete. Jag upplever att forskning som inriktar sig på improvisationsundervisningens didaktik för ensemble på högre nivå med fördel kan utökas från vad vi idag har att tillgå, därav utgår studien från ett didaktiskt perspektiv på undervisning. För att söka svar på mina frågor har jag använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun i mötet med mina informanter. De fyra utvalda musiklärarna har alla undervisat improvisation i ensembleformat, de flesta med inriktning mot rytmisk och improviserad musik. I resultatet presenteras bland annat en syn hos de intervjuade musiklärarna som visar på vikten av ett personligt och ärligt musikutövande där den instrumentaltekniska färdigheten först får liv och mening då studenten har en konstnärlig åsikt att förmedla. Sedan diskuteras bland annat lärarnas kompetens som improvisationspedagoger i relation till Hanken och Johansens (1998) musikdidaktiska utgångspunkter, samt ämnets möjliga utveckling och framtida undervisningsstruktur..

Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i matsitua-tionen på en förskola. Vilket inflytande barn ges är nära sammanlänkat med pedagogernas medve-tenhet om makten de har i rollen som vuxna. Frågeställningarna är:? Hur samspelar pedagogerna och barnen i matsituationer?? Vilket inflytande ger pedagogerna till barnen i matsituationer?För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av videoobservationer. Observationerna har gjorts på en avdelning med nio tvååringar.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt.

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. Förutsättningar för att dela, distribuera och upptäcka musik har förändrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, står på många sätt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett antal ämnesområden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förändrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas användarnas förhållning till upplevelsen av musik genom den särskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahåller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen på Soundcloud som ett community, förhållandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhåller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

I och med 1902 års lag angående vanartade och i sedligt avseende försummade barn blev det lättare för myndigheterna att påverka ett barns uppväxt. I Nyköping bildades barnavårdsnämnden, som hade denna lag som rättesnöre, år 1907. Barnavårdsnämnden innehade en stor makt då de kunde påverka ett barns liv. Under åren 1907 till 1916 anmäldes 40 barn till barnavårdsnämnden i Nyköping. Dessa barn ansågs avvika från normen om en ideal barndom.

To be in a society or not. The movement or the stagnation. Observations in the present. .

Den här studien bygger på semistrukturerad intervjuer med föreståndare inom föräldrakooperativa daghem för att analysera vad styrformen har för påverkan på ledarskapet och hur detta utövas. Bakgrunden till studien är en undran i varför föreståndare uppfattar relationen till föräldrar inom den föräldrakooperativa barnomsorgen som problematisk. Det grundläggande antagandet utgår därmed ifrån att själva organisationsformen med dess styrning utgör ett pedagogiskt problem där frågor som roller, makt och social identitet blir aktuellt i utövandet av ledarskapet. Studien har visat att såväl föreståndare som föräldrar innehar multipla roller. Detta leder inledningsvis till problem för föreståndaren som får svårigheter med att läsa av olika sammanhang och vad som förväntas av dem.

Den snabba och växande utvecklingen inom såväl sociala medier som musikstreamingsajter ger användarna helt nya förutsättningar. Musik som tidigare kan ha varit svår att få tag på har aldrig varit mer lättillgänglig eller billigare. Sociala medier har blivit människans verktyg att smidigt promota sig själv, ett företag eller att enkelt kommunicera med varandra. Dessa i en kombination skapar en process som ska gynna användaren såväl som upphovsmakarna. Denna studie applicerar primärt Uses & Gratifications-teorin som tillvägagångsätt för att förstå användarnas motivering av musikstreamingsajten Spotify i relation till sociala mediejätten Facebook.

    Syftet med det här arbetet är att undersöka förstaklasslärares uppfattningar om hur motorisk träning hanteras i skolan och vad träningen kan leda till. Av intresse är också att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska träningen. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstå vid brister i motoriken, forskning om motorisk träning samt musikens roll vid motorisk träning. Den valda litteraturen visar på en splittrad syn när det gäller motorikträningens betydelse för barns lärande.

Studien fokuserar på utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet är att undersöka hur elever, föräldrar och lärare uppfattar utvecklingssamtalet, när det gäller samtalets demokratiska lärandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkäter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av föräldrar och lärare. En genomgång av styrdokumentens olika krav och mål visar att demokrati, kommunikation och lärande är särskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp.