Sökresultat:
1468 Uppsatser om Visuell pćverkan - Sida 59 av 98
Oro för mobbning bland intagna pÄ en svensk kriminalvÄrdsantalt. Betydelsen av coping, hotvÀrdering och normativa uppfattningar
För personal i kriminalvÄrden Àr det av central betydelse, bÄde ur ett behandlings- och sÀkerhetsperspektiv, att kÀnna till orsak och verkan för olika former av destruktiva beteenden bland intagna i fÀngelser. Det finns forskning som tyder pÄ att en förhÄllandevis stor grupp klienter begÄr negativa handlingar för att de Àr oroliga att de kommer mobbas av andra intagna. Syftet med denna uppsats var att undersöka om ökad hotupplevelse i kombination med en ineffektiv förmÄga att hantera det upplevda hotet pÄ kan predicera oro för att bli utsatt för mobbning bland intagna pÄ en kriminalvÄrdsanstalt. I uppsatsen undersöks ocksÄ vilka copingstrategier som intagna anser vara mest hjÀlpsamma vid oro för mobbning, och huruvida deras val av copingstrategi understöds av andra intagnas förvÀntningar om hur man bör handla nÀr man riskerar bli mobbad. Trettioen deltagare frÄn en kriminalvÄrdsanstalt deltog i undersökningen.
Arbetsminnesstrategier i förhÄllande till ordförrÄd hos barn med utvecklingsstörning.
Denna studie genomfördes i syfte att undersöka ett eventuellt samband mellan ordförrÄd och strategianvÀndning pÄ arbetsminnesuppgifter hos barn med utvecklingsstörning. Barn med utvecklingsstörning antas ha svÄrare för att minnas visuellt presenterad information med hjÀlp av en fonologisk strategi, innebÀrande upprepning av ord subvokalt i arbetsminnet (Milgram, 1973). Henry (2002) menar att barn med utvecklingsstörning har en nedsÀttning vad gÀller förmÄgan att subvokalt upprepa ord i arbetsminnet. Detta kan relateras till en studie av Gathercole och Baddeley (1989) som visar att fonologiskt arbetsminne Àr viktigt vid förvÀrvandet av nya ord. Baserat pÄ detta formades vÄr hypotes om att ett större ordförrÄd skulle ha ett samband med anvÀndande av en fonologisk minnesstrategi.
Patienters upplevelse av smÀrta och smÀrtlindring vid höftfraktur eller höftplastik
Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smÀrta vid en höftfraktur. LÄngvarig smÀrta upplevs av mÄnga patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smÀrta hos dessa patienter Àr bÄde sjukdoms- och vÄrdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smÀrta och smÀrtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smÀrta och smÀrtlindring vid höftfraktur eller höftplastik.
MÄngkultur, historia och samhÀlle
Anledningen till att examensarbetet ?MÄngkultur, historia och samhÀlle? gÄtt frÄn tanke till handling Àr en gryende insikt om ett komplext cirkulÀrt förhÄllande dÀr orsak och verkan gÄr hand i hand. Ett förhÄllande som medför att samhÀllet pÄverkar skolan som i sin tur pÄverkar samhÀllet. Insikten om skolans och lÀrarens roll i denna förÀndringsprocess Àr drivkraften i detta examensarbete. Sedan en lÀngre tid tillbaka Àr Sverige ett mÄngkulturellt samhÀlle.
Ett större golv. : Examensarbete i samarbete med KÀhrs.
Syftet med detta examensarbete har varit att skapa ett intresse kring den smÄlÀndska golvproducenten KÀhrs och deras produkter, genom att anvÀnda deras golvmaterial pÄ ett nytt sÀtt. UtgÄngspunkten har varit att deras golv skall fÄ ta mer plats i morgondagens offentliga rum, frÀmst hotellobbys och vÀntrum. Genom att belysa golvet Àr min förhoppning att anvÀndaren uppmÀrksammar dess nÀrvaro, och att det pÄ sÄ sÀtt tar en större visuell plats i rummet. DÀrför valde jag att arbeta fram en armatur som placeras direkt pÄ golvet i rummets hörn.Mitt arbete har kretsat kring frÄgan om hur man flyttar kÀnslan av golv till ett annat sammanhang utan att tappa golvets identitet. De metoder jag anvÀnt mig av för att fÄ svar pÄ detta Àr dekonstruktion, för att hitta golvets kÀrna, och ITK (Identity Tool Kit) för att precisera mina mÄl och mina visioner.Stor vikt har lagts vid att förstÀrka den kÀnsla av Àkthet och ursprung som prÀglar KÀhrs produkter, och dÀrför Àr mycket av min inspiration hÀmtad frÄn trÀdets uttryck i de olika Ärstiderna samt frÄn den japanska estetiken, wabi-sabi.Arbetet resulterade i en golvarmatur, Änyo, som tar tillvara KÀhrs spillmaterial.
Altarfresken Kristi Äterkomst : en studie i kyrklig bildretorik
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka kommunikationen mellan skaparen av ett verk och betraktaren vad avser kyrklig, monumental konst. Med andra ord vill jag beskriva kyrkobesökarens tolkning av verket, stÀllt mot konstnÀrens avsikt. I detta syfte gör jag en fallstudie, en analys av altarfresken Kristi Äterkomst, vilken finns i Kastlösa kyrka och Àr utförd av Waldemar Lorentzon 1953-1954.Min metod Àr att stÀlla en beskrivning av hur fresken tolkas av mig sjÀlv utan föregÄende specialstudier (receptionen) mot en rekonstruktion av Lorentzons avsikter med verket (intentionen). Den första delen görs som en semiotisk analys. Den andra delen innehÄller bl a studier av Lorentzons bibelstöd för fresken, en genomgÄng av texter av personer som talat med Lorentzon, en jÀmförelse med Lorentzons mÄlning i Ryssby kyrka samt vidare en analys av skisser till fresken.
H?RNERVMOSSANS P?VERKAN P? LJUNGHEDENS ARTM?NGFALD: En f?ltstudie fr?n Sandsj?backas naturreservat
Campylopus introflexus is a moss species that originates from the southern hemisphere and has spread worldwide during the 20th century. Today it is classified as an invasive alien species in many countries, and it has been seen during inventories that it has become widespread in Sweden as well. The purpose of this essay is to contribute to new knowledge about how this moss affects species diversity on Calluna heathlands in Sweden. The study includes both fieldwork and an analysis of scientific literature on the subject, and the question that is answered is if C. introflexus has an impact on species richness in the heather peat.
Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker
Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.
Ha?llbarhetsanalys av ett cykelinfrastrukturprojekt inom Stockholms stad : Utva?rdering av ett cykelinfrastrukturprojekt via samha?llsekonomisk nyttoanalys
Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.
Medias beskrivning av RÄgsved : En diskursanalys
I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur RÄgsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga mÀn som bodde och studerade i omrÄdet. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media pÄverkade samhÀllets generella uppfattning av RÄgsved och dess invÄnare pÄ ett negativt sÀtt. DÀrför Àr syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring RÄgsved, och hur RÄgsved framstÀlls i media. UtifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan pÄ samhÀllets bild av RÄgsved. Materialet bestÄr av artiklar i tidningen Dagens Nyheter frÄn Är 2002 och 2009 för att möjliggöra en jÀmförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan tvÄ tidsperioder.
Your're either in or you're out : ett annat perspektiv pÄ föreningslivets roll för integration pÄ landsbygden
Denna studie grundar sig pÄ genomförda intervjuer med fyra utlandsfödda och tvÄ svenskfödda kvinnor som Àr bosatta pÄ landsbygden i Falu kommun i Sverige. Syftet Àr att fÄ en bild av föreningslivets roll för integration av utlandsfödda pÄ den svenska landsbygden. Eftersom landsbygden behöver utlandsfödda och dessa i sin tur kan enligt dagens forskning gynnas av att bo pÄ mindre orter, blir detta ett intressant och aktuellt ÀmnesomrÄde att forska i. MÄnga rapporter pÄvisar att deltagande i föreningslivet pÄ landsbygden ökar integrationsmöjligheterna och att dess nÀtverk motverkar utanförskap. Genom att ha samtalat med utlandsfödda intervjupersoner om deras erfarenheter och upplevelser som inflyttade till de mindre samhÀllen, och med svenskfödda intervjupersoner om deras respektive hembygder samt om deras perspektiv pÄ integration, har jag fÄtt en annan bild av föreningslivets roll pÄ landsbygden.
EN ANALYS AV HUR VĂLBELYSNINGSSTANDARD SS-EN 12464-1UPPFYLLER ARBETSMILJĂLAGEN
Genom vÄr utbildning till belysningsvetare vid avdelningen för BelysningslÀrapÄ Tekniska Högskolan Jönköping har vi kommit i kontakt med standard SSEN12464-1. En standard som specificerar belysning för offentligainomhusmiljöer. Det vi fÄtt lÀra oss under utbildningen stÀmmer inte överensmed vad standarden sÀger, vi har dÀrför formulerat följande frÄgestÀllningar isyfte att undersöka denna skillnad.· Hur vÀl uppfyller den europeiska belysningsstandarden den svenskaarbetsmiljölagens intentioner vad gÀller belysning?· Kan man uppnÄ arbetsmiljölagen intentioner med en standard?Genom litteraturstudier och intervjuer har vi undersökt omrÄdet kring dessafrÄgestÀllningar. En analys har genomförts dÀr vi genom jÀmförelser av intervjuutlÄtande och litteratur har fÄtt fram ett resultat.Vi har funnit att det finns meningsskiljaktigheter mellan belysningsteknikenoch belysningsvetenskapen om hur belysning skall planeras och hur man skallkontrollera den.
Acceptabel och effektiv fÀrgreducering i tryck : UtvÀrdering av fÀrgreduceringsresultat frÄn Alwan CMYK Optimizer ECO
Tryckeribranschen Ă€r en ekonomiskt pressad bransch som söker nya besparingsmetoder. En av metoderna Ă€r att minska insatsvaran tryckfĂ€rg med fĂ€rgreduceringsprogramvara.Rapporten undersöker möjligheterna med fĂ€rgreduceringssystem. Detta genom att studera hur man anvĂ€nder sig av fĂ€rgreducering och hur det pĂ„verkar trycket.Studien avser besvara:? Hur stor fĂ€rgminskning kan man anvĂ€nda sig av utan negativa konsekvenser pĂ„ bildkvalitĂ©n?? Hur gĂ„r man tillvĂ€ga för att skapa den fĂ€rgminskningen?? ĂverensstĂ€mmer total fĂ€rgförĂ€ndring och visuell bedömning av tryck?För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor togs en testform fram med nödvĂ€ndiga bilder och fĂ€rgfĂ€lt som sedan genomgick en rad fĂ€rgreduktioner. Testformen utvĂ€rderades digitalt med avseende pĂ„ TAC och total fĂ€rgförĂ€ndring.
Histopatologisk diagnostik. Crohns sjukdom i munhÄlan
Crohns sjukdom (CS) Àr en svÄrdiagnosticerad tarmsjukdom som kan medföra risk för nÀringsbrist, smÀrtsamma Äkommor och allmÀnt nedsatt livskvalité för patienten. CS kan visa extraintestinala manifestationer till exempel i munhÄlan som Àr lÀttillgÀnglig för biopsitagning vid behov samt visuell undersökning, som rutinmÀssigt utförs av tandvÄrdspersonal. Studien avser att besvara hur Crohns sjukdom yttras histopatologiskt i orala biopsier och dess eventuella betydelse för faststÀllning av diagnos. Syftet Àr att med hjÀlp av monoklonala antikroppar mot CD68 granska den histopatologiska inflammationsbilden av Crohns sjukdom i munhÄlan hos 17 patienter som anknutits till den patologanatomiska diagnosen epiteloidcellig granulomatos (ECG). Detta i försök att förtydliga den specifika inflammationsbilden och för att indikera orala manifestationers och biopsiers möjliga anvÀndning för att underlÀtta diagnostiken av Crohns sjukdom.
Resultatet visade att den för CS representativa inflammationsbilden förekommer i munhÄlan, vilken förtydligades av den immunohistokemiska infÀrgningstekniken.
?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?
Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.