Sök:

Sökresultat:

1190 Uppsatser om Visuell Sökning - Sida 26 av 80

?Det blir gr?nt n?r solen lyser upp den m?rka v?rlden? En konstn?rlig unders?kning av att komponera ny musik f?r barnk?r

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

Finanskris ? vad ha?nder da? med revisionen? : Om revisorns fo?ra?ndrade syn pa? risk och va?sentlighet under finanskrisen.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

Illustrationers pÄverkan av uppfattningen av olika typsnitt

Syftet med studien var att studera hur typsnitt uppfattas, och sĂ€rskilt hur dessa uppfattningar pĂ„verkas av illustrationer med varierande innehĂ„ll. Stimuli skapades genom att kombinera 3 olika illustrationer och 5 olika typsnitt, totalt 15 stimuli. Försöksgruppen bestod av 18 personer, 11 kvinnor och 7 mĂ€n. Åldersspannet var frĂ„n 22 till 67 Ă„r. Deltagarna fick individuellt markera pĂ„ skattningsskalor hur varje stimuli uppfattades, efter 7 olika dimensioner.

En studie i visuell kommunikation : applicerad pÄ Linnés OrangeritrÀdgÄrd

Detta Ă€r ett examensarbete som behandlar begreppet Visuell Kommunikation. Ämnet har begrĂ€nsats genom att denna uppsats frĂ€mst ta upp kommunikationsformen ur en landskapsarkitekts perspektiv. Examensarbetet Ă€r uppdelat i tvĂ„ delar; Del I Ă€r en litteraturstudie; Del II Ă€r en applikation. Det övergripande syftet med detta arbete Ă€r att jag vill lĂ€ra mig hur jag kan sĂ€lja in mina idĂ©er genom att ge dem en intressevĂ€ckande, inspirerande och kommunikativ utformning. Jag vill hitta en metod för hur man med ord och bilder framstĂ€ller information för att den ska nĂ„ fram till sĂ„ mĂ„nga som möjligt. Mitt mĂ„l har varit att fĂ„ min framtida publik att inte kasta mina alster innan de har studerat dem mer ingĂ„ende. IstĂ€llet vill jag fĂ„ dem att bli nyfikna, att lĂ€sa och att slutligen ta till sig budskapet. DEL I : LITTERATURSTUDIE Visuell kommunikation Ă€r konsten att förmedla ett budskap mellan sĂ€ndare och mottagare genom bokstĂ€ver, bilder och deras form och arrangemang.

Visuell identitet : NÄgra estetelevers tankar om att framstÀlla sig sjÀlv genom stil och hur det kommer till uttryck i praktiken

Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet Àr att genom ett hermeneutiskt perspektiv undersöka nÄgra bildlÀrares syn pÄ begreppen process och produkt i bildundervisningen pÄ högstadiet. Tidigare har fokus legat pÄ elevers fÀrdiga produkt men idag Àr bedömningen i bildÀmnet mer fokuserad pÄ elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. IntervjufrÄgorna Àr förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier.

Dokumentation av smÀrta

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur sjuksköterskan dokumente-rar smÀrta pÄ en postoperativ avdelning och hur ÄtgÀrder i samband med smÀrt-lindring följs upp. Studien genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Malmö genom granskning av journaler för 14 patienter som givit sitt samtycke att delta i studien. Analysen resulterade i tre kategorier: god/tillfredsstÀllande, delvis tillfredsstÀllan-de och bristfÀllig/obefintlig dokumentation. Resultatet av studien visade brister gÀllande dokumentation av smÀrta. Avsaknad av anvÀndning av visuell analog skala, smÀrtans karaktÀr och uppföljning av smÀrtlindring kunde noteras i ett fler-tal journaler.

Stödinsatser i matematik i Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1 : En kvalitativ studie av SUM- elevers upplevelser av övergÄngen mellan Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Musik, idrott och prestation

Detta arbete besta?r av en underso?kning om hur en musikla?rare och en idrottstra?nare jobbar med deras elever respektive spelare info?r en prestation. Underso?kningen inkluderar ocksa? hur musikla?raren och idrottstra?naren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag underso?kt deras olika metoder.

Tweet, tweet, promotionmixens nya kla?der : En underso?kning till vad Twitter anva?nds till, sett utifra?n promotionmixen

Twitter anvÀnds av ett brett spektrum av företag, alltifrÄn stora bolag sÄsom Google, till mindre företag sÄsom lokala caféer. I den hÀr undersökningen ser vi pÄ anvÀndningen av Twitter i tre smÄ? och medelstora företag. Promotionmixen anvÀndes som plattform, vilken bestÄr av reklam, sales promotion, personlig försÀljning, public relations och direkt marknadsföring, för att kunna faststÀlla till vad Twitter anvÀnds. Syftet Àr att beskriva och skapa en förstÄelse för hur Twitter anvÀnds, med hjÀlp av promotionmixen.

LÀrstilar och perception i lÀromedel : En textanalys av lÀroböcker i skolÀmnet svenska för Är 7 - 9

Syftet med denna uppsats Àr att genom textanalys av fem lÀroböcker i skolÀmnet svenska visa vilka lÀrstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som frÀmst gynnas i böckernas övningar. VÄr undersökning Àr dÀrmed utförd med tre kategorier av lÀrstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den Àr frÀmst av kvantitativ karaktÀr men har Àven kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lÀrstilarna inte varieras sÀrskilt mycket i de analyserade lÀromedlen, dessutom finns det en avgörande mÀngd övningar anpassade för den visuella lÀrstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra Àr att det Àr den visuella lÀrstilen som framförallt gynnas, varpÄ de övriga tvÄ hamnar i skymundan. Det kan ocksÄ konstateras att fyra av de fem analyserade lÀroböckerna har ett relativt liknande innehÄll och upplÀgg..

Designbok till Indiskas marknadsavdelning

Designboken kan liknas vid en visuell manual dÀr regler bland annat lÀggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehÄller en informationsdel och en inspirationsdel för att bÄde förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag pÄ arbetssÀtt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men ocksÄ förslag pÄ mönster och illustrationer till presentpapper och pÄsar.Syftet har varit att skapa en anvÀndarvÀnlig designbok, dÀr mÄlet Àr att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, dÄ informationsdesign innebÀr att definiera, planera och utforma innehÄllet i ett meddelande och förhÄllandet som det presenteras pÄ..

Symbolers synlighet mot ett informationsbÀrande grÀnssnitt

Svenska försvarsmakten utvecklar sedan en tid ett datoriserat ledningstödssystem (FUM SLB) som skall stödja ledning vid markstrid. Problem har uppstÄtt med de i systemet ingÄende symbolerna vad gÀller synlighet mot bakomvarande kartgrÀnssnitt.Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka om symboler med tillÀggseffekter sÄsom skuggverkan och transparent ifyllnad ökar i synlighet jÀmfört med symboler utan tillÀggseffekter. Synlighet definieras i rapporten som urskiljningsbarhet av symbolerna mot bakomvarande kartgrÀnssnitt och urskiljningsbarhet av detaljer i symbolerna.SÄvÀl kvantitativa undersökningar som kvalitativa har genomförts. I de kvantitativa undersökningarna kan inte ökad synlighet faststÀllas pÄ grund av varierande resultat. För de kvalitativa undersökningarna har symbolen med skuggverkan upplevts öka i synlighet jÀmfört med symbolen utan tillÀggseffekter..

"Na?r revolutionen kommer ma?ste man la?gga ifra?n sig gitarren och ta upp geva?ret? Om Chilekommitte?ns arbete under 1973-1991 utifra?n Chilebulletinen

1960-talet a?r nog den tid som ma?nga fo?rknippar med solidaritetsro?relsers uppkomst, framfo?r allt de fo?renade FNL-gruppernas. Syftet med denna uppsatsen har dock varit att fo?rso?ka bidra med kunskap till ett tidigare relativt outforskat omra?de, na?mligen solidaritetsro?relser under 1970- och 1980-talen i Sverige. Vilka mobiliseringsstrategier anva?nde sig solidaritetsro?relser av fo?r att va?cka engagemang bland ma?nniskor och pa? sa? sa?tt attrahera nya medlemmar? Fokus fo?r denna underso?kning har legat pa? Chilekommitte?n, som var verksam i Sverige mellan 1971-1991, och som huvudsakligen arbetade mot milita?rregimen i Chile tillsammans med den chilenska motsta?ndsro?relsen.

Varför kan vi inte jobba tillsammans? : Àmnesintegrering inom hem- och konsumentkunskap

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Ulvsunda Silo : Omformning av Pripps bryggeri till bostÀder

I ett nedlagt bryggeri har tva? silobyggnader omvandlats till bosta?der. Som alternativ till nybyggnation underso?ker projektet omprogrammering av befintliga byggnader.Silobygnnaderna a?r en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriomra?de och sta?r tomma. Deras Storlek ock sa?regenhet go?r dem till landma?rken i omra?det.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->