Arkitekttävlingar är ett moment inom arkitektprofessionen som handlar om att i en tävling med andra arkitekter åstadkomma det bästa förslaget på utformning, funktioner och användning av en plats eller byggnad. Vad krävs för att göra det? Den här kandidatuppsatsen skrevs på institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet under vårterminen 2013 med avsikt att lära sig mer om tävlingar, skapandet av högkvalitativa tävlingsförslag och hur man vinner arkitekttävlingar. Syftet var att genom en jämförande studie undersöka vad vinnande tävlingsförslag har gemensamt. Jämförelsen gjordes på fem vinnande tävlingsförslag som matchade tre kriterier. De skulle vara aktuella, från tävlingar huvudsakligen för landskapsarkitekter och med likartade tävlingsuppdrag gällande gestaltning av platser.

This master thesis deals with two case studies in environmental archaeology and battlefield archaeology focusing on two major events in the late history of the Swedish coastal town Umeå and its nearby village Sävar. Established in the early 1600's, Umeå was known for its export of timber and import of cereals. The town has suffered from numerous fires, the fire in 1888 being the most devastating. Few written records of the town remain from before the 1900's. The latest war in Sweden's history is documented in historical sources and took place at Krutbrånet, Sävar where the Swedish troops suffered defeat against the russian forces in 1809.

Uppsatsen fokuserar på beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation används som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger på den idémässiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike där man medvetet använt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsområden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, läst litteratur som Desvigne skrivit i ämnet samt kommunala dokument från Bordeaux. Användandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var långt ifrån självklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhållningsätten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar även möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

De senaste tio åren har flera hamnområden i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostäder och verksamheter, detta på grund av de hamn- och industrinedläggningar som drabbat många städer. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i både planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts på liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jämföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta då vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hållbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hållbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde därför att arbeta utifrån följandefrågeställningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hållbara för att skapa ekologisk och social hållbarhet?? Behandlas hållbarhetsfrågor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hållbara? I så fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som är profilerade som hållbara med stadsdelarna som inte är det? I så fall, i vilken mån?För att besvara dessa frågeställningar undersökte vi två områden som profilerar sig som hållbara, Östra Kvillebäcken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Centralt belägna hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och Handelshamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka.Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service.

AB Svenska Spel är ett statligt ägt monopolföretag som levererar spel och lotter till det svenska samhället. I detta examensarbete har AB Svenska Spel och dess avdelning ombudsekonomi verkat som fallföretag. Avdelningen, vilken är placerad vid huvudkontoret i Visby, valdes ut då ekonomichefen deklarerade att deras arbetssätt upplevdes ineffektivt av medarbetarna.Examensarbetet inleddes med en förstudie där olika förbättringsområden inom avdelningen identifierades, där ett beslut sedan fattads att två av dessa områden som skulle vara i fokus i examensarbetet. De delar i avdelningen som skulle granskas var kreditbevakning samt arbetsflödet och de interna överlämningarna. Gemensamt för de identifierade förbättringsområdena var att dessa kunde ses som symtom på att avdelningen inte arbetade systematiskt med kvalitetsutveckling eller med en tydlig verksamhetsstyrning.

Gustav Kährs AB är ett företag som funderar på att byta transportsätt från lastbil till järnväg. Kährs är beläget i Nybro, tillverkar golv och lagerhåller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagsläget sköts all transport från centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs hamn där de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det Kährs funderar över är att göra ett skifte till järnväg på denna transportsträcka.Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport:?Är det värt att ställa om sina godstransporter från lastbil till järnväg med avseende på följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar??För att få en djupare insikt i vad ett skifte från järnväg till lastbil skulle kunna få för konsekvenser i fråga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

Studiens syfte är att identifiera åtgärder, som de gotländska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar på ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, är av varjehanda slag ? kostnads- och intäktsposter, företagsledning i bred bemärkelse (vilken är överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktär (vilka är överordnade företagsledningsförmågan). Studien bygger på tre teorier, nämligen nätverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som används vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlades in i tre omgångar.

I den här uppsatsen diskuteras gränsdragning mellan de ersättningsrättsliga systemen inom sjörätten och miljörätten. Huvudsakligen handlar det om reglerna för vissa miljöskador i 32 kap. miljöbalken kan användas då utsläpp av en farlig substans har skett när fartyget ligger till kaj vid lastning eller lossning. En uppdelning har gjorts mellan sådana substanser som är specialreglerade i sjölagen, nämligen beständiga mineraloljor, och andra farliga substanser som är oreglerade. I uppsatsen diskuteras de olika regelverken rörande ansvarsgrund, tillämpningsområde, ansvarssubjekt, ersättningsgilla skador samt möjligheten till begränsning av ansvaret.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

I den här uppsatsen lyfts problematiken kring var om hur de tunga fordon och dess chaufförer ska parkera sina fordon i Göteborg. Bristen på uppställningsplats skapar problem kring hamnen och andra industriområden nära hamnen då chaufförerna väljer att parkera sina fordon utanför staketet till hamnens terminaler och andra ytor där de kanske inte bör stå men där de vet att det trots allt finns yta att parkera fordonet på.Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet med uppställningsplatser för tunga fordon i Göteborg utifrån olika aktörers perspektiv.1. Var någonstans geografiskt sett anser de olika aktörerna att en uppställningsplats mest lämpligen bör vara belägen?2. Hur ser de olika aktörerna på behovet i tid? Regelmässig dygnsvila eller kortare tid?Jag har valt att använda mig utav samtalsintervjuer som metod, med fyra aktörer som vissa består av en del underaktörer som alla har en roll i planeringen för uppställningsplatser.

En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke.

En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten.