Organisationers engagemang i Corporate social responsibility (CSR) Àr betydelsefullt för dess intressentgrupper. För att undersöka vilken inverkan arbete med CSR har pÄ intressenterna har vi valt att fokusera pÄ anstÀllda, och hur deras identifiering pÄverkas av organisationers arbete med CSR. Detta Àr ocksÄ studiens syfte som vidare Àven behandlar vilka av CSR-aspekterna ekonomi, etik och filantropi som Àr vÀsentliga för anstÀllda. FrÄgestÀllningarna som studien besvarar Àr följande: Hur pÄverkas de anstÀlldas identifiering med organisationen av uppfattningen om dess arbete med CSR? Vilka specifika CSR-aspekter influerar en anstÀllds identifiering med en organisation?För att ge svar pÄ studiens frÄgestÀllningar anvÀndes en kvantitativ metod bestÄende av en webbaserad enkÀtundersökning.

TeorigenomgĂ„ng som mynnar ut i tolv parametrar som karaktĂ€riserar en innovativ organisation, samt en teoretisk modell, Innovation Value Chain (IVC) som beskriver den innovativa processen. Åtta fallstudier utav tillverkande svenska företag analyseras med hjĂ€lp av IVC modellen..

Since the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) was adopted in 1979 there has been evident progress in the area of women's rights in great parts of the world, although this progress is still foremost concentrated to the Westernhemisphere. In Argentina, the work with gender equality and women's rights set of strongly during the last decade. The country has ratified the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women and the Inter-American Convention on the Prevention, Punishmentand Eradication of Violence against Women "Convention of Belem Do Para" but still women and girls are victims of structural discrimination and serious impunity of their rights on a daily basis.The current situation proves that the positive changes within the context of international and national law do not necessary reach out to the population to the same extent. In the light of the lacking popular involvement and knowledge of their rights, a different type of solution is desirable. Therefore it would be of interest to examinate the role of Non Governmental Organisations (NGO:s) when it comes to implementing human rights in the society and ?the every day life?.

In todayÂŽs labour market, men and women are segregated, both vertically and horizontally. Exceptions to the rule of gender segregation are few. There is, however, one managerial group where women and men are equal in numbers: school principals. In a short period of time, the distribution in terms of sex among principals in Sweden has changed dramatically. How does gender equality in numbers affect gender equality in a qualitative sense? That is the focus of this thesis.

Mitt arbete baseras pĂ„ intervjuer som jag gjort med tre svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare pĂ„ en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar lĂ€rarna i sin undervisning i svenska som andrasprĂ„k. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sĂ€tt att förhĂ„lla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatĂ­onen ser ut i skolorna i allmĂ€nhet nĂ€r det gĂ€ller svenska som andrasprĂ„ksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer sĂ„som mĂ„ldokument, elevantal och elevernas förutsĂ€ttningar spelade stor roll för lĂ€rarnas undervisning.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Denna uppsats grundar sig pÄ en kvalitativ ansats och beskriver en studie som behandlat beslutsfattande gÀllande IT i en organisation. Beslutsfattandet nÀr det gÀller IT pÄverkas av omgivning, teknologi samt uppfattningar om organisationens mÄl och metoder för att uppnÄ mÄlen. Att uppnÄ mÄlen Àr ingen trivial uppgift och Àr kantat av mÄnga problem. ITstyrning ses om en lösning pÄ dessa problem med beslutsfattande om IT dÀr den ska styras för att överensstÀmma med organisationens strategiska mÄl och avgöra vem som ska fatta dessa beslut. Syftet med studien var att beskriva beslutsfattandet och beslutsprocessen om IT i en organisation och vÄra centrala frÄgestÀllningar var hur fattar organisationen beslut om IT? och hur Àr beslutsfattandet om IT delegerat i organisationen? För att besvara dessa frÄgor utfördes en initial litteraturstudie dÀr vi granskade teorier om organisationen och beslutsfattande i denna samt IT-styrning.

Under en vÀldigt lÄng tid har begreppen marknad och organisation studerats var för sig. Perspektiv och koncept som skulle kunna tillföra nÄgot tillsammans har systematiskt inte tillÄtits korsbefrukta varandra kunskapsmÀssigt. Vi har valt att inte strypa den möjligheten, utan istÀllet anvÀnda oss utav den, vilket innebÀr att vi ser och identifierar liknande krafter och fenomen i en marknad som mÄnga gÄnger finns inom företaget likvÀl som utanför företaget. Försök har gjorts under senaste Ären att tilldela organisation/företag egenskaper som mer pÄminner om marknaden eller som det brukar uttryckas, en mer dynamisk organism. Vi har valt att följa detta synsÀtt genom att se bortom teoretiska modellers barriÀrer för att se om det finns kunskap att inhÀmta.

SammanfattningArbetslivet förÀndras och i och med det Àven arbetets och organisationernas struktur. Större krav stÀlls pÄ individen att strukturera och ansvara för sitt arbete. I dessa nya organisationer har den formella hierarkiska styrningen minskat eller försvunnit och det Àr dÀrför betydelsefullt att studera vilken typ av styrning som ersÀtter denna.Syftet med uppsatsen Àr att via en kvalitativ ansats undersöka hur styrningen ser ut i ett litet företag med en organisk karaktÀr.För att besvara syftet har fyra kvalitativa intervjuer samt en observation genomförts pÄ det valda företaget. För att fÄ fram relevant information har intervjuguiden till viss del utformats med hjÀlp av metoden ?critical incident?.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att implementeraaffÀrssystem i organisationer. Det kan idag ses som en förutsÀttning för att organisationer skalyckas med sin verksamhet. Det finns i huvudsak tvÄ sÀtt att implementera ett affÀrssystem.Det första Àr att en organisation skaffar ett standardsystem och dÄ fÄr verksamheten anpassasig efter affÀrssystemet. Det andra Àr att implementera ett verksamhetsanpassat system och dÄanpassar man affÀrssystemet efter verksamheten. Tidigare forskar anser att den effektenaffÀrssystemet har pÄ ekonomistyrningen Àr att mÄnga rutinjobb försvinner, personalen blirmer kunnig och kan fatta snabbare beslut och informationen Àr realtiduppdaterad vilket ledertill att bÀttre beslutsfattande.ForskningsfrÄgor: PÄ vilket sÀtt pÄverkar affÀrssystemet ekonomistyrningen? HurunderlÀttar affÀrssystemet arbetet med ekonomistyrningen?Syfte: Att förstÄ hur arbetet med affÀrssystemet pÄverkan ekonomistyrningen itillverkningsföretag.Metod: En kvalitativ fallstudie studie pÄ tvÄ tillverkningsföretag inomsprÀngmedelsbranschen, Orica Sweden och Eurenco Bofors.

I dagens samhÀlle handlar det om att vara sÄ effektiv som möjligt för att vinna tid. Som Benjamin Franklin en gÄng sa att ?Tid Àr pengar?, Àr nÄgot som vi mÀnniskor allt mer tagit fasta pÄ dÄ vi stÀller höga krav pÄ utvecklingen och dess teniska förmÄgor. Idag har de flesta mÀnniskor tillgÄng till en dator med internetuppkoppling som vi dagligen utför sysslor vid. Det kan vara allt ifrÄn jobbrelaterade aktiviteter, hÄlla kontakten med nÀra och kÀra, söka information om vad som hÀnder i vÀrlden och i vÄr omgivning, till mer nöjesinriktade delar sÄsom online spel och shopping.

Det finns mÄnga faktorer och omstÀndigheter runt en organisation som pÄverkar hur man vÀljer att utforma organisationen i frÄga. Syftet med detta arbete Àr att finna faktorer som pÄverkar utformningen av ideella föreningars nÀringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förstÄelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver nÀringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa anvÀnds contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omstÀndigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i tvÄ delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemÀssigt upplÀgg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (dÀr arbetsdelningen mellan ideella och anstÀllda förÀndras) och nÀringsverksamhetens omfattning (dÀr större omfattning pÄverkar avstÄndet mellan nÀringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att beskriva arbetet och organisationen kring tre utvecklingsbolag pÄ Gotland. Utvecklingsbolagen har uppstÄtt som en motrörelse mot avbefolkning och nedlÀggning av företag pÄ landsbygden. MÀnniskorna i den geografiska avgrÀnsningen jag undersökt har tagit problemet i egna hÀnder och startat lokala utvecklingsbolag dÀr lokalbefolkningen köper aktier och Àr pÄ sÄ sÀtt med och bidrar till utveckling pÄ landsbygden. Bolagens syfte Àr att investera i projekt och verksamheter som de anser gynnar ortens möjligheter att vara en attraktiv plats att bo och verka i. Med hjÀlp av tre begrepp, samhÀllsentreprenörskap, organisation och nÀtverk, tillsammans med insamlad empiri beskrivs och exemplifieras bolagens organisering och arbete. Bolagen arbetar pÄ ett unikt sÀtt med tre viktiga begrÀnsningar inskrivna i bolagsordningen, begrÀnsad röstrÀtt, begrÀnsad aktieutdelning och strikt hembudsklausul. Det aktieÀgarna fÄr ut av att Àga aktier Àr inte möjligheten till vinstutdelning pÄ aktier, istÀllet Àr det en möjlighet att vara med och finansiera investeringar i den lokala orten.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns anledning att göra skillnad pÄ organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr ocksÄ att besvara om och i sÄdana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, dÄ en sÄdan lÀmpade sig bÀst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation frÄn privat sektor och en organisation frÄn offentlig sektor. UtifrÄn den teoretiska referensramen analyserades empirin. Slutsatser: BÄda organisationerna arbetar med kunskapshantering Àven om det ofta sker pÄ ett omedvetet sÀtt. Vilka aktiviteter de Àgnar sig Ät som kan klassas som kunskapshantering sker dÀrför undermedvetet och ger inte de effekterna pÄ organisationen som de skulle kunna fÄ.

Titel: Att omsÀtta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lÀrandeaspekter NivÄ: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica SÀÀf och Alexandra Ridell UtgivningsÄr: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson ProblemomrÄde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lÀrande innebÀr. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och efterstrÀva organisatoriskt lÀrande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet nÀr det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) dÀr nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats pÄ litteratur och forskning om den organisatoriska lÀrandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förÀndringsbenÀgenhet (avseende rutiner). Resultat: VÄr studie visar att begreppen handlingsutrymme och förÀndringsbenÀgenhet (avseende rutiner) förstÄs utifrÄn den organisatoriska kontexten.