Multisensorisk stimulering innebÀr att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det Àr mÀrkbart. Hur vÀl mÀnniskor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli Àr idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i tvÄ faser.

UnderrÀttelsetjÀnst, ett begrepp som för mÄnga Àr nÄgot abstrakt och svÄrgreppbart. Vad syftar egentligen underrÀttelsetjÀnst till? NÄgot förenklat skulle man kunna sÀga att det syftar till att ge faktaunderlag för planering av polisverksamhet. Verksamheten ska vara precis och kvalitativ, den ska vara underrÀttelseledd. I strÀvan efter visionen om underrÀttelseledd polisverksamhet faststÀllde rikspolischefen hösten 2005 Polisens underrÀttelsemodell (PUM).

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgÄr en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeografin framgÄr att sÄvÀl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen Àr dock bristfÀllig. I syftet vÀcktes dÀrför frÄgor om vilka belÀgg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frÄgestÀllningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lÀrande i geografi i allmÀnhet? Vad skrivs i litteraturen om att anvÀnda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilÀrare ser pÄ samt i vilken omfattning de anvÀnder digitala kartmedier? För att besvara frÄgorna genomfördes en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning. Litteraturstudieresultatet visade frÀmst tvÄ saker.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

Syfte:1. Att redogöra bakgrunden till varför praktiska utbildningar behövs, och varför det satsas pÄ en sÄdan utbildningsfilosofi.2. Att granska tvÄ koncept med tvÄ tillhörande program för att pÄvisa viktiga likheter och skillnader, genom utbildningsplaner, intervjuer och enkÀter.3. Att ta reda pÄ vad meningen med de tvÄ koncepten Àr, med hÀnsyn till vad respondenterna sÀger och med mina egna tankar och Äsikter.Metod: En kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer och enkÀtundersökningar kombinerad med vissa kvantitativa delar i enkÀtundersökningen.Teoretiska perspektiv: Kommunikation, lÀrande, teoretiskt lÀrande, praktiskt lÀrande.Empiri och analys: Meningen med utbildningskoncepten har diskuterats fram med hjÀlp av egna Äsikter och med hjÀlp av svar frÄn enkÀter, personliga intervjuer och ifrÄn övriga respondenter.Slutsatser: Det finns flera meningar med bÄda utbildningskoncepten och deras respektive utvalda utbildningar. För en KY-student kan det vara att fÄ en skrÀddarsydd utbildning, och för en co-op student kan det vara möjligheten till betalda arbetsperioder..

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, VÀxjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006Författare: Henrik Nilsson och David PetersénHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonTitel: Hur och i sÄ fall varför skiljer sig budgetprocessen Ät mellan ettaffÀrsföretag och en offentlig organisation?-En praktikfallstudie av Visma Spcs och Àldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommunBakgrund: Det finns ingen lag om att affÀrsföretag ska upprÀtta budgetar. DÀremot skall kommuner och landsting upprÀtta budgetar varje Är. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig Ät mellan olika författare. Vi vÀljer att utgÄ ifrÄn följande moment i budgetprocessen: uppstÀllande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva budgetprocessen i ett affÀrsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de tvÄ organisationernas budgetprocesser.AvgrÀnsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har dÀrmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansrÀkningarna.Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie pÄ ett affÀrsföretag och en offentlig organisation.

Intresset för studien vÀcktes ur gemensamma diskussioner kring lÀrares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann dÀrför ett förÀndringsarbete frÄn traditionell till temabaserade undervisning pÄ gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förstÄelse för hur förÀndringsprocessen upplevs och pÄverkar lÀrarna samt att vara en del i utvÀrderingen av lÀrarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att anvÀnda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebÀr tolkning och reflektion. NÀr vi studerade tidigare forskning uppmÀrksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förÀndringarbetets utveckling. Vi anvÀnde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka bröstcancerpatienters tillfredsstĂ€llelse med vĂ„rden under utredning av sin sjukdom samt att utforska vilka förbĂ€ttringsbehov av vĂ„rden patienterna uppgav. Metod: Samtliga patienter som rapporterades till Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala- Örebroregionen under 2007-2008 tillfrĂ„gades om deltagande i en enkĂ€tstudie. Undersökningsgruppen bestod av 165 kvinnor som i enkĂ€ten kommenterat den utredande vĂ„rden. EnkĂ€tsvaren analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Bröstcancerpatienternas kommentarer gĂ€llde kategorierna organisation, kompetens, bemötande, information och generellt.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

The Swedish welfare organisation is built on the fact that the legislation gives the municipalities and social workers guidance and direction how to assess cases. Through out this the clients have right to be assessed both equally and individually. How is this done? The purpose of this paper was to examine the effect of the organisation referred to the social workers ability to discretion and the evaluation of the assessment in first time applications of social assistant cases. The purpose was also to look for variations in decisions and if these could be explained out of organisational and assessment effects.

Det moderna samhÀllet och digitaliseringen bidrar till att det virtuella rummet blir en viktig del för mÄnga individer och deras vardag. Genom att stÀndigt ha möjlighet till uppkopplingen pÄ diverse sociala nÀtverk har digitaliseringen bidragit till att face-to-face interaktioner allt oftare byts ut mot virtuella interaktioner. Genom face-to-face interaktioner pÄverkar individen sina val och agerande med hjÀlp av sin omgivning.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om individen blir socialt pÄverkad genom att följa Instagramkonton som fokuserar pÄ trÀning. Studien avser att undersöka om den sociala pÄverkan som normalt sÀtt sker genom verbala gester i face-to-face interaktion sÄledes kan ske pÄ liknande sett genom digital interaktion. Genom att studera pÄverkan i digital form sÄ ska vi undersöka om nÄgon form av attitydförÀndring samt motivation uppstÄr hos de individer som vÀljer att följa Instagramkonton som fokuserar pÄ trÀning.Resultatet av studien indikerar att individen blir pÄverkad medvetet, omedvetet, positivt och negativt av att följa trÀningsinspirationskonton pÄ Instagram.Resultatet visar Àven att individer kÀnner ÄngestkÀnslor nÀr de exponeras för trÀningsinspirationsbilder.

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarnatt utveckla sitt modersmÄl och i andra hand utveckla det svenska sprÄket. Den teoretiskaundersökningen besvarade frÄgan varför modersmÄl behövs. Den empiriska undersökningenavsÄg att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningar som handlar om organisation och syn pÄmodersmÄlsstöd.En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation pÄ en förskola anvÀndes. Deintervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre mÀn, varav tvÄ av dem varrektorer och en var kommunfullmÀktigeiedamoten. De var i Äldrarna 40 till 55 Är gamla.I Halmstad pratar man 22 olika sprÄk och det finns flera förskolor med mÄngfalden.

The swedish song contest ?Melodifestivalen? is the most popular TV-show in Sweden according to number of viewers. Not only has it managed to remain the viewers? number-one choice year after year, it has also engaged a lot of the viewers (2, 4 millions in this year?s final) to vote for their favourite song. Melodifestivalen is classified as a creative organisation since it has evident elements of creativity in its process, product and among its employees.

OrganisationsförÀndringar Àr nÄgot som sker dagligen inom organisationer. Vid större organisationsförÀndringar uppstÄr det ofta personalrelaterade problem som organisationsledningen mÄste ta hÀnsyn till. En av de största förÀndringarna en organisation kan genomgÄ Àr en sÄ kallad fusion, nÀr en organisation gÄr ihop med en annan. Under de senaste Ären har det blivit allt vanligare med fusioner mellan lÀrosÀten.Författarnas syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka personalrelaterade problem som kan uppstÄ nÀr tvÄ lÀrosÀten med olika förutsÀttningar gÄr samman genom en fusion. Detta har gjorts med hjÀlp av av en fallstudie.Resultatet av undersökningen visar att kontinuerlig information frÄn ledning till personal Àr av yttersta vikt för att i största möjliga mÄn undvika och dÀmpa personalrelaterade problem.

Studiens syfte var att undersöka om det förelÄg nÄgra skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland lÀrare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelÄg nÄgra signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende pÄ organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsstÀllelse beroende pÄ organisationsform, dÀr privatanstÀllda var mer tillfredsstÀllda i jÀmförelse med offentligt anstÀllda.