I resultaten frÄn en enkÀtundersökning, utförd av SACO Är 2006, framkom att mÄnga av de anstÀllda pÄ Migrationsverket var missnöjda med verkets ledning. Migrationsverket har Àven fÄtt en stor del negativ kritik i media under de senaste Ären. Detta har vÀckt ett intresse för vilka faktorer som kan pÄverka anstÀlldas förtroende för ledningen inom organisationer och vilken betydelse detta förtroende egentligen har. Syftet med studien var att göra en översikt över, samt en analys av, befintliga förklaringsmodeller för vad som kan ligga till grund för en arbetsgrupps instÀllning till ledningen inom en organisation. Syftet var vidare att sammanstÀlla och analysera befintliga förklaringsmodeller över vilken betydelse arbetsgruppens instÀllning till ledningen kan ha för de anstÀllda samt organisationen.

I resultaten frÄn en enkÀtundersökning, utförd av SACO Är 2006, framkom att mÄnga av de anstÀllda pÄ Migrationsverket var missnöjda med verkets ledning. Migrationsverket har Àven fÄtt en stor del negativ kritik i media under de senaste Ären. Detta har vÀckt ett intresse för vilka faktorer som kan pÄverka anstÀlldas förtroende för ledningen inom organisationer och vilken betydelse detta förtroende egentligen har. Syftet med studien var att göra en översikt över, samt en analys av, befintliga förklaringsmodeller för vad som kan ligga till grund för en arbetsgrupps instÀllning till ledningen inom en organisation. Syftet var vidare att sammanstÀlla och analysera befintliga förklaringsmodeller över vilken betydelse arbetsgruppens instÀllning till ledningen kan ha för de anstÀllda samt organisationen.

I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Polisen har under de senaste decennierna genomgĂ„tt ett flertal förĂ€ndringar i sin organisation och frĂ„n 00-talet har det förts diskussioner om en eventuell sammanslagning av Polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen. År 2008 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommittĂ© att utreda ifall Polisens organisation inte lever upp till de krav som regeringen stĂ€llet pĂ„ ökad kostnadseffektivitet, högre kvalitet, ökad flexibilitet samt förbĂ€ttrade resultat. Denna kommittĂ© fick namnet PolisorganisationskommittĂ©n och de lĂ€mnade den 31 mars 2012 in ett betĂ€nkande, vid namnet En svensk sammanhĂ„llen polis (SOU 2012:13) som innehĂ„ller ett förslag att ombilda Polisen till en myndighet. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rmed att analysera detta betĂ€nkande kring Polisens omorganisering för att se om det kan ligga nĂ„gra bakomliggande koncept och idĂ©er till uppkomsten av förslaget. För att fĂ„ svar pĂ„ syftet har en kvalitativ studie genomförts med fokus pĂ„ en riktad innehĂ„llsanalys med en deduktiv ansats.

Problem: In society of today corporate competence is an important factor for survivor and development. IT is developing rapidly and can not be ignored by companies. Then need for people with IT-competence is conquent increasing. A survey of corporate IT-competence is therefore of interest for companies as well as for local authorities. To determine the IT competence within an organisation, this competence has to be measurable.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

Organisationer och företag utvecklas och förÀndras stÀndigt för att möta omvÀrldens krav och medarbetarna har kommit att fÄ en allt viktigare roll i förÀndringsarbetet. PÄ senare Är har utvecklingen gÄtt mot att försöka uppbÄda engagemang och ansvarstagande hos medarbetarna för att utveckla den egna verksamheten, det vill sÀga utöva ett medarbetarskap. Hur verksamheten Àr organiserad har betydelse för hur medarbetarskapet utövas. Medarbetarskapet kan ocksÄ ta sig uttryck pÄ olika sÀtt i olika organisatoriska kontexter, vilket innebÀr att det som fungerar i en organisation inte nödvÀndigtvis fungerar i andra. Alla typer av förÀndringar som sker i en organisation pÄverkar dock individerna som mÄste förhÄlla sig till resultaten av förÀndringarna, vilket i sin tur pÄverkar utfallet.Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur organisationsförÀndringar kan komma att pÄverka medarbetarskapet, i det hÀr fallet dÄ en organisation gÄr frÄn en platt organisations­struktur till en mer hierarkisk.

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgÄr en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeogra-fin framgÄr att sÄvÀl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen Àr dock bristfÀl-lig. I syftet vÀcktes dÀrför frÄgor om vilka belÀgg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frÄgestÀllningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lÀrande i geografi i allmÀnhet? Vad skrivs i litteraturen om att anvÀnda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilÀrare ser pÄ samt i vilken omfattning de anvÀnder digitala kartmedier? För att besvara frÄgorna genomfördes en litteraturstudie samt en en-kÀtundersökning. Litteraturstudieresultatet visade frÀmst tvÄ saker.

Bakgrund: Det finns vÀl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergÄng frÄn utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas Àr bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmÄgor i praxis, sÀrskilt i relation till god vÄrd och omvÄrdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven pÄ sÀker vÄrd och omvÄrdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehÄllsanalys (template analysis; Malterud,1998).

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

Kompetensutveckling Àr ett begrepp som under senare Är fÄtt ett ökat utrymme inom forskning och i samhÀllsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anstÀllda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att fÄ en förstÄelse över hur de intervjuade uppfattar lÀrande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling pÄ arbetsplatsen. FrÄgestÀllningen var: vilka uppfattningar finns det om lÀrande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lÀrande och kompetensutveckling pÄ arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lÀrande och kompetensutveckling i organisationen frÀmjas? Fyra teoretiska perspektiv pÄ kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsÀtt pÄ lÀrande har anvÀnds vid analysen.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

En fallstudie har gjorts pÄ innebandyföreningen Alunda IBF herrar för att besvara frÄgan hur mÄlkongruens (mÄlöverensstÀmmelse) skapas i idrottsföreningar. StrÀvandet efter mÄlkongruens anses i litteraturen vara ett viktigt inslag för att skapa förutsÀttningar för en framgÄngsrik och konkurrenskraftig organisation. För att skapa en helhetsbild pÄ hur mÄlkongruens implementeras har intervjupersonerna bestÄtt av personer i olika nivÄer inom Alunda IBF:s organisation.Denna studie visar att Alunda IBF anvÀnder de ÄtgÀrder som har identifierats i teorin som viktiga komponenter för att skapa mÄlkongruens. Det förefaller dock som att spelarna inte uppfattar detta pÄ samma sÀtt som ledningen vill. Resultat indikerar Àven pÄ att en idrottsmans personliga mÄl Àr att vinna matcher vilket inte bör kontrastera idrottsföreningens mÄlsÀttningar.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan anvÀnda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska Àven ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. PÄ grund av allt mer ökad konkurrens i lÀkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta vÀljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv ansats dÀr individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande pÄ olika nivÄer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean. Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förÀndrat sin organisation genom att tillÀmpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett vÀrdefulla för sin organisation.