Sök:

Sökresultat:

1822 Uppsatser om Villkor för lärande - Sida 57 av 122

Hindrande faktorer för önskad viktnedgÄng : Varför Àr det sÄ svÄrt att bli lÀtt?

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.

Cykeltransporter i stadskÀrnor - Möjligheter och svÄrigheter för en fortsatt utveckling

I dagens samhĂ€lle sker en urbanisering och en befolkningstillvĂ€xt. Detta resulterar i att fler mĂ€nniskor bor och konsumerar i stĂ€der vilket leder till en ökad konsumtion. Denna utveckling bidrar till en ökad efterfrĂ„gan pĂ„ transporter i stadskĂ€rnor. Ökade transporter resulterar i ökade utslĂ€pp och miljöproblem. Detta sĂ€tter press pĂ„ att finna nya hĂ„llbara och miljövĂ€nliga alternativa transportlösningar.Syftet med uppsatsen var att undersöka möjligheter, svĂ„righeter och framtiden kring cykeltransporter i stadskĂ€rnor.

?Men jag Àr ju inte svensk?? : En studie om tillhörighet bland mÀnniskor med utomsvenskt pÄbrÄ i Sverige

Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.

Missbruksdoktrinen : - och huruvida EG-domstolens praxis rörande missbruk av EG-rÀtten Äterspeglar en allmÀn princip

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.

LÀrande pÄ arbetsplatsen - att undervisa praktiker eller?

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgÄngspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lÀrande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte Àr att studera lÀrande i en kontext dÀr formellt lÀrande interagerar med informellt och avser att ge svar pÄ frÄgor om vilka förutsÀttningar och villkor som Àr nödvÀndiga för personalens lÀrande inom ramen för projektet samt hur lÀrandet utvecklas inom kontexten nÀr formellt och informellt lÀrande samspelar med varandra. Studien bygger pÄ intervjuer, enkÀter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Patienters och n?rst?endes perspektiv p? Ej HLR-beslut : Litteratur?versikt

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Resan som distinktion : En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Begreppet lustfyllt lÀrande : - villkor för barn lÀrande?

The Swedish state and educational system are secular, so to say they do not depend on the former protestant state church anymore. Many people in Sweden are also secular. Even so, in school teachers meet students with a religious faith. The purpose of this study is to examine how teachers without a religious belonging experience the encounter with religious students. The method used was semistructured interviews with five teachers in a upper secondary school in a multicultural suburb of Stockholm.

Tim Burton och fantasifabriken

Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer med sex svensklÀrare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lÀrarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mÄngfald i lÀroplanen, Lpf94. Jag har Àven frÄgat hur de anser att deras undervisning pÄverkas av dessa ord i lÀroplanen.Orden kulturarv och kulturell mÄngfald Àr inte definierade i Lpf94. LÀrarnas svar visar pÄ hur denna brist pÄ konkretisering av innehÄllet skapar viss osÀkerhet men ocksÄ speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svÄrighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen Àr nÄgot som tidigare forskning ocksÄ har pÄtalat.Resultatet visar att dessa sex lÀrare Àr vÀl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mÄngfald i undervisningen.

FrÄn utbildning till yrke : En kvalitativ studie angÄende tre nyexaminerade grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshems upplevelser i arbetet.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur tre nyexaminerade grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem att utbildningens innehÄll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begrÀnsar eller möjliggör lÀrarna mot firitidshems egna förvÀntningar pÄ arbetet? Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer frÄn tre grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehÄll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar ocksÄ att de tre lÀrarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsÀttningar.

Handel med Jordbruksvaror: en studie av WTO:s
jordbruksavtal och EU:s jordbrukspolitiks pÄverkan pÄ
u-lÀnder

Jordbruket Àr nÄgot vÀldigt centralt i vÀrlden dÄ jordbruket Àr det som försörjer oss med mat, en vara vi inte kan leva utan. Idag lever vissa delar av befolkningen pÄ jorden i överflöd av jordbruksprodukter samtidigt som andra delar lever i svÀlt. 1994 bildades en ny internationell handelsorganisation, World Trade Organization (WTO), som har till uppgift att liberalisera den internationella handeln och pÄ sÄ sÀtt förbÀttra förutsÀttningarna för handel mellan lÀnder. En helt liberal handel innebÀr att alla lÀnder konkurrerar pÄ lika villkor pÄ vÀrldsmarknaden. Detta ska ske genom att lÀnderna reducerar sina handelshinder och öppnar sina inhemska marknader för omvÀrlden.

Delta pÄ lika villkor? : En studie om ekonomiskt utsatta barns skolsituation sett utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies.

Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

UtvÀrdering av digital fotografering som kostregistreringsmetod vid kartlÀggning av protein- och energiintag : En pilotstudie pÄ geriatriska patienter

Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning Àr att juridiska personer Àr obegrÀnsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begrÀnsa inkomstskattskyldigheten och för detta krÀvs att man lever upp till vissa förutbestÀmda kriterier som innebÀr att man genomför verksamhet av allmÀnnyttig karaktÀr.De skattesubjekt som i första hand kommer ifrÄga för skattebefrielse Àr stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrÄn lite olika grunder och vid sidan om de generella bestÀmmelserna som gÀller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmÀnnyttig verksamhet kan skattebefrielse ocksÄ beviljas med tillÀmpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->