Sökresultat:
1822 Uppsatser om Villkor för lärande - Sida 55 av 122
UppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida i Sverige och Ryssland : en komparativ studie
I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.
PSYKOSOCIAL OHĂLSA UR ETT LIVSVĂRLDSPERSPEKTIV BLAND BRĂSTCANCERPATIENTER UNDER BEHANDLING : En litteraturstudie
Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.
E-tjÀnster, ett kommunalt dilemma : En studie av de hinder som kan komma att pa?verka anva?ndningen av Skelleftea? Kommuns e-tja?nst fo?r Bygglov
Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.
RÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd för papperlösa barn : En granskning av Sveriges reglering i ljuset av dess internationella Ätaganden
RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.
Utv?rdering av intensivl?sning enligt RTI-metoden med sva-elever i ?rskurs 4
Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.
Rural-urban arbetskraftsmigration i Kina : En studie om den flytande befolkningens villkor pÄ den urbana arbetsmarknaden
MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.
Slöja, pÄ vems villkor? : En studie av muslimska flickor
Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ varför en del av de muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är bÀr slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska flickor inte bÀr slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa flickor stött pÄ i sin vardag. Studiens metod Àr av kvalitativ metod i form av intervjuer dÀr jag har intervjuat tre muslimska flickor som bÀr slöja samt tre muslimska flickor som inte bÀr slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjÀlp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkÀnts av vÄrdnadshavaren.
"Att bÄda Àr hemma sÄ mycket som möjligt" - en kvalitativ studie om fördelningen av förÀldraledigheten
SammanfattningSyftet med denna studie har varit att belysa hur förÀldrar i familjer med minst en studerande förÀlder vÀljer att fördela förÀldraledigheten och vilka skÀl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av förÀldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omstÀndigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur förÀldrar vÀljer att fördela förÀldraledigheten.Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 förÀldrapar. Urvalskriterierna var: (1) förÀldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iÄldern 1-3 Är, samt (3) minst en av förÀldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsÀttning innan förÀldraledigheten.Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jÀmstÀlldhetsideal, habitus, ideal om förÀldraledigheten, förÀldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som pÄverkar hur förÀldrarna valde att fördela förÀldraledigheten. Det centrala Àr förhandlingen som sker bÄde inom individen och mellan individerna i förhÄllandet. Genom individens habitus skapas de förestÀllningar om jÀmstÀlldhet och förÀldraskap vilket influerar hur individen ser pÄ amningen och tillsammans pÄverkar dessa hur idealet för förÀldraledigheten formuleras.
Systemtyper utanför ramen för bÄde traditionell systemutveckling och e-infrastrukturutveckling : Finns de och hur bör de i sÄ fall utvecklas?
Denna studie har som syfte att underso?ka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar ba?de traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillho?ra na?gon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut fo?r denna typ av system. Detta system kallar vi gra?nsfallssystem.Fo?r att underso?ka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta fo?r att se ifall det existerar na?gon form av system som har egenskaper fra?n ba?da dessa ytterligheter och om det existerar sa?dana system hur man pa? ba?sta sa?tt ska utveckla dem.
Sebastian 2 Är lÀser! - har man som tidig lÀsare försprÄng i skolan?
Med detta arbete vill vi undersöka hur barn pÄverkas av att redan i förskoleÄldern arbeta effektivt med lÀsinlÀrning. LÀsning och skrivning Àr viktiga grundkunskaper för barn och dÀrför Àr det av betydelse att veta om det Àr relevant att redan under deras tidiga levnadsÄr arbeta effektivt med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi ville se om barns lÀs- och skrivförmÄga ser annorlunda ut i skolans första Är beroende pÄ om de fÄtt regelbunden lÀs- och skrivtrÀning under förskoletiden eller ej. UtifrÄn det vi fÄtt reda pÄ kan vi som pedagoger möta barnen pÄ bÀsta sÀtt och utmana dem till en lekfull och spontan inlÀrningsmetod. För att fÄ en bakgrund har vi fördjupat vÄra kunskaper i vad forskare och pedagoger anser om barns tidiga lÀsning och skrivning.
Tanto förskolor
SAMMANFATTNINGEtt av de valbara kandidatprojekten pĂ„ KTH 2014 var att utifrĂ„n ett ganska detaljerat program utforma en stor förskola i Tantolunden i Stockholm. Ă
tta avdelningar, det vill sĂ€ga 130 barn och 30 anstĂ€llda. Dessutom en sĂ„ kallad plusfunktion med avsikt att ge byggnaderna anvĂ€ndning Ă€ven nĂ€r förskolan var stĂ€ngd. Min ambition var att göra en pedagogisk arkitektur pĂ„ barnens villkor och med stĂ€ndigt prioritet pĂ„ barnens bĂ€sta.Efter en serie workshops med barnen pĂ„ Ragvalds förskola utkristalliserade sig tre bĂ€rande idĂ©er. ? Förskolan ska ha torn att leka i.? Tegel Ă€r det bĂ€sta byggmaterialet.? Det ska vara enkelt att gĂ„ in och ut. Detta lovade jag dem att ha med i mitt förslag. Resultatet blev en serie byggnader, sammanlagt 8 stycken sammanbundna av lider och lektorn, över en av de befintliga stigarna i Tantolunden. Ăven barn som inte gĂ„r pĂ„ förskolan har tillgĂ„ng till de fyra lektornen individuellt utformade.
Fyra Är senare... vad Àr formativ bedömning egentligen? : EngelsklÀrares perspektiv pÄ förÀndringen av deras arbetssa?tt i samband med infö?randet av Gy11
Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.
Upplevelse av digital sm?rtskola inom prim?rv?rden f?r patienter med l?ngvarig sm?rta : ? En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.
Föreningen Morgonrodnaden: en studie av Kirunas första kvinnliga förening
Att kvinnor ges ett ökat inflytande i föreningslivet pÄ 1990-talet ses som en sjÀlvklar och viktig frÄga. Under hela 1900-talet sÄ har det förekommit en kamp om att förbÀttra kvinnans villkor i samhÀllet. Det fanns en allmÀn samhÀllssyn dÀr kvinnans uppgift fanns inom hemmet. Sveriges lagÀndringar i början av 1900-talet berörde kvinnors myndighet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. NÀr kvinnan började engagera sig i vÀlgörenhets- föreningar sÄ var det hennes första steg ut ur hemmet och in i samhÀllet.
Faktorer som p?verkar sjuksk?terskans?tidiga identifiering av sepsis : En litteratur?versikt med kvantitativ ansats
Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.