Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Behovet av produktplaceringssamarbeten ökar eftersom traditionell reklam minskar i effektivitet samtidigt som filmproduktioner krÀver större budgetar. Bondfilmer har lockat publik i 50 Är vilket gör det möjligt att studera relationen mellan filmernas karaktÀr och produktplaceringar ur ett historiskt perspektiv. Materialet bestÄr av den första filmen Dr. No (1962) samt den senaste filmen Skyfall (2012). Semiotiska analyser görs av scener med framtrÀdande produktplaceringar.

I den hĂ€r rapporten presenterar vi vĂ„r argumentation angĂ„ende datoriseringen av tvĂ„ arbetsuppgifter pĂ„ Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anstĂ€llda anser att den direkta kontakten med patienten Ă€r det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet Ă€r det ?oviktiga?, aspekt som ocksĂ„ framgĂ„r frĂ„n vĂ„r empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vĂ„r uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan Ă„ andra sidan anvĂ€ndningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket Ă€r det viktiga.

Den 1:a januari 2008 blev LÀrarhögskolan i Stockholm, pÄ grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat LÀrarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lÀrosÀte ansÄgs ge förbÀttrad kvalitet. Forskning har visat att det Àr mycket svÄrt att hantera den starkt negativa pÄverkan samgÄenden kan ha pÄ anstÀllda, sÄsom personalomsÀttning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anstÀlldas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lÀrosÀte undersöka attityder till och upplevelser kring samgÄendet med avseende pÄ kulturella och statusmÀssiga aspekter.

BAKGRUND: SamhÀllet blir allt mer mÄngkulturellt. MÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden immigrerar till Sverige och det Àr dÀrför av stort vÀrde att kÀnna till dessa mÀnniskors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vÄrdpersonal Àr det viktigt att vara uppmÀrksam pÄ eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vÄrdrelation.SYFTE: VÄrt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vÄrdrelationen med personalen pÄ en vÄrdavdelning.METOD: En litteraturöversikt gjordes dÀr tretton artiklar granskades för att kunna sammanstÀlla en helhetsbild av det valda Àmnet.RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svÄrigheter med att skapa en god relation med vÄrdpersonalen. TvÄ kategorier identifierades: Att inte bli förstÄdd av vÄrdpersonal och Att inte kÀnna sig delaktig i vÄrdrelationen. FrÄn dessa tvÄ kategorier framkom fem underkategorier som beskriver pÄ vilket sÀtt patienterna kÀnde sig missförstÄdda eller inte kÀnde sig delaktiga i relationen med vÄrdpersonalen.KONKLUSION: Det finns svÄrigheter att skapa en god transkulturell vÄrdrelation mellan patient och vÄrdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förstÄelse som de andra infödda patienterna.

Via kulturskribenters sÀtt att hÀnvisa till andra kulturella fenomen kan allt frÄn kultursyn till lÀsartilltal utlÀsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten Àr att undersöka varför kulturskribenterna anvÀnder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur lÀsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriÀren mellan hög- och populÀrkultur anvÀnds. Detta kommer att granskas utifrÄn ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras pÄ frÄgestÀllningarna Àr Pierre Bourdieus teorier om habitus, fÀltet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite lÀsaren och den implicite författaren.

Idén till denna uppsats kom ifrÄn den svenska dokumentÀren Det svenska sveket som sÀndes pÄ SVT den trettonde maj 2007. DokumentÀren behandlade den svenska synen pÄ barnuppfostran ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsÀttas för vÄld i hemmet, samtidigt som samhÀllet idag inte riktar nÄgra specifika ÄtgÀrder mot denna utsatta grupp.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser pÄ vÄld som en kulturell faktor. De frÄgestÀllningar som vi frÀmst har arbetat efter Àr: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende pÄ uppfostring, barnsyn och förÀldraskap? Vilka konsekvenser innebÀr det för barn att vÀxa upp med aga, enligt vÄra intervjupersoner och forskning?Undersökningen Àr kvalitativ i sin form och baseras pÄ fem intervjuer med professionsföretrÀdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Uppsatsen MÀn med mÀn handlar om hur par bestÄende av mÀn bildas i tvÄ svenska romaner, Jonas Gardells PrÀriehundarna (1987) och Bengt Martins SodomsÀpplet (1968). Det som studeras Àr gestaltningen av hur förhÄllandet mellan mÀnnen pÄverkas av heteronormen och hur heterosexuella förhÄllanden stÄr som en motpol för parbildandet. Identitet och maskulinitet Àr andra Àmnen som behandlas i uppsatsen som tittar pÄ hur romanpersonernas identitetssökande gestaltas. Uppsatsen finner hur paret i PrÀriehundarna gestaltas att de starkt Àr pÄverkade av den heteronormativa och vÀljer att anvÀnda detta som ett sÀtt att utgÄ ifrÄn och ta avstÄnd frÄn detta, men samtidigt har paret svÄrt att finna sig sjÀlva och vara bekvÀma i sin maskulinitet i en samkönad relation. I SodomsÀpplet finner uppsatsen tydliga bevis pÄ att den kulturella kontexten pÄverkar stort i identifikation hos huvudpersonen och att Martins gestaltning Àr grundad i den samma.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mÄngkulturellt och Àven sjukvÄrden kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgÄr frÄn de mÀnskliga rÀttigheterna och bygger pÄ respekt för individen.Syfte: att belysa vÄrdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick frÄn teori om interkulturell omvÄrdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvÄrdnad var de tvÄ mest framtrÀdande.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos lÀkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jÀmförs lÀkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i StockholmsomrÄdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkÀt till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med lÀkarstudenter pÄ termin fyra pÄ Karolinska Institutet. Studien visar att lÀkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det sÀrkskiljer sig i vissa avseenden.

Individens uppsatta livsmÄl och planering kring dessa kan ha inverkan pÄ lÄngsiktigt vÀlmÄende. Olika samhÀllen har kulturella skillnader som kan vara en bidragande orsak till varför personer gör vissa val. Syftet med studien var att identifiera dessa skillnader för att se samband dÀr olika livsmÄl kan bidra till olika upplevelser av ett meningsfullt liv. Intervjuer genomfördes med Ätta respondenter frÄn en storstad och Ätta respondenter frÄn en landsort, med lika mÄnga av vardera kön i Äldrarna 20-27 Är. Detta gjordes för att identifiera vilka livsmÄl de olika grupperna sÀger sig strÀva efter och se om det fanns en skillnad i livsmÄl mellan grupperna.

Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsÀttningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hÀlsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrÄn bÄde ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav tvÄ kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor pÄ en svensk tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav tvÄ med personal ledare och tvÄ med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hÀlsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvÄrd. Organisatoriska förutsÀttningar som ansÄgs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

SammanfattningTitel:En kvalitativ studie av ensamkommande flyktingbarns samt personalens upplevelser av mottagandet i Nybro och VÀxjö kommun.Författare:Gjelbrim Zymeri och Karolina KielekVarje Är kommer ett stort antal av ensamkommande barn till Sverige. Migrationsverkets statistik visar att majoriteten av ungdomarna under 2010 som kom till Sverige var frÄn Afghanistan, Somalia eller Irak och att majoriteten av dessa ungdomar var pojkar.Syftet med denna undersökning var att analysera mottagandet av ensamkommande barn med utgÄngspunkt frÄn personalen samt de ensamkommande barnens upplevelser av och kring mottagandet i tvÄ kommuner samt barnens livsvillkor. Kommunerna som vi inkluderade i vÄr undersökning var VÀxjö och Nybro. Metoden som vi valde att anvÀnda var kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet anvÀnde vi oss av kommunikationsteori och identitetsteorin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken innebörd begreppet ?kulturkompetens? ges i litteraturen samt utifrÄn detta problematisera dess applicering pÄ praktiken. Begreppet ?kulturkompetens? saknar en enhetlig definition, nÄgot som initierat skrivandet av denna uppsats. Studien bygger pÄ en litteraturstudie i form av en kvalitativ textanalys.