Sök:

Sökresultat:

6348 Uppsatser om Vidmakthćllande och egen tid - Sida 8 av 424

Döden i vardagen : Yrkeserfarenheters inverkan pÄ livet

I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Motivationsklimat i fotbollens elitförberedande verksamhet

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

Elever med annan tro : bemötas eller bedömas?

Det hĂ€r arbetets huvudfrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frĂ„gestĂ€llning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gĂ€ller nĂ€r jag fĂ„r en elev som har en annan trosuppfattning.Jag stĂ€llde olika delfrĂ„gor som utgĂ„r i det stora hela frĂ„n min huvudfrĂ„ga. Vissa av delfrĂ„gorna presenteras hĂ€r nedan:NĂ€r och hur berĂ€ttade ni i skolan om er tro? Hur blev ni dĂ„ bemötta? Med denna frĂ„ga ville jag fĂ„ reda pĂ„ om ett gemensamt förfaringssĂ€tt frĂ„n förĂ€ldrarnas sida fanns, samt om de hade en förvĂ€ntan pĂ„ bemötandet frĂ„n lĂ€raren.Har det varit/Ă€r det nĂ„gra problem som ni kan relatera till er tro?Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstĂ„tt?Hur var er egen skolgĂ„ng? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?Finns det nĂ„gra mönster som gĂ„r igen förĂ€ldrar-barn?Skulle ni kunna tĂ€nka er att komma till klassen och berĂ€tta om er tro samt besvara frĂ„gor som kan dyka upp?Är det en öppen dialog mellan förĂ€ldrar ? barn, hemmet ? skolan eller Ă€r det hĂ€r nĂ„got man inte vill prata om?Under rubrik 4 har jag gjort en jĂ€mförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vĂ„rt styrdokument Lpo 94. DĂ€r Ă€r syftet att se om de överensstĂ€mmer med varandra eller inte och i sĂ„ fall var skiljer de sig Ă„t.Det hĂ€r arbetet har inte som syfte att ta stĂ€llning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förstĂ„else för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och förĂ€ldrar som har en annan tro Ă€n deras egen. .

Effekten av verbal feedback pÄ maximal isometrisk armbÄgsflexion

Under idrottsliga aktiviteter, Ă€r det kutym bland deltagare och Ă„skĂ„dare att ge verbal feedback till andra eller till sig sjĂ€lv med syfte att förbĂ€ttra prestationen. Vissa anvĂ€nder verbal feedback, andra inte. Vad ger dĂ„ detta för effekt? Är dessa tvĂ„ fenomen, verbal feedback och prestation, pĂ„ nĂ„got sĂ€tt relaterade till varandra? Resultat frĂ„n en sĂ„dan studie, skulle vara fördelaktig för idrottare pĂ„ alla nivĂ„er, sĂ„vĂ€l som för idrotts- och rehabiliteringsforskning som baserar sina fynd och metoder pĂ„ empiriska resultat erhĂ„llna frĂ„n mĂ€tningar av individers förmĂ„ga att utveckla kraft under olika förhĂ„llanden. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka effekten av verbal feedback pĂ„ en maximal isometrisk armbĂ„gsflexion.

Kroppen och övandet : En observationsstudie om en slagverkares o?vningsprocess och anva?ndande av kroppsliga resurser

Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.

Kvinna, konstnÀr eller mÀnniska?  : en studie av Mimmis slitning mellan intellekt och kropp i Stina Aronsons Feberboken

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Luft och artikulation : Teknik och analys i GrĂžndahls trombonkonsert

Detta arbete handlar om luft och artikulation anvÀnds i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska anvÀndas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt sÄ reflekterar jag sen över min egen luftanvÀndning och min egen artikulation. Vad jag gör som Àr bra och vad som kan förbÀttras.

Medarbetares skattning av chefers konflikthanteringsförmÄga predicerar chefers sjÀlvskattade emotionsreglering

Studien syftar till att underso?ka om de ansta?lldas skattning av chefers konflikthanteringsfo?rma?ga kan prediceras baserat pa? chefens emotionsigenka?nningsfo?rma?ga och sja?lvskattade emotionsreglering. Studien genomfo?rdes genom att 32 chefer utfo?rde ett datoriserat emotionsigenka?nningstest (Geneva Multimodal Emotion Portrayal Set) och en emotionsregleringsenka?t (Emotion Regulation Questionnaire). 181 medarbetare till cheferna svarade pa? en webbaserad enka?t ga?llande chefens konflikthanteringsfo?rma?ga (Conflict Resolution Questionnaire).

FYSISK AKTIVITET, HÄLSA OCH TILLTRO TILL

Sammanfattning: Alltfler mĂ€nniskor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar dĂ€rmed att drabbas av vĂ€llevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) Ă€rmer fysiskt inaktiva Ă€n befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen fĂ„r personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivĂ„ skulle kunna förbĂ€ttra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas avvĂ€llevnadssjukdomar i framtiden.Syfte: Syftet var dels att kartlĂ€gga nivĂ„n av sjĂ€lvskattad fysisk aktivitet, hĂ€lsa och tilltro till egen förmĂ„gahos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivĂ„ och hĂ€lsa respektive tilltro till egen förmĂ„ga.Metod: I en tvĂ€rsnittsstudie skickades enkĂ€ter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen pĂ„ Reumatologiska kliniken pĂ„ Universitetssjukhuseti Örebro.

Fem yngre grundskolebarns uppfattning om sig sjÀlva som tvÄ- eller flersprÄkiga

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

SÀrbegÄvning i klassrummet : Möjligheter och hinder för att möta den exceptionellt begÄvade eleven

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Är du nyfiken pĂ„ eller rĂ€dd för hypnos? : En kvantitativ undersökning om attityder till hypnos och variabler som kan ha betydelse för attityden

Syftet med denna uppsats och enkÀtundersökning var att undersöka vilka attityder som rÄder till hypnos bland ett brett urval av mÀnniskor. De variabler som förvÀntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förÀndring, kÀnnedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och dÀr kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade pÄ en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. TvÄ variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kÀnnedom om alternativa metoder. Motivation visade pÄ en trend till signifikans.

Beethoven: Sonat för horn och piano, F-dur op. 17 : Skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete

Detta arbete handlar om luft och artikulation anvÀnds i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska anvÀndas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt sÄ reflekterar jag sen över min egen luftanvÀndning och min egen artikulation. Vad jag gör som Àr bra och vad som kan förbÀttras.

Demokratiskt klarsprÄk : Demokratidiskursen i fo?rarbetena till spra?klagens 11 paragraf

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

LÀrarkompetens : GrundskollÀrares och grundsÀrskollÀrares Äsikter om vad som utmÀrker en bra lÀrare

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->