Denna uppsats undersöker elever och lÀrares syn pÄ elevinflytande i Historia A, och syftet Àr att se om det finns nÄgra skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkÀtundersökning delades ut bland gymnasieelever som lÀser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lÀrare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i mÄnga fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lÀrare Àr mer splittrade i frÄgan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..

Syfte: Syftet med denna explorativa studie Àr att jÀmföra tvÄ stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de vÀljer den formen av struktur, vilka konsekvenser fÄr organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt LÀnsstyrelsen med hjÀlp av mina intervjufrÄgor. LÀmplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna fÄ fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmÀnnyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: AnvÀnds "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.

Konsten har genomgÄtt en rad dramatiska förÀndringar de senaste decennierna och frÄgan Àr om konstpedagogiken har hÀngt med. I mitt arbete undersöker jag den pedagogiska potential och tvÀrvetenskapliga natur som samtidskonsten har. Min frÄgestÀllning lyder: Hur kan en pedagogisk metod utvecklas, dÀr kroppsligt agerande och den erfarenhet som görs skapar ingÄngar till och förstÄelse för samtidskonst? Mitt nyckelbegrepp Àr ?mellanrum? och undersökningen handlar om vad som hÀnder nÀr mellanrum aktiveras. Jag anvÀnder mig av och integrerar tvÄ olika sorters verktyg i min undersökning.

Bakgrund: Vid livslÄng sjukdom stÀlls den sjuke inför kravet att förÀndra sitt levnadssÀtt för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten mÄste lÀra sig klara av den egenvÄrd som sjukdomen krÀver. För att patienten skall lÀra sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnÄ anpassning och handlingskraft, d v s skall lÀra sig nya sÀtt att klara av och anpassa sig till dem Àndrade levnadsförhÄllanden och behöver dÄ fÄ ny kunskap och nya fÀrdigheter. VÄrdarens uppgift Àr att göra det möjligt och underlÀtta lÀrandet samt att hjÀlpa patienten att Äter bli sjÀlvstÀndig.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berÀttelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna Àr att de har fÄtt diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfÀllet, befanns sig inom KriminalvÄrdens regi, de var placerade pÄ en anstalt. Studient undersök hur skolgÄngen har upplevts av nÄgra unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning Àr, att utifrÄn nÄgra klienters egna berÀttelser om sin skolgÄng, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lÀra oss av och utveckla i vÄr egen undervisning och vÄrt eget bemötande av vÄra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen bestÄr av en kunskapsgenomgÄng om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter Àr en delad förstÄelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgÄngen har upplevts av unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur familjehemsförÀldrar ser pÄ barns anknytning och familjehemsförÀldrarnas egen roll gÀllande att frÀmja familjehemsbarnens anknytning. Vidare undersöktes vilka olika faktorer som pÄverkar familjehemsförÀldrarna och vilka erfarenheter dem har av att vara ett familjehem.VÄra frÄgestÀllningar var:? Hur ser familjehemsförÀldrarna pÄ barns anknytning i allmÀnhet och pÄ familjehemsplacerade barns anknytning i synnerhet?? Vad Àr viktigt för familjehemsförÀldrarna för att kunna frÀmja barnets/barnens anknytning?? Vilka olika faktorer pÄverkar och vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrarna gÀllande att ta hand om ett placerat barn?Vi har gjort intervjuer med familjehemsförÀldrar, dessa har arbetat som familjehem under olika lÄng tid och har Àven haft varierande antal barn placerade hos sig.Uppsatsen innehÄller aspekter gÀllande motiv och drivkraft som familjehemsförÀlder, barnens anknytning, familjehemsförÀldrarnas egen roll samt laglig rÀtt/vÄrdnadshavare. Dessa teman Àr centrala genom hela uppsatsen.Resultaten visade att barn Àr en del i mÄnga mÀnniskors livsplan och att motiven till att bli familjehemsförÀlder skiljde sig Ät men har gemensamt att de alla har mycket kÀrlek att ge. En central del Àr att alla familjehemsförÀldrar i studien vill förmedla och erbjuda trygghet till barnen.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och anvÀndande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hÀlsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hÀlsa. I mÄnga undersökningar har man kommit fram till att man pÄverkas av sina vÀnners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvÀndande och ungdomarnas psykosomatiska hÀlsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock faststÀllas. Detta kan bero pÄ att klasserna i grundskolan Àr mer heterogena med flera olika ?klickar? inom klassen som inte integrerar med varandra och dÄ blir inte klassens beteende sÄ viktigt för individens psykiska hÀlsa.

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in pÄ arbetsmarknaden och fÄtt ett arbete utifrÄn sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsÀtt och utifrÄn sin egen förmÄga har kommit in pÄ arbetsmarknaden. Hinder och framgÄng som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska vÀrlden.  .

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan fÄ för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har pÄverkat valet och hur de upplever och ser pÄ sin egen roll. Metoden som anvÀndes Àr grundad teori och studien baseras pÄ djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession Àr sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestÄende av fyra faser dÀr kategorin vÀndpunkt identifierades som kÀrnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrÄn det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism..

Tron pÄ egen datoranvÀndningsförmÄga (CSE) hos studenter vid högskolan Dalarna undersöktes. Resultaten av denna undersökning jÀmförs med tidigare forskningsresultat dÀr forskare anvÀnt samma CSE skala (Cassidy and Eachus, 2002). Studenterna Àr antagna till olika program vid Högskolan Dalarna (ekonomi, lÀrare och mediekommunikation) och jÀmförs med varandra och med en kontrollgrupp. Effekterna m.a.p. dataerfarenhet och kön pÄ CSE undersöktes ocksÄ.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVĂ„rterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoĂ€ngen med en-till-en?Sex lĂ€rares uppfattningar av den personliga datorns roll i lĂ€rprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling Ă€ren-till-en, vilket innebĂ€r att varje elev fĂ„r en egen bĂ€rbar dator att dis-ponera för skolarbete. MĂ„nga skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förvĂ€ntningar pĂ„ resultaten. Nya förhĂ„llanden i en verksamhet innebĂ€r förĂ€ndringar och dessa Ă€r viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en pĂ„verkar elevernas lĂ€rande, lĂ€rarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.