Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andrasprÄksinlÀrare. MÄnga studier anvÀnder sig av modersmÄlstalare som har skattat brytning hos andrasprÄksinlÀrare pÄ en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mÄl med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andrasprÄk uppfattar utlÀndsk brytning i svenska pÄ samma sÀtt som en modersmÄlstalare gör och om det fanns nÄgot samband mellan förmÄgan att uppfatta brytning och förmÄgan att utrycka sig pÄ svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andrasprÄksinlÀrare. Designen pÄ studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 sprÄk . TvÄ av grupperna innehöll andrasprÄksinlÀrare och den tredje gruppen bestod av modersmÄlstalare.

Barockmusik och folkmusik har trots sina genreskillnader ÀndÄ en viktig gemensam nÀmnare, nÀmligen dansmusiken. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka och medvetandegöra likheter och skillnader i spelstilen hos barockmusik och folkmusik och jÀmföra dessa genrer. Dessa likheter och skillnader har ÄskÄdliggjorts genom att lÄta de bÄda genrerna genomgÄ ett experiment. Ett barockstycke stöptes om och spelades pÄ folkmusikers vis och en folklÄt fick prova pÄ att framföras med barockstil. Undersökningen utfördes pÄ viola.

The action where form is given to inner thouhts and ideas is a creativ course of events which is difficult to grasp. The main purpose is to research how such an action can appear and function. The method which is used to research this purpose is the qualitative interview. The respondent?s inner descriptions and thoughts about a particular phenomenon is what the qualitative interview aims to elicit.

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

Vi har i vÄrt arbete utgÄtt frÄn huvudfrÄgestÀllningen ?hur upplever personalen förÀndringar som uppstÄr i samband med outsourcing??. Denna frÄgestÀllning har vi delat in i följande tre delfrÄgor som vi anser Àr centrala för hur personalen upplever förÀndringarna: Hur upplevde personalen den information som gavs i samband med outsourcingen, hur upplever personalen sina nya roller samt hur upplever personalen outsourcingen totalt sett för deras egen del nÀr de nu har arbetat en tid pÄ det nya företaget. Syftet med uppsatsen Àr att ge en beskrivning av hur förÀndringarna i samband med outsourcing av en mindre svensk avdelningsgrupp upplevts utifrÄn personalens perspektiv. Metoden som anvÀnts för datainsamling Àr kvalitativ, tre stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts.

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.

SammanfattningLever en idrottslÀrare som hon lÀr? Orkar de trÀna trots sin fysiskt pÄfrestande arbetssituation? Detta Àr en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka nÄgra idrottslÀrare arbetssituation och syn pÄ sin egen hÀlsa. Författaren har intervjuat sex idrottslÀrare i Stockholm och analyserat deras svar med hjÀlp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. IntervjufrÄgorna behandlade Àmnen som stress, hÀlsa, trÀning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lÀrarna var stressade i perioder i samband med tex.

Denna rapport analyserar ekoslÀckning för en full duplex högtalartelefon. Systemet bygger pÄ en LMS-algoritm som har implementerats pÄ en TMS320C3 1 signalprocessor. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undertrycka ekon genom utnyttja sÄ mycket som möjligt av processoms kapacitet. Möjligheterna för att tvÄ eller fler personer skall kunna tala med varandra pÄ att ledigt sÀtt genom en högtalartelefon pÄverkas mycket av de ekon som finns i systemet. Högtalartelefonens mikrofon fÄngar upp ljudet ifrÄn sin egen högtalare och skickar detta ljud tillbaka genom telefonnÀtet.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att försöka öka elevers sjÀlvkÀnsla pÄ idrotten genom att lÄta dem fÄ arbeta pÄ sin egen nivÄ samt undersöka om genusperspektivet fÄtt nÄgot utslag. Utvecklingsarbetet genomfördes under vÄr sju veckor lÄnga verksamhetsförlagda utbildning med en klass i Är Ätta. För att fÄ fram ett resultat i vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av tvÄ olika mÀtinstrument, enkÀter och intervjuer. Resultatet av utvecklingsarbetet visar att man kan öka elevers sjÀlvkÀnsla genom att lÄta dem arbeta nivÄanpassat pÄ idrottslektionerna. VÄr slutsats Àr att det framförallt Àr tjejerna som har vunnit pÄ att arbeta nivÄanpassat pÄ idrottslektionerna..

Uppsatsen belyser och beskriver en del av yrkeslÀrarens mÄnga kompetenser och dagliga verksamhet, men den handlar ocksÄ hur en utveckling av dessa kompetenser skulle kunna ske. Min egen bildningsresa inom frisöryrket skildras med nÄgra trevande försök att klippa hÄr till att numera jobba som frisörlÀrare. I vÄrt arbetslag pÄ den gymnasieskola dÀr jag jobbar, som lÀrare och programansvarig för Hantverksprogrammet, avsattes arbetsplatstrÀffar under lÀsÄret 2013-2014 för att bland annat fÄ tid till diskussion om begreppet formativ bedömningen, men Àven för att skapa en plattform för ett kollegialt lÀrande. Uppsatsen Àr en del i magisterutbildningen ?yrkeskunnande och professionsutveckling?. .

Flera kommuner gÄr in i stora projekt dÀr det satsas pÄ införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns mÄnga rapporter dÀr det talas om hurpositivt det Àr med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvÀndning som inte kan anses positiva för elevers lÀrande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvÀndning i skolan..

Den överlÀgset vanligaste formen av portrÀtt idag Àr portrÀttfotografiet. I denna studie har jag valt att undersöka tre av tidernas största portrÀttfotografers bildsprÄk för att pÄ sÄ vis kunna utvinna de röda trÄdar i deras portrÀttuppbyggnad och sedan applicera dessa pÄ en egen portrÀttserie. Huvudfokus lades pÄ att ta hÀnsyn till de faktorer och komponenter som pÄverkar bildens uppbyggnad och hur man sedan kan kombinera dessa. Detta bÄde med hjÀlp av analysering pÄ nÄgra av dessa fotografers mest berömda portrÀtt samt kommentarer och forskning pÄ dem. Slutresultatet av denna undersökning blev en portrÀttserie dÀr jag Àven har skrivit en motivering för varje bilds uppbyggnad..

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser pÄ familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom frÄn familjer med olikkönade och sammanboende förÀldrar som fÄtt barn pÄ egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom frÄn familjer med en frivilligt ensamstÄende mamma som skaffat barn med hjÀlp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens Älder varierade frÄn tre Är och tio mÄnader till nio Är och nio mÄnader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, dÀr barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjÀnar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide lÄg till grund för intervjuerna dÀr barnen ombads att mÄla sin egen och en annan familj.

Idagens samhÀlle Àr det mÄnga som Àr inaktiva och den fysiska aktiviteten minskar fortfarande (StÄhle, 2008). Reflektioner till denna minskning kan vara tidsbrist, ekonomiska faktorer samt brist pÄ kunskap. PÄ grund av denna minskning av den fysiska aktiviteten behövs det nÄgot som motiverar mÀnniskor till en ökad fysisk aktivitet. Efter reflektioner kring detta blev en trÀningsbroschyr svaret. En trÀningsbroschyr som har en text som de flesta mÀnniskor ska förstÄ, med fÀrg som lockar till lÀsning och övningar som ska kunnas utföras med endast kroppsvikt och var du Àn befinner dig.

Bakgrund: Felaktiga arbetsstÀllningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem Àr ocksÄ kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmÀler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkÀnslighet Àn personer i andra branscher.Syfte: Syftet med studien var att beskriva i vilken utstrÀckning som ergonomiska besvÀr och hudbesvÀr förekommer pÄ frisörsalonger i GÀvleborgs lÀn och om förebyggande ÄtgÀrder vidtas för dessa besvÀr.Metod: Detta Àr en retrospektiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkÀt har skickats ut till 87 frisörer i GÀvleborgs lÀn, 50 personer har deltagit.Resultat: Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvÀr, frÀmst frÄn axlar/skuldror och nacke vilket förekom hos 25 personer. PÄ de flesta salonger uppgavs att det fanns hjÀlpmedel för att förebygga besvÀr frÄn nacke, axlar, skuldror, rygg och nedre extremiteter.