Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi sÄg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlÀgga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna pÄ en produktionsavdelning med fokus pÄ vad som skapar hÀlsa och dÀrigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbÀttringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes pÄ den nÀmnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det rÄder ett öppet klimat pÄ företaget med en stark sammanhÄllning arbetskamraterna sinsemellan och en utprÀglad vi-kÀnsla inom arbetsgruppen, men att det krÀvs förÀndringar bÄde vad gÀller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och pÄverkan av sin egen arbetssituation.

Hanzén, Yvonne (2014). SprÄkstödjande arbetssÀtt och elevers egen lÀs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). SpeciallÀrarprogrammet, SprÄk-, skriv- och lÀsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lÄng tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gÀllande sprÄk, - lÀs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pÄgÄr den egentliga sprÄk-, skriv- och lÀsutvecklingen redan i förskolan, dÄ barnet Àr i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus pÄ entreprenörskap i samhÀllet och det blir allt vanligare att mÀnniskor vÀljer företagande som ett karriÀrsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som vÀljer att starta eget företag hyllas som hjÀltar. Detta fokus pÄ entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste tvÄ decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess pÄ arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att fÄ ett arbete flyttats frÄn staten till individen. Individens rÀtt till en anstÀllning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anstÀllning.

Bakgrund: Bakgrunden bygger pÄ tre vÄrdvetenskapliga begrepp. LivsvÀrld, subjektiv kropp och vÄrdrelation. Den innefattar Àven fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. LivsvÀrld Àr den verklighet som vi dagligen lever i och stÀndigt, om Àn omedvetet, tar för givet. MÀnniskan lever i vÀrlden genom sin subjektiva kropp.

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemomrÄde har grundat sig i att kunna fÄ ett bredare perspektiv pÄ vad som redan finns om Àmnet. Syftet med undersökningen Àr att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt pÄ en mobbningssituation och utgÄngen av en sÄdan situation. Mobbning Àr inte ett fenomen som Àr barnens fel, utan mobbning uppstÄr endast nÀr vuxna tillÄter det att hÀnda. En lÀrare ska förstÄ hur hans/hennes bemötande pÄverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem.

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan nÄgra lÀrares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lÀrarens egen kunskapssyn pÄverkar bedömningen. UtifrÄn uttalanden frÄn 5 stycken utvalda lÀrare, tillsammans med den litteratur som vi lÀst har vi försökt att hitta samband. Den metod som anvÀndes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi stÀllde frÄgor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lÀrande. Hur lÀrarnas bedömning pÄverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolvÀsendet har pÄverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner.

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

TeknikÀmnet har, sedan det fick en egen kursplan, Äsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lÀrare verksamma i varierade Äldersgrupper, visade samma resultat gÀllande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgÄr att mÄnga lÀrare inte uppfattar sin Àmneskompetens som tillrÀcklig och att de inte vet hur de ska förhÄlla sig till Àmnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett lÀromedel, bestÄende av en elevbok och en lÀrarhandledning, som utgÄr bÄde frÄn Lpfö 98 och centrala innehÄllet för Är 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11..

Idag lever 65 % av vÀrldens befolkning i lÀnder dÀr övervikt och fetma dödar fler mÀnniskor Àn vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefÀr varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar Àven att ungefÀr vart femte barn Àr överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi lÀsa i tidningar och se pÄ tv hur mÀnniskor kan göra för att gÄ ner i vikt, Àven hÀlsokampanjer och diverse hÀlsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillrÀckligt för att hjÀlpa mÀnniskor till en lyckad och lÄngvarig livsstilsförÀndring.

LÀrare har en stor uppgift och en stor frihet, att inom sitt lÀraruppdrag och ofta pÄ egen hand, bedöma och betygsÀtta elever. Om lÀrare lÀgger in bÄde sin egen och elevernas personlighet i bedömning och betygsÀttning sÄ kanske inte eleverna fÄr en rÀttvis bedömning och lÀrarna utgÄr inte enbart utifrÄn det mÄl- och kunskapsrelaterade betygsystem de ska. SÄvÀl kunskapsmÀssig som social utveckling lyfts fram som viktiga komponenter i grundskoleutbildningen, men nÀr det kommer till utvÀrdering genom betygssÀttning, gÀller endast den kunskapsmÀssiga delen. LÀrare förbinder sig ocksÄ genom de yrkesetiska principerna som LÀrarförbundet antagit, bland annat att vid utvÀrdering, bedömning och betygsÀttning vara sakliga och rÀttvisa och dÀrvid motstÄ otillbörlig pÄverkan Relationsaspekter mellan lÀrare och elev tycks ÀndÄ vara centrala vid betygssÀttningen och flera lÀrare menar att de hellre friar Àn fÀller i ett fall dÀr de har en relation till eleven. LÀraren har pÄtaglig makt över eleverna pÄ flera omrÄden, de betygsÀtter, förfogar över resurser och sin tid och de disciplinerar och bestraffar eleverna.

At vaere bÄde sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve bÄde en evne til at lytte indad til at kunne hÄndtere den sÄrbarhed, det medförer at stÄ frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

Hur upplever före detta intagna i kriminalvÄrdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras Äteranpassning i samhÀllet? För att försöka besvara denna frÄgestÀllning har vi i vÄr studie sammanstÀllt datamaterial ifrÄn en kvantitativ studie. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvÄrdsanstalt. Underliggande frÄgestÀllningar Àr:Vad Àr den upplevda betydelsen av studier för Äterfall i brottslighet?Vad Àr den upplevda betydelsen av studier för anstÀllning efter frigivning ifrÄn anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vÄr studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsÀttningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhÄlla anstÀllning eller för att Äteranpassas efter frigivning ifrÄn anstalt.

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i Äldrarna 1856 Är. Metoden som anvÀndes var enkÀter med öppna frÄgor som delades ut till frivilligt deltagande individer pÄ tre olika friskvÄrdsanlÀggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, BekrÀftelse som en klapp pÄ axeln och Möjligheter till förbÀttring.