Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur uppkomsten av trycksÄr kan förebyggas. Vidare var syftet ocksÄ att undersöka sjuksköterskors kunskap om trycksÄrsprevention. Datainsamlingen gjordes via databasen Elin och Chinal dÀr 23 artiklar valdes ut för granskning, Resultatet visade att mÄnga som anvÀnder sig av riskbedömningsskalor inte riktigt vet hur de ska anvÀnda sig av dessa instrument och att de ocksÄ har en bristande utbildning gÀllande trycksÄrsprevention. Studien visade ocksÄ att mÄnga sjuksköterskor litade pÄ sin egen kompetens och det var lika sÀkert att anvÀnda sig av erfarenhet som att anvÀnda sig av riskbedömningsinstrument..

UtgÄngspunkten och inspirationen för mitt examensarbete var en nyfikenhet pÄ bilderboken som format och objekt. Under sjutton veckor utforskade jag bilderboksformatet genom att skriva, illustrera och formge en egen berÀttelse. Det konkreta, offentliga, resultatet blev en 28-sidig bilderbok om jordens undergÄng, ?Noas Hotell?, utgiven pÄ eget förlag. Teoretiskt blev resultatet en grundlÀggade förstÄelse för bilderbokens egenart och barnperspektivets viktiga roll (och potential) i bilderboksmediet samt möjligheterna och svÄrigheterna med att bÄde skriva och illustrera en bilderbok..

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Bortom minnena Àr ett arbete som undersöker grÀnsen mellan de egna och andra mÀnniskors minnen. Det stÀller frÄgor om fiktiva minnen, om det kan rymmas nÄgot slags sanning i en minnesbild som Àr konstruerad.Genom teckning och broderi tar jag mig an fotografier som representerar andra mÀnniskors minnen, hÀndelser som jag inte har upplevt. Jag försöker skapa en egen relation till dessa bilder och frigöra dem frÄn deras ursprungliga historia. Jag vill ta reda pÄ om jag kan anvÀnda andras minnen för att skapa egna..

Studien syftar till att undersöka 86 sent anlÀnda ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjÀnst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion.Fler kvinnor Àn mÀn har valt teoretiska studier medan fler mÀn satsar pÄ yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen Àn mÀnnen. Det Àr fler mÀn Àn kvinnor som har en taxerad inkomst av tjÀnst pÄ över 100 000 tusen kronor. Det gÄr inte att dra nÄgra lÄngtgÄende slutsatser nÀr det gÀller de sent anlÀnda ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning dÄ den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte gÄr att fÄ fram.

Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med tvÄsprÄkiga gymnasieelever undersöka hur de ser pÄ sin egen tvÄsprÄkighet, nÀr de vÀxlar sprÄk och vilka fördelar de ser med att vara tvÄsprÄkiga. Grosjean (1982:268) hÀvdar att en majoritet av hans tvÄsprÄkiga informanter uppger att de inte har nÄgra problem med att vara tvÄsprÄkiga, en hypotes jag testar i uppsatsen.Resultatet visar att mina informanter, liksom Grosjeans, ser mÄnga fördelar med att vara tvÄsprÄkiga och att modersmÄlet Àr starkast kopplat till hemmiljön och dÄ framförallt förÀldrarna, ett resultat som överensstÀmmer med tidigare svenska studier..

Företagskulturer Àr nÄgot som intresserat bÄde forskare och chefer inom företagsvÀrlden i mÄnga Är. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlÀtta kommunikation. Dock gÄr vissa tankebanor kring företagskulturer isÀr. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsÀttning normer och vÀrderingar. Kombinationen av olika mÀnniskor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och dÀrmed olika andra företags kulturer.

Den hÀr undersökningen tar sin utgÄngspunkt i trailern till filmen The 11th hour. UtifrÄn semiotik och retorik har undersökningen behandlat frÄgan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar pÄ hur vi fÄr kunskap om vÄr omvÀrld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog fÄ redskap för att i arbetet bland unga mÀnniskor kunna prata om aktuella frÄgor och frÄgor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma Ät min frÄgestÀllning har jag gjort intervjuer med hjÀlp av en fokusgrupp. DÄ unga mÀnniskor Àr en viktig mÄlgrupp för den hÀr typen av frÄgor valde jag att anvÀnda mig av informanter som Àr i gymnasieÄldern.

El Alto Ă€r en ung stad som vuxit fram som förstad till den Ă€ldre staden La Paz. Idag Ă€r den officiellt en egen stad och landets nĂ€st största. ÄndĂ„ Ă€r den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto frĂ„n förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förĂ€ndringar i strategiska lĂ€gen har vi utformat ett underlag för en process dĂ€r El Alto skulle kunna gĂ„ frĂ„n en stökig, farlig och trĂ„kig plats till en riktig stad. .

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frÄgan om hur handeln ska överleva i smÄorter, med fokus pÄ Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer frÄn residensstaden VÀxjö, vilket innebÀr att det försvÄrar för handlare att bevara sina kunder nÀr allt fler vÀljer att Äka till VÀxjö för att göra sina inköp. Det kan Àven pÄ andra sÀtt sporra handeln i Alvesta att bli Ànnu bÀttre. Metoden som har anvÀnts under detta arbete Àr en sÄ kallad fallstudie som innebÀr att man fokuserar pÄ ett visst objekt, i detta fall pÄ centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frÄgestÀllningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i smÄorter sÄ genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkÀtundersökning med tvÄ bostadsomrÄden i Alvesta tÀtort samt med mÀnniskor som rörde sig inne i centrum.Resultatet frÄn dessa undersökningar visar att det framförallt Àr nÀrheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor nÀr det gÀller centrumhandeln.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som Àr framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgÄngspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jÀmförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Att sjukvÄrden i Sverige har förÀndrats under de senaste decennierna och fortfarande gör sÄ Àr ett faktum. Efter att under lÄng tid fÄtt utstÄ kritik för att vara ineffektiv och byrÄkratisk har det genomförts reformer för att komma till rÀtta med de problem sjukvÄrden dragits med. Reformerna har inte sÀllan gÄtt ut pÄ att sjukvÄrden ska anamma den privata sektorns arbetssÀtt och metoder för att pÄ sÄ vis bli mer effektiv. Sjukhus har pÄ sÄ sÀtt blivit mer ?marknadiserade?.I följande uppsats undersöks förekomsten av informationsavdelningar vid svenska sjukhus och informationschefer vid tre sÄdana avdelningar har intervjuats.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

Syfte: Studien tar sin utgÄngspunkt i hur elever pÄ Hippologigymnasiet ser pÄ hÀsten som moti-verande faktor i deras lÀrande. Syftet med denna undersökning Àr att beskriva och försöka skapa bÀttre förstÄelse för pÄ vilket sÀtt hÀsten direkt eller indirekt betyder för motivationen till lÀrande. Med utgÄngspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, kÀnsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hÀsten och mÄlinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lÀrande. Metod: Studien baseras pÄ kvantitativ och kvalitativ data frÄn 49 enkÀter (svarsfrekvens 74 %) samt pÄ en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmÄga och ledarskap utvecklas i stallmiljön.