Uppsatsens syfte Àr att, med fokus pÄ tolkningen och tillÀmpningen, utreda nÀringsidkarens utrymmet att fÄ avdragsrÀtt för FoU-bidrag lÀmnade till statliga universitet och högskolor. Vidare ska det rÄdande rÀttslÀget problematiseras samt en utredning göras huruvida denna avdragsrÀtt bör sÀrregleras i en egen lagparagraf. Avdragsregeln för FoU-utgifter stadgas i 16 kap. 9 § IL. För att avdragsrÀtt ska föreligga krÀvs att: kostnaden kan kategoriseras som en FoU-utgift, att bidraget villkoras till att enbart avse FoU-verksamheten, att nÄgon form av motprestation erhÄlls, samt att ett samband föreligger mellan FoU-verksamheten och bidragsgivarens nÀringsverksamhet. Tidigare var regeln i 16 kap.

Tekniska förvaltningen i Örebro kommun ansvarar för bl.a. vatten, avlopp, renhĂ„llning, vĂ€gar, trafik samt parkskötsel. De har i nulĂ€get inget uttalat samordningsansvar mellan de olika avdelningarna och syftet var dĂ€rför att ge förslag pĂ„ nya tillĂ€mpningar och jĂ€mföra med andra kommuner. MĂ„let var att efter undersökningar hitta eventuella problem, definiera dessa och sedan ge förslag pĂ„ lösningar. Att undersöka hela förvaltningen fanns ej tid till och arbetet koncentrerades till omrĂ„den som rör trafik och gator.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en insyn i flersprÄkiga barns erfarenheter kring deras sprÄk och identitet.Vi har utgÄtt frÄn hur flersprÄkiga barn upplever sitt sprÄk relaterat till sin identitet i samspel med förÀldrar, lÀrare och kamrater. Barnen upplevde sin egen flersprÄkighet som bÄde ett hinder och en tillgÄng. I vissa sammanhang kÀnde barnen sig utanför majoritetssamhÀllet..

Har riten en djupare mening, ett arv vi bÀr med oss och kÀnner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara mÀnniska. Jag har tittat pÄ om riten finns i vÄr vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkÀnnande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kÀnnetecknas genomkontinuitet, igenkÀnning, tillhörighet och tröst.

Examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Banverket Data i BorlÀnge. Syftet med arbetet var att ta fram en kravspecifikation för en telefonkatalogs applikation för deras intranÀt samt utveckla denna i .Net mot ett befintligt mellanlager. Arbetet med utvecklingen har följt Banverket Datas egen metod för systemutveckling och arbetet med förstudierna har anvÀnt kvalitativ och kvantitativ metod. Dessutom beskriver rapporten Àven kravspecifikationer mer ingÄende..

Sammanfattning: Arbetsterapeuter vÀgleder mÀnniskor som har fÄtt en skada eller sjukdomsom pÄverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) Àr av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vÄrd. I ett teamarbete Àr det viktigt att alla professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra professioner vilket ökar teameffektiviteten. FörutsÀttningar för ett bra samarbetemellan professioner Àr förstÄelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmÄga att kommunicera med andra.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barns sprÄk frÀmjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och pÄ vilket sÀtt detta genomförs i praktiken pÄ förskolan. Studien genomförs med fokus pÄ innehÄllet i samlingar. Samlingarnas innehÄll analyseras med Vygotskijs teori i Ätanke genom att intervjua förskollÀrare och observera samlingar med fokus pÄ de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika Äterkommande aktiviteter sÄsom upprop, höglÀsning, ramsa, sÄnglek och avslutning. Studien visar Àven att förskollÀrarna följer tvÄ olika modeller som bestÄr av Bornholmsmodellen och förskollÀrarnas egen modell.

Bakgrund: Det finns kunskaper om rökningens risker, orsaker till att sjuksköterskor röker, hur rökningen pÄverkar viljan till att genomföra omvÄrdnad i rökavvÀnjning och prevention och rÄdgivning. I studier har det framkommit att det finns ett utbildningsbehov bland sjuksköterskorna rörande omvÄrdnadsinterventioner inom rökavvÀnjning bland patienter. Det saknas kunskap kring vilket stöd utbildning ger i omvÄrdnadsarbetet för rökavvÀnjning. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans utbildning i rökavvÀnjning och pÄ vilket sÀtt utbildningen stödjer sjuksköterskans omvÄrdnadsinterventioner inom rökavvÀnjning. Metod: Studien genomfördes som en forskningsöversikt dÀr tretton originalartiklar analyserades med deduktiv innehÄllsanalys.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllning: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt idrottslÀrare som arbetar pÄ fristÄende gymnasieskolor vilka saknar tillgÄng till en egen gymnastiksal upplever att idrottsundervisningen samt deras arbetsmiljö pÄverkas. Syftet bröts ner till tre frÄgestÀllningar: Finns det nÄgot eller nÄgra moment eller kursmÄl i undervisningen som idrottslÀrarna upplever gynnas eller missgynnas pÄ grund av begrÀnsad lokal- och materialtillgÄng? PÄ vilket sÀtt anser idrottslÀrarna att lokal- och materialtillgÄngen pÄverkar deras möjligheter att erbjuda eleverna en komplett utbildning i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur upplever idrottslÀrarna att avsaknaden av en egen gymnastiksal pÄverkar deras arbetsmiljö?Metod: Sex stycken idrottslÀrare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Kriterierna för deltagande i studien var att lÀrarna skulle arbeta pÄ en fristÄende gymnasieskola i StockholmsomrÄdet samt sakna tillgÄng till gymnastiksal. Sammantaget intervjuades tre mÀn med 3, 5 och 8 Ärs erfarenhet av arbete i skolan och tre kvinnor med 1.5, 3 och 5 Ärs erfarenhet av arbete i skolan.

Föreliggande examensarbete avser att studera hur verksamma kursledare inom COPE förÀldrastödsprogram redogör för vilken avsikt COPE förÀldrastödsprogram har, samt hur de beskriver att de arbetar för att uppnÄ mÄlsÀttningarna med förÀldrastödsprogrammet. Syftet Àr Àven att undersöka om verksamma kursledare inom COPE förÀldrastödsprogram upplever sig som experter pÄ förÀldraskap. Den metod vi valt att anvÀnda Àr kvalitativ intervju. Det Àr Ätta verksamma kursledare inom COPE som Àr intervjuade och deras svar som agerar utgÄngspunkt för studiens resultat. De teorier studien vilar pÄ Àr social inlÀrningsteori och empowerment.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elevers lÀrande influeras av samspel elever emellan i klassrummet. De frÄgestÀllningar som har besvarats Àr följande: Hur skiljer sig lÀrandet Ät beroende pÄ vem eleverna sitter bredvid i klassrummet? Hur tÀnker pedagogen om lÀrande, genom samspel elever emellan i klassrummet?. Det empiriska materialet samlades in pÄ en skola, i en tredjeklass. Fem observationstillfÀllen Àgde rum i klassen.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att mÀnniskor söker sig till sjukvÄrden Àr smÀrta. Det Àr ett symptom vid mÄnga sjukdomar vilket pÄverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smÀrta Àr subjektiv och ska behandlas dÄ otillrÀcklig smÀrtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smÀrtbehandling och deras frÀmsta uppgift Àr att tillgodose patientens omvÄrdnadsbehov. Bedömning av smÀrta Àr vÀsentligt för att uppnÄ en god och effektiv smÀrtbehandling.

Syftet med mitt projekt Àr att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhÀllsproblem. Genom att föreslÄ en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer sÄ visar jag att problemet finns samtidigt som jag ocksÄ meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sÄdan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo sÀkert inne i staden..