Avdragsrätten för FoU-bidrag till universitet och högskolor

Uppsatsens syfte är att, med fokus på tolkningen och tillämpningen, utreda näringsidkarens utrymmet att få avdragsrätt för FoU-bidrag lämnade till statliga universitet och högskolor. Vidare ska det rådande rättsläget problematiseras samt en utredning göras huruvida denna avdragsrätt bör särregleras i en egen lagparagraf. Avdragsregeln för FoU-utgifter stadgas i 16 kap. 9 § IL. För att avdragsrätt ska föreligga krävs att: kostnaden kan kategoriseras som en FoU-utgift, att bidraget villkoras till att enbart avse FoU-verksamheten, att någon form av motprestation erhålls, samt att ett samband föreligger mellan FoU-verksamheten och bidragsgivarens näringsverksamhet. Tidigare var regeln i 16 kap. 9 § IL förenad med en forskningsförordning, vilken medgav en ovillkorad avdragsrätt för FoU-bidrag till universitet och högskolor. Förordningen upphävdes vid skattereformen 1991. Lagstiftarens avsikt var dock att förordningens funktioner: att förenkla förfarandet, att undvika tvister med Skatteverket, samt att öka förutsebarheten för den skattskyldige fortsatt skulle tillämpas genom en generösare praxis. Avdragsrätt för FoU-bidrag till universitet och högskolor har prövats i tre kammarrättsmål. I samtliga mål har avdragsrätt nekats då sambandskravet ansetts bristande. Då Regeringsrätten nekat prövningstillstånd i samtliga mål kan rättsläget tolkas som att i stort sett ett avdragsförbud råder för lämnande av FoU-bidrag till universitet och högskolor, för grundforskning inom t.ex. ekonomi. Kritik kan riktats mot att Sverige nu är tillbaka i det restriktiva rättsläge som förelåg innan särregleringen av FoU-avdragsregeln gjordes 1970. Därför är det nu hög tid att FoU-avdragsregeln ses över och korrigeras. Den specifika avdragsrätten för FoU-bidrag till universitet och högskolor bör även särregleras i en egen lagparagraf för att därigenom lätta upp det nu rådande restriktiva rättsläget.

Senaste sökningar:

© 2026 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta