Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

VÄrt mÄl med uppsatsen Àr att besvara frÄgan konstruerar representationen av mÀnniskor, kulturer och sociala system i NÀr & FjÀrrans resereportage av tredjevÀrlden ett ?vi? och ett ?dem?? I sÄ fall, reproduceras dÄ normer eller maktförhÄllanden gentemot Tredje VÀrlden? Anledningen till att vi valt just form resereportage i TV Àr att formen Àr en av de fÄ som behandlar Tredje vÀrlden utanför ramarna av nyhetsmediet. Men just resereportage har fÄtt en fast förankrad position bland populÀra program i TV-tablÄn, och Àr frekvent förekommande. Dessutom Àr detta en form som forskningen av media lÀmnat relativt orört vad vi i vÄra efterforskningar kunnat avgöra. Vi hade uppfattningen vid uppsatsens början att just formen resereportage skulle ge en objektiv och ny syn pÄ Tredje VÀrlden.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

FörÀndring sker! Med en snabbt vÀxande informationsspridning och teknikutveckling kommer vi möjligtvis behöva Àndra vÄr syn pÄ marknadsföring. Eller?Med detta arbete Àr syftet att undersöka hur marknadsföring gÄr till idag och vilka marknadsföringskanaler som anvÀnds. I arbetet lÀggs fokus pÄ att tydliggöra en djupare uppfattning om marknadsförings-Àmnet hos fyra informanter. Undersökningen genomförs med en teoribakgrund om viktiga delar inom marknadsföring, sÄ som sociala medier och varumÀrkets roll i sammanhanget.

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

Alla elevers förutsÀttningar och behov Àr olika. Skolan stÄr dÀrför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hÀnsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen sÀger att kunskapsutveckling bÀst sker vid en nivÄ som ligger strax över elevensegen förmÄga. För att kunna utnyttja denna insikt krÀvs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin lÀsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lÀrare-elev-förÀlder. Att ge förÀldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlÀrningsprocess kan fÄ betydande effekter pÄ mÄnga plan.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvÀrvsarbetare och om flexibilitet i arbetet pÄverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill Àven finna svar pÄ om kön, civilstÄnd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anstÀlld, har barn/inte har barn, har nÄgon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning pÄ ett datamaterial frÄn 2005 om Äsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i Äldrarna 18-79 Är. Resultatet Àr att det finns en arbete-familj konflikt Àven om den Àr liten och att flexibilitet inte Àr nÄgon motvikt till konflikten. Vi kan Àven konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrÄn civilstÄnd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anstÀlld, barn/inga barn.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean ? Svarta pÀrlans förbannelse och Pirates of the Caribbean ? Död mans kista förhÄller sig till de rÄdande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring patriarkatets upprÀtthÄllande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vÄr egen teori om hegemonisk femininitet baserad pÄ Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner.VÄrt material bestÄr av filmerna Pirates of the Caribbean ? Svarta pÀrlans förbannelse och Pirates of the Caribbean ? Död mans kista, vi har Àven gjort en djupare analys av fem scener.

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som hÀnder nÀr officiella ideal om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lÀrare har jag fÄtt deras syn pÄ frÄgor som rör jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna fÄ en mer nyanserad bild utav informanternas berÀttelser har jag Àven varit pÄ den skolan dÀr studien bedrivits för att genomföra observationer samt lÄtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har betrÀffande dessa frÄgor inte tas tillvara pÄ gemensamt sÀtt för lÀrarkÄren. Konsekvensen av detta kan förstÄs av att mÄnga elever inte har sÄ stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.

Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjÀlp kan pÄverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de sjÀlva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte sÀkert veta, sÄ denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning.Med denna undersökande rapport vÀlkomnas Ni att delta under ett sÄdant unikt, oÀndligt spÀnnande och ur mÄnga perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. MÄ vÄrt möte ske under all respekt, med grÀnslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti!Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt yoga kan pÄverka mÀnniskors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frÄgestÀllningar att behandlas i rapporten:? Anser yogautövare att de med yogan kan pÄverka och förÀndra sin identitet?? Vad Àr yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut?? Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion?Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och kÀnner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet.

Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjÀlp kan pÄverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de sjÀlva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte sÀkert veta, sÄ denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning.Med denna undersökande rapport vÀlkomnas Ni att delta under ett sÄdant unikt, oÀndligt spÀnnande och ur mÄnga perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. MÄ vÄrt möte ske under all respekt, med grÀnslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti!Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt yoga kan pÄverka mÀnniskors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frÄgestÀllningar att behandlas i rapporten:? Anser yogautövare att de med yogan kan pÄverka och förÀndra sin identitet?? Vad Àr yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut?? Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion?Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och kÀnner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet.

Permakultur innebÀr att skapa uthÄlliga mÀnskliga miljöer och fördelaktiga matproducerande ekosystem. Den enskilda mÀnniskan behöver bli mer involverad i sin egen matproduktion för att detta ska kunna uppnÄs. Denna litteraturstudie presenterar vÀxter utifrÄn skogstrÀdgÄrdens skiktindelning, vilka representerar vÀxternas olika funktioner i ett ekosystem. SkogstrÀdgÄrden Àr ett centralt odlingssÀtt inom permakulturen, dÀr frÀmst perenna vÀxter kombineras i naturenliga kompositioner till en hÄllbar, effektiv produktion av mat. Genom att kategorisera vÀxterna i skikt kan man fÄ en överskÄdlig bild som förenklar skapandet av hÄllbara ekosystem för stadens olika ?trÀdgÄrdar?.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.