Underso?kningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland la?karstudenter pa? termin 4 och 9 vid Ha?lsouniversitetet i Linko?ping samt att go?ra en ja?mfo?relse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats da?r en gruppenka?t delades ut till studenterna pa? respektive termin. Resultaten baseras pa? faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test fo?r ja?mfo?relse.

Detta examensarbete studerar den interaktion som sker mellan domÀnexpert och domÀnspecifik datorapplikation. Jag har studerat ett anvÀndargrÀnssnitt i ett program för frekvens- och radionÀtsplanering (WRAP Win) som har utvecklats av Enator Communications AB.Huvudsyftet med studien har varit att studera vilka egenskaper i ett domÀnspecifikt anvÀndargrÀnssnitt som pÄverkar interaktionen.För att behandla min problemformulering sÄ har jag genomfört tre undersökningar:- en intervjuundersökning av programmets anvÀndare för att studera det domÀnspecifika innehÄllet i anvÀndargrÀnssnittet.- en egen utvÀrdering av anvÀndargrÀnssnittets stil, d v s utseende och kÀnsla.- en egen utvÀrdering av manualen till systemet.Jag har kommit fram till en del sÄdant som kan stödja eller försvÄra för anvÀndaren i interaktionen. Det Àr dock oftast en frÄga om avvÀgning. En egenskap som Àr positiv i en viss bemÀrkelse kan vara negativ i en annan. Det som Àr bra för en domÀnexpert kan ocksÄ vara dÄligt för en annan..

This is a study of an experimental project called ?Eget företagande ? egen försörjning?. The aim of this thesis is to explore if the course self-employment in Swedish for immigrants will become a permanent activity. The study is based on interviews with participants from the projects management team and the interviews has been analysed with methodological inspiration from Jonas Söderlunds project competence model. The focus lies in the participant?s perception of the project work and their thoughts about the permanent activity of self-employment in the future.

Syftet med arbetet var att undersöka hur man pÄ nÄgra gymnasieskolor arbetar med ÄtgÀrdsprogram för elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag ville försöka ta reda pÄ om ÄtgÀrds-programmen Àr ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprÀttas enbart för att det Àr lagstadgat. Den kunskap jag inhÀmtar vill jag anvÀnda i utvecklingsarbetet kring ÄtgÀrds-program pÄ min egen arbetsplats. För att nÄ syftet skulle jag göra undersökningar pÄ olika gymnasieskolor. Detta för att fÄ en bild av hur man arbetar med ÄtgÀrdsprogram i verksamheterna.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har av att anvÀnda de estetiska Àmnena musik, bild och drama som ett integrerat arbetssÀtt i samband med lÀs- och skrivinlÀrning. UtifrÄn syftet har följande problemformulering preciserats med tvÄ tillhörande underfrÄgor: Vilken uppfattning har pedagoger i Är ett och tvÄ om de estetiska Àmnena musik, bild och drama i integration med lÀs- och skrivinlÀrning??Hur ser deras egen verksamhet ut inom lÀs- och skrivinlÀrning??Hur ser de pÄ sin egen roll som pedagog i lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen? Undersökningen har utförts genom att studera litteratur inom omrÄdet och för att besvara syftet har det gjorts en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter i undersökningen ser positivt pÄ att integrera de estetiska Àmnena i lÀs- och skrivinlÀrning. De flesta respondenter i undersökningen vÀljer att kombinera olika metoder vid lÀs och skrivinlÀrning.

Victoria Strömberg: Genom Bo Lindes ögon. En studie i det svenska musikklimatet pÄ 1950- och 1960-talet. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Det första syftet med denna uppsats Àr att visa Bo Lindes egen uppfattning av den tid han levde i, det andra att försöka balanseraen bild av 50- och 60-talets musikklimat sÄsom den ofta framstÀlls i litteraturen, och det tredje att undersöka hur vÀrderingen av Bo Lindes insatser for det svenska musiklivet kommit att uppfattas efter hans död. KÀllmaterialet bestÄr frÀmst av ett urval tidningsartiklar dÀr Bo Linde debatterar olika musikfrÄgor, dÀrjÀmt artiklar om Linde. För att fÄ en bild av de omrÄden pÄ vilka debatterna fördes, och hur de vÀxlade genom Ären, har materialet delats in efter Àmne och tidsföljd.

Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Syftet med denna studie a?r att fa? o?kade kunskaper om hur personer som har erfarit en hja?rtinfarkt upplever efterfo?rloppet av sin sjukdom, samt att utifra?n dessa upplevelser underso?ka det psykosociala sto?dets funktion och betydelse. Studien syftar a?ven till att underso?ka huruvida dessa upplevelser skiljer sig o?ver tid. Studien a?r en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som anva?nds a?r fokusgruppintervjuer.

Denna uppsats undersöker lÀrares syn pÄ hur det centrala kursplanemÄlet ?Eleven skall (?) kunna tillÀmpa grundlÀggande regler för sprÄkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet sprÄk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A pÄ gymnasiet. Den undersöker ocksÄ hur detta mÄl konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden Àr framförallt kvalitativ dÀr vi intervjuar lÀrare bÄde muntligt och med hjÀlp av en enkÀt. Vi gör ocksÄ en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

I den hÀr intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 Är, sina beskrivningar av hur de upplevt att gÄ i familjebehandling inom socialtjÀnsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang dÀr de upplever hur oro i familjen tilltar och övergÄr i grÀl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen kÀnsla av osÀkerhet till inre subjektiva kÀnslomÀssiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna kÀnner sig delaktiga i behandlingen nÀr de fÄr möjlighet att sÀtta ord pÄ sin egen osÀkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i grÀl. Fyra ungdomar framhÄller att familjebehandlarnas reflekterande förhÄllningssÀtt och samtalens upplÀgg, bidrar till en kÀnsla av trygghet.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Denna uppsats Àr en studie av solokadensens vÀsen; historiskt sett och idag. Min avsikt har varit att undersöka hur man kan gÄ tillvÀga för att sjÀlv göra en kadens till en av Mozarts violinkonserter (nr 5 A-dur, K. V 219), nÄgot som inte Àr praxis idag. Med hjÀlp av en tillbakablick pÄ solokadensens ursprung och utformning genom tiderna, samt en analys av fyra stycken existerande kadenser till konserten, har jag fÄtt inspiration till min egen konstnÀrliga process. Denna resulterade i en inspelning av första satsen ur konserten med min kadens.