Bemötande är idag något som har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Framförallt harföräldrarna idag mer kunskap om vilka rättigheter de har vad det gäller bemötande. För attbarnen ska få en bra start på dagen är deras lämning på förskolan en viktig faktor, det äravgörande för hur resten av dagen kommer att bli. Syftet med studien har varit att undersöka om pedagogernas bemötande skiljer sig beroende på vilken utbildning man har.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har gjorts och systematisk observation med ett observationsschema som hjälpmedel. Resultatet visade att vad pedagogerna har för utbildning inte är avgörande för hur man bemöter barnen, däremot handlar det om personlighet och vilken inställning man har till bemötande.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Denna studie har genomförts för att ta reda på vad som har påverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer med studenter som läser vid olika tekniska utbildningar på Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans årskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har även fått beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten ställs mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga åren på grundskolan, lärarens roll och föräldrarnas utbildning och yrke. De åtta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förälder med en universitetsutbildning på tre år.

Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

Bakgrund: Ett av de effektivaste sätten att förhindra vidare utveckling av vårdrelaterade infektioner anses vara utbildning av vårdpersonal i basal vårdhygien samt att undersöka hur följsamheten till denna kunskap efterlevs. Syfte: Var med denna studie att undersöka skillnaderna i tillämpningen av följsamheten till basal vårdhygien mellan legitimerade sjuksköterskor och utbildade undersköterskor som ingår i det dagliga omvårdnadsarbetet. Metod: En strukturerad observationsstudie utförd på ett universitetssjukhus där utbildade undersköterskor och legitimerade sjuksköterskor valdes att observeras. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka om och hur personalen äger kunskaper för de riktlinjer observationerna grundar sig på. Resultat: Handdesinfektion utfördes sämre före patientkontakt än efter för båda yrkeskategorierna. Följsamheten till användning av handskar var hög då bägge yrkesgrupperna använde dessa i nästintill alla arbetsmoment där indikation förelåg.

The implementation of large IT-systems is a complex area where many aspects have to be taken into account.KSU, Kärnkraftssäkerhet och Utbildning AB, is a small company in the Vattenfall group that is increasingly being urged to implement SAP, one of the largest ERP-systems on the market. Vattenfalls purpose with SAP is to centralize certain processes within economy that are common to all the companies in the group, this to gain benefits with economics of scale. However, KSU is not convinced that SAP is a suitable system and that the common processes apply to them.The purpose of this degree project is to investigate if SAP is a suitable system and if KSU will benefit from a transition to SAP. Three perspectives were applied to further specify important areas of the main question. From a technical point of view KSU:s demands on a system was mapped against SAP.

Riksanläggningen Ridskolan Strömsholm (RS) har en lång historia med såväl ryttarutbildning som hästutbildning. RS har bland annat varit verksam som Arméns rid- och körskola under 1800-talet. Traditionen att utbilda hästar och ryttare på Ridskolan Strömsholm har sedan denna tid funnits kvar och är även idag den riksanläggning som förknippas med utbildning av människor, hästar och ridsport. Uppfödningen av den svenska varmblodiga hästen syftar till att producera hästar som är internationellt konkurrenskraftiga i både hoppning och dressyr genom sitt prestationsinriktade temperament och sin goda ridbarhet. Flera faktorer påverkar detta, bland annat härstamning, hästens hållbarhet, hälsa och utbildning. Faktorerna påverkar den unga hästens framtid och är förutsättningar till att stanna länge i sporten. Det finns inte någon tidigare dokumentation av unghästutbildningen på Ridskolan Strömsholm.

Syftet med undersökningen var att få ökad förståelse för yrkesverksamma pedagogers användning av och inställning till utomhuspedagogik. Frågor som också ställdes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas inställning till utomhuspedagogik och hur dessa står i relation till den faktiska användningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktär, baserades på personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolår förskoleklass till år 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att använda utomhus som lärandemiljö på grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har på bland annat lärande och hälsa.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Genom att föra samman människor med olika bakgrund och utbildning kan åtskilliga idéer skapas, nya metoder utvecklas och mer kreativa och originella designlösningar produceras. Baksidan är, att ju fler olika människor med olika bakgrund som är involverade i ett projekt desto svårare blir det att kommunicera inom gruppen av olika individer och svårare att komma vidare i en design- och utvecklingsprocess. Vi har under våren deltagit som en del i ett större programvaruutvecklingsprojekt och skapat och använt oss av flera olika designartefakter som medel för att främja samarbete, kommunikation och designarbetet av den produkt vi utvecklade. I denna uppsats beskriver vi hur dessa designartefakter har kommit till, förändrats och hur de har påverkat oss och vårt designarbete. Syftet med uppsatsen är att visa på vilket sätt man kan integrera metoder från olika discipliner i ett programvaruutvecklingsprojekt och framförallt hur arbetet med, och kring designartefakter spelar en viktig roll i utvecklingen av en produkt..

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

Detta är en studie av teori och praktik i svensk skogspolitik, undersökningen är gjord med hjälp av intervjuer av skogsmaskinförare. Syftet med studien var att belysa och analysera orsaken till de skador som skogsbruket orsakar. Jag ville undersöka hur de skogspolitiska målen omsätts i praktiken. Under de intervjuer som genomfördes med skogsmaskinförarna utkristalliserades några faktorer som utgör problem och som har betydelse för hur skogspolitiken genomförs i praktiken. Det som skogsmaskinförarna menar utgör problem är bland annat bristfällig information, dåliga kartor och snötäckt mark.

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande två grundläggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att främja naturvetenskapligt lärande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgår från en konflikt mellan gällande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolämnen, och ett uttalat önskemål om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hållbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden är begränsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hur majoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper. Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.