Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Äldre personer riskerar i stor utsträckning att drabbas av undernäring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mäta attityder till äldres ätande och näringstillstånd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) användes. I urvalet ingick sjuksköterskor på särskilt boende och korttidsboende i två kommuner. Två påståenden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkäten, med möjlighet att lämna kommentar.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:? På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?? Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:? På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?? Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlända elever går till i Södertäljekommun.Syftet med studien är att undersöka hur staten genom kommunalnivå tänkersig att nyanlända elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förväntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanländaelever kan gå till väga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar på att detär av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mål och attett gemensamt tänk genomsyrar organisationerna för att ett rättvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger på skolan ochden enskilda läraren. Slutsatsen är att samhället och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlända den bästa skolintroduktionen..

Olyckor sker vid övning med frifallslivbåtar. Detta borde gå att arbeta bort med bättre utrustning och bättre utbildning. Eftersom olyckor inträffar oftare vid övning ombord i fartygen än vid övning iland borde den senare biten vara mer avgörande: Vid övningar bör vikt läggas vid hur man spänner fast sig på ett korrekt sätt. Ovanstående är en del av vad denna undersökande studie handlar om. Vi har använt en kvalitativ metod för att reda ut frågor om riskerna med frifallslivbåtar.

Olyckor sker vid övning med frifallslivbåtar. Detta borde gå att arbeta bort med bättre utrustning och bättre utbildning. Eftersom olyckor inträffar oftare vid övning ombord i fartygen än vid övning iland borde den senare biten vara mer avgörande: Vid övningar bör vikt läggas vid hur man spänner fast sig på ett korrekt sätt. Ovanstående är en del av vad denna undersökande studie handlar om. Vi har använt en kvalitativ metod för att reda ut frågor om riskerna med frifallslivbåtar.

Måltidssituationen för äldre i ordinärt boende visar på en beroendeställning mellan äldre och hemtjänstpersonal. Helhetssynen brister då måltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter förbises, med en utbredd aptitlöshet och riskerad malnutrition som följd. Hemtjänst-personals komplexa uppdrag påverkas av både intern och extern problematik, där enhetschefer förordar lämplighet före formell utbildning, i en organisation med invecklade styrsystem och bristande resurser. Studiens syfte var att beskriva och analysera hemtjänstpersonals uppfatt-ningar av äldres måltidssituation i ordinärt boende. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, där 12 hemtjänstpersonal från en svensk kommun med varierande anställningsform, utbildning och erfarenhet, reflekterade över det egna upp-draget och mötet i äldres måltidssituation, både idag och framgent.

Undernäring orsakar en förlängd sjukvårdsvistelse till följd av infektioner, vilket i sin tur ökar ekonomiska kostnader för samhället. Alla som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården bör genomgå en bedömning gällande nutritionstatus vid inläggning. Bedömningen ska göras för att kunna fastställa vilka patienter som är undernärda eller ligger i riskzonen för undernäring. Bedömningen ska ligga till grund för planering för vidare vård och behandling. Syftet med denna studie var att undersöka hur följsamheten ser ut gällande omvårdnadsdokumentationen avseende undernäring i Melior, på en avdelning inom Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus (UMAS).

När ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om användarna av någon anledning inte kan eller vill använda det på ett effektivt sätt. I första hand bestäms användbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella användarna. God användbarhet beror av acceptans från användarna, kompetens hos användarna och användarvänlighet hos systemet.För att undersöka hur man kan uppnå hög användbarhet och därmed en hög grad av användande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av användbarheten och användandet av ett system vid Landstinget i Östergötland.Våra slutsatser visar på att utbildning och information är mycket viktiga faktorer för att uppnå hög användbarhet för ett system. Många har en motvilja mot att använda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, något vi anser kan lösas med bättre utbildning och information. Trots att teorier om användbarhet funnits i över tio år, har vi funnit att det forfarande inte tas tillräcklig hänsyn till de grundläggande faktorer som påverkar användbarheten vid införande av ett system..

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohälsa leder till en frånvaro från arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar när sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt få tillbaka individen och påbörja en rehabilitering har visat sig vara framgångsrikt för den sjukskrivnes återinträde på arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlägga faktorer som kan påverka en individs möjlighet att återkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en långtidssjukskrivning påverkar en individs anställningsbarhet. Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsättningar hos två olika grupper i samhället, nämligen ungdomar i stadsdelen Rosengård och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka båda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader när man jämför dessa två grupper och därför ville vi titta närmare på detta och analysera utifrån informanternas berättelser faktorer som påverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsättning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i båda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar på båda sidor eller i båda stadsdelar anser att fritid är en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter på Rosengård har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter från Limhamn har inte samma status bland ungdomar i Rosengård. Valet av utbildning och jobb är inte heller lika när man jämför de olika stadsdelarna.

I kursplanen för Idrott och hälsa utgör friluftsliv en viktig del av ämnets uppbyggnad och karaktär. I Läroplanen för 1994, Lpo 94, står det att en medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla. Enligt läroplanen är utbildning och fostran en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv med värde, traditioner och kunskaper från en generation till nästa. Syftet med vår studie var att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa har för upp- fattningar om friluftsliv samt ämnet Idrott och hälsas roll i att föra detta kulturarv vidare till eleverna. I vårt arbete gjorde vi en kvalitativ studie genom att intervjua sex lärare i Idrott och hälsa.

Miljöutvecklingen på de svenska golfbanorna går ständigt framåt, mycket beroende på strängare direktiv i form av mer miljötillsyn och begränsade möjligheter att använda bekämpningsmedel. Golfbanor är viktigt för det svenska näringslivet, som ger jobb, ökad biologisk mångfald och friskvård bland annat. För att kunna utveckla och förbättra golfbaneskötsel är det viktigt med utbildning. Detta har förändrats radikalt från 1980-talet till idag. Utbildning inom skötsel av golfbanor började inte komma förrän på mitten av 1980-talet och utvecklades något under 1990-talet. Under 2000-talet har även utbildning börjat ges på universitets- och gymnasienivå. Golfbanor har länge förknippas med att ha en stämpel av ?miljöbov?, vilket växte sig allt starkare under 1980- och 1990-talet.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.