Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar årligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omställning i livet med såväl psykisk som fysisk förändring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling då de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades på latent innehållsanalys från innehållet i åtta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kände behov av trygghet och vägledning samt att deras grundläggande kognitiva inställning var betydande för hanteringen av sjukdom.

Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut.

Syftet med detta arbete är att försöka förbättra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bättre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje året på ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lärare. Därtill har jag efter observation besvarat några frågor.

Många missbrukare blir nyktra efter att ha varit på behandling och/eller självhjälpsrörelsemöten, såsom AA, där de arbetar utifrån riktlinjerna De Tolv Stegen. Kunskapen och förståelsen av programmet kan ses som ett livslångt lärande. Tidigare forskning har inte fokuserat på detta samband mellan lärande och nykterhet. Kvalitativa intervjuer har gjorts där fem nyktra beroende har berättat sin livshistoria och väg till en lång nykterhet. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som visar att vissa insikter är fundamentala för nykterhet, såsom villighet, kapitulation och öppenhet för förändring.

Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud.Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva lutherska prästers jagbegrepp i det sekulära samhället ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Tidigare forskning om den religiösa individen har fokuserat dels på hur yttre, sociala och ibland omedvetna faktorer kan påverka den religiösa upplevelsen, dels hur individen själv förhåller sig till religion och religiös tro. Genom semistrukturerade intervjuer med lutherska präster söktes svar på följande frågor: Hur utvecklas kristna jagbegrepp? Vad kännetecknar lutherska prästers jagbegrepp? Upplever lutherska präster att deras jagbegrepp påverkas av det sekulära samhällsklimatet? Resultaten visar att en majoritet av de intervjuade prästerna växte upp i en kristen familj och att det främst var intresset för teologiska frågor som ledde fram till prästerskapet. Jagbegreppen var även starkt kopplade till den religiösa erfarenheten som dock inte alltid hade varit problemfri då samtliga uppgav att de någon gång i livet hade upplevt tvivel rörande kyrkan som institution och/eller sin gudstro.

Sjuksköterskor möter människor i ett palliativt skede oavsett vilken vårdavdelning det handlar om. Att vårda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrävande och stressande. En rad känslor uppkommer som frustration, ledsamhet, ilska och hjälplöshet. Att känna sig otillräcklig och inte kunna ge den tid och vård sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM ? känsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de känslor som uppkommer.

Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse.

Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen åren 1960-1967. Tesen i uppsatsen är att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen återvänder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en särställning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den är ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska språkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi måste den socialistiska humanismen misskänna verkligheten, men som praktisk ideologi är den det kitt som håller samman Sovjetmedborgarna såväl som Althussers politiska åskådning..

Examensarbetet handlar om skolans värdegrund, vad värdegrunden innehåller och hur detta innehåll kan användas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehållet i värdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frågor vi ställde var, om en undervisning som på ett medvetet sätt behandlar värdegrundens innehåll ökar elevernas förmåga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina ställningstaganden. Dessutom ställde vi frågan, hur lärarna förhåller sig till arbetet med och innehållet i den värdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. Vårt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

Den här undersökningen handlar om skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.

Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik.

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vår sociala verklighet är uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori är för snäv för att kunna fånga hela vidden av vår sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har täckning för sitt anspråk att teorin är fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak på två av Searles ståndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta är självrefererande.

I dagens sekulariserade Sverige är det tvärvetenskapliga förhållningssättet till religionskunskapen inget som väcker anstöt. Att lära sig av andra religioner är en självklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan är tvärvetenskaplig är dock ett förhållningsätt som inte stämmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av världen. Hur anpassar sig de elever som kommer från länder där en konfessionell undervisning råder till den tvärvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats är att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser från den svenska skolan och dess religionsundervisning.

Föreliggande uppsats utgår från en egen översättning av en fransk pjäs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som händer med ordoch uttryck från en kulturspecifik miljö, när de översätts till en annan.Min tes har varit att översättning av kulturspecifika drag alltid involverar någonform av kulturell anpassning, inte minst därför att det teatrala polysystemet och konventioneri målspråkskulturen kräver det för att acceptera översättningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut gränsen mellan det främmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska överväganden avgör valet av pjäs som skall översättasliksom hur denna översättning skall värderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt åttiotal ord och uttryck från skilda områden som representerardet kulturspecifika: språk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhälle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har på ett eller annat sättvarit föremål för kulturell anpassning till målspråkskonventionerna..