Denna uppsats undersöker remediering och minne i Henry Parlands roman Sönder (om framkallning av Veloxpapper). Vad gäller remedieringen är det romanens efterhärmande av bildmediet och filmmediet som analyseras. Undersökningen av minne i Sönder gäller hur minnet är kopplat till ett fotografiskt seende, som i sin tur är förbundet med romanens remediering av bild- och filmmedierna ? som möjliggör samt förutsätter detta seende.   Analysen bygger på en motivstudie av det fotografiska seendets inslag i romanen, och dess betydelse för levandegörande av minnen. Det går att tala om en strukturalistisk teoritillämpning, där detaljerna får belysa helheten och helheten får belysa detaljerna.

ABSTRAKT En föreställning om vad identitet, tillhörighet och religion för många ungdomar i dagens mångkulturella svenska samhälle har framkallat en nyfikenhet hos oss som har lett till att vi härigenom ville ta reda på mer om hur identitetsförändring kan te sig i samband med migration. Våra egna tankar och funderingar har inspirerat oss till att fördjupa oss ytterligare och belysa dessa frågor. Dels för att detta ämne ligger oss nära personligt ville vi forska och urskilja ifall detta fenomen är likadant hos andra ungdomar eller inte? Våra informanters självbild är beroende av både det förgångna och det framtida. Det förgångna inkluderar deras härkomst, värderingar samt deras kulturella tillhörighet från ursprungslandet.

Syftet med detta arbete är att göra en omdefinition av begreppet sekt som utgår ifrån vad sekten fyller för funktion hos individen, samt att studera om denna nya definition erbjuder plats till storseansen. Studien bygger dels på en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter, två observationer som genomförda i vid olika tillfällen samt skrivna vittnesmål från sexton avhoppade sektmedlemmar. Denna studie är ett försök att belysa sektbegreppet utifrån vad sekten erbjuder individen, därför är sekten som organisation endast beskrivet kort och ingen större diskussion angående olika sektformer förekommer. Det nya sektbegreppet grundar sig dels i vittnesmål från avhoppade sektmedlemmar och dels i etablerade sociologiska begrepp som berör individer och det moderna samhället.Resultatet visar tydligt att begrepp som gemenskap, individuallitet, erkännanden och tillhörighet är av största vikt för individer som gått med i sekter och försvagad ontologisk trygghet verkar vara avgörande för hur individen reagerar när denna kommer i kontakt med en sekt.Arbetet visar även att det finns stora likheter i vad sekten erbjuder individen och vad storseansen erbjuder individen, men viktigt är att poängtera att det även finns stora skillnader och det är inte helt problemfritt att likställa dessa två fenomen..

The key purpose of this research has been trying to understand, and study how assyrian/syriac youth create their identity under the influence of two or several different cultures. We have also looked upon how different factors such as history, religion, language, family and school play a role in the youths identity development.We have used a qualitative method in our study where we have interviewed six assyrian/syriac youth. Because of their Christian faith the assyrian/syriac group has been forced to migrate from their countries to different parts around the world. In the new countries the group has been forced to create and live in a diasporaculture. The city Södertälje in Sweden has developed to become a metropole for this ethnic group where they have founded a substantial diasporaculture.

This paper?s purpose is to examine a Swedish missionary activity from a human rights perspective. As a scope I have chosen the Swedish evangelical mission to Congo-Brazzaville, from its establishment in 1909 to the congolese church's self-determination in 1961. I consider certain elements of the missionary activity that affect human rights, to discover wether the activity was in order with modern day human rights standards or not. During these years, Congo was part of the French colony Equatorial Africa, so the missionaries? part in the colonial discourse is taken into consideration.

The purpose of this study is examine how Afghan women experience leadership in Afghanistan and how they perceive their existence and involvement in the country?s development?s process. The study is limited to the women leadership and its diffculties in the afghan culture, tradition and religion. Based on men?s and women?s perspective, I want to examine how they look at women?s leadership and its different problem in the afghan society.

Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterandeämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolanssenare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet medstudien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienteradeläroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärarevalde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senareår 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning ochtextanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare,två kvinnor och två män.

Denna uppsats innehåller en kvalitativ analys av ett antal läroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasieläroböcker i historia, samhällskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förståelse av den marxistiska idétraditionen utifrån frågeställningarna om i vilken grad texterna på ett upplysande och rättvisande sätt skildrar den idétraditionen förstådd utifrån marxisters självbild. Denna självbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrån analysen är att påtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna både i avseende på hur upplysande och rättvisande deras beskrivningar är. Många missvisande framställningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika begrepp gör att många texter på flera punkter inte kan sägas ge en rättvisande skildring.

Syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt elever kan hamna under ett destruktivt inflytande av religiösa rörelser av manipulativ art (RRM - eller ?sekter? som de ofta benämns i vardagslag), samt skolors beredskap för att hantera sådana situationer. Elever kan söka sig till sådana rörelser av flera olika anledningar: för att finna svar på sina frågor om livet; vid livskriser; eller att bara som en följd av sökandet efter ro i det dagliga livet. Ett vidare syfte med uppsatsen är dra pedagogiska och didaktiska slutsatser när det gäller religionsundervisningens möjligheter att motverka ett sådant destruktivt beroende. Genom att ge eleverna större insikt eller kunskap står de bättre rustade mot värvningsförsök från RRM grupper. Uppsatsen redogör i en litteraturöversikt för de viktigaste dragen i RRM, för att sedan analysera ett material av tre olika typer av intervjuer.

Uppsatsen består av två delar. Den första ska ge förståelse för vilka kelterna var både som term och som folk. Den ska också ge förståelse för vilken deras religion var och hur samhället såg ut. Avgränsningen blev till att uppsatsen till största delen bara handlar om kelterna på de brittiska öarna och inte de kelter som levde på den europeiska kontinenten. I den andra delen undersöks det om det finns något samband mellan den keltiska festen Samhain och dagens populära Halloweenfest.

Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrån pedagogernas synvinkel, pedagogernas sätt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och på vilket sätt det påverkar barnen utifrån ett genusperspektiv. Studien uppmärksammar även på vilket sätt pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemål de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som används för studien är intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit.Studien visar att pedagogerna uppfattar genus som mer än hur man förhåller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd även innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgår istället från individens intressen och erfarenheter.

Måste det nödvändigtvis vara invecklat och svårt med interkulturella relationer? Innebär kärleksrelationer över gränserna mer komplikationer än andra förhållanden där man delar kultur, religion och etnicitet? Det finns uppenbarligen många människor som fattar tycker för varandra oavsett nationalitet och tro, men i flera skönlitterära romaner skildras en bild av att det är mer eller mindre omöjligt att få ett sådant förhållande att fungera. Jag vill dock gärna fortsätta att tro att kärleken beror mer på en sorts personkemi och attraktion människor emellan, något som man inte direkt kan sätta fingret på men som ändå finns där. I min uppsats skildrar och analyserar jag två populära och spridda romaner för att ta reda på vilken bild som framställs när det gäller kärleken mellan en mörkhyad muslimsk man och en vit kristen kvinna. I diskussionen redogör jag för mina egna tankar och åsikter om romanerna, samt beskriver hur jag tror de påverkar människor som tar del av dem genom bok eller film.

Syftet med att undersöka björnceremonin var från början att ge ett nytt perspektiv på rovdjuren. Nu är dock syftet att förklara varför samerna ägnade sig åt björnceremonin. Hur kan man förklara de riter som björnceremonin innefattar? Jag vill helt enkelt tränga djupare ner i de teoretiska förklaringar som omger riter och titta på om dessa går att använda när man ser på just den samiska ceremonin. Jag ska med hjälp av teorierna försöka finna nya svar i det material som många forskare studerat före mig.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslärare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige använder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus är få och dessutom abstrakta. I läroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet ? något krav på att det skall finnas med går däremot inte att finna. Endast i ämnesplanen för religionskunskap står det att en ?genusdimension? skall synas i undervisningen.Merparten av lärarna anser dessa mål vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anläggs i deras undervisning.

Syftet med uppsatsen är dels att klargöra synen på det kvinnliga och manliga könet samt synen på sexualitet i rådgivningslitteraturen, dels att spegla svaren från analysen med tre kontrasterande synsätt för att se likheter och skillnader. Detta kommer jag att göra genom att studera två böcker med kristen rådgivningslitteratur från 1948 som heter Kärlekslivets och äktenskapets etik skriven av Arvid Runestam och Trivsel och trassel i äktenskapet skriven av Erik Arbin. Under studiet av rådgivningslitteraturen kommer jag att besvara dessa frågor:Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan respektive mannen i litteraturen?Vilken anses vara den rådande livsnormen när det gäller sexualitet?Vad anses hota kristendomens livsetik/värld?Jag kommer sedan att spegla rådgivningslitteraturen i tre kontrasterande synsätt; Nina Björks tankar kring feminism, kvinnligt och manligt och sexualitet i Björks roman Under det rosa täcket, Sigmund Freuds syn på religion, tabu och sexualitet där jag främst utgår från hans roman Totem och Tabu, och slutligen studerar jag könsrollerna i den skönlitterära romanen Thérèse Raquin skriven av Émile Zola. Med spegla, menar jag att jag kommer att söka efter likheter och skillnader mellan de tre synsätten och rådgivningslitteraturen..