Den här uppsatsen undersöker hur svenskt bistånd påverkar lokala förhållanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, påverkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges biståndsorgan, så visar den hur en instrumentell inställning i bistånd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot själva genomförandet. Först fokuserar analysen på Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa påverkas av den instrumentella målsättningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda påverkas, och hur detta påverkar de bönder de arbetar med. Studien bygger på empiriskt material insamlat under ett tre månaders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen använder sig främst av Jürgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvärlden, samt Erving Goffmans teorier om individers självpresentation i samhället.

Denna studies syfte var att ta reda på hur skogen kan användas som pedagogiskt hjälpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie på en stor skola i en norrländsk stad har lärare och elever i år tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats där. De ämnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit är att elevernas hjälpbehov minskar och att de är mindre stressade över att hinna med sin uppgift.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ett mer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer.

I förskolans läroplan står att utemiljön ska engagera och inspirera alla barn till att undersöka sin närmiljö. Syftet med detta arbete är att undersöka hur barnens lekar och aktiviteter skiljer sig mellan förskolegårdens miljö och skogsmiljön. Arbetet är baserat på intervjuer av barn och pedagoger samt platsobservationer på förskolegården och i skogen. Studien är gjord på en förskola, där en mindre barngrupp i femårsåldern ingick. Förskolegården är anlagd med markfasta lekställningar och en närbelägen skogsmiljö används ofta i den pedagogiska verksamheten.Intervjuer och platsobservationer visar att barnen hellre leker konstruktionslekar i skogen än på gården, mycket för att förutsättningarna för konstruktionsbygge är olika i de skilda miljöerna.

I detta kandidatarbete har de viktigaste faktorerna för tjäderns habitatkrav ringats in via litteraturstudier. Därefter har ett skötselprogram utformats i planeringsprogrammet Heureka ? PlanVis, där dessa inkorporerats. Litteraturstudien mynnade ut i att flaskhalsen för en tjäderpopulations existens till stor del ligger hos tjäderhönan och hennes häckningsframgång. Framförallt två kritiska faktorer träder fram, nämligen skydd mot predation och föda. Genom att identifiera hur dessa faktorer ter sig i skogen kunde de befordras i utformningen av skötselprogrammet. Skötselprogrammet är framtaget med området Strömsjöliden som underliggande data.

Skogen räknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ändå drabba även de tidigare mest skogsbeklädda områdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten.

Syftet med denna studie är att jämföra förskolans gård och skogen sett utifrån barns grovmotoriska utveckling. Syftet är även att se om det är av någon betydelse att lämna förskolans gård för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  Frågor som tas upp är vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen använder och i vilken utsträckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegräknare på vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gård och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstående frågor. Resultatet visar på att den gård som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsättningar beroende på vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen går i snitt fler steg och ägnar sig åt fler grovmotoriska aktiviteter i skogen än på gården.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik.

Vistelse i naturen har visat sig vara bra för både den fysiska och psykiska hälsan hos barn. Utomhuspedagogisk verksamhet i förskola och skola är mycket viktigt för att barn ska komma ut i naturen idag. Den tätortsnära skogen är en viktig arena för utomhuspedagogik och de utomhuspedagogiska värdena där kan säkerställas med en skötselplan. Studieområdet Stadsliden är en central och välbesökt stadsskog i Umeå. Skötselplanen för Stadsliden ska nu förnyas och en av de nya målsättningarna för skogen är att den ska erbjuda pedagogiska miljöer för förskola och skola. Kvalitativa respondentintervjuer med lokala pedagoger jämte inventering av studieområdet utfördes för att dokumentera utomhuspedagogiska värden i Stadsliden, i form av skogliga värden samt informationsmaterial. Studiens resultat visar att pedagogerna främst värdesatte närhet till skogen.

Detta är en ekokritisk studie av Kerstin Ekmans samhällsrealistiska roman Händelser vid vatten (1994). Dramat utspelar sig mellan år 1970 fram till 1990-talet i byn Svartvattnet som ligger i norra delen av Jämtland. Ekman beskriver folkets relation till skogen i bygden, och vad som sker i och med tillämpningen av storskalig skogsavverkning med stora kalytor som följd..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva elevers upplevelse av att lära utomhus, samt vad eleverna tycker om att ha utomhus dag med inslag av Utomhusmatematik som arbetsuppgift. Studien genomfördes på en skola i mellersta Sverige där elevantalet är 190 elever från förskoleklass till årskurs fem. Där jag valt att rikta in mig på enbart årskurs ett i min studie. Undersökningen utfördes via observation under elevers utomhus dag och en enkät som besvarades av samtliga tjugoåtta elever i den studerade årskursen efter det gjorda observationstillfället. Även en intervjuundersökning har genomförts med sex stycken utvalda elever.Undersökningens resultat visar att en majoritet av de deltagande eleverna känner sig glada inför utomhusmatematik.

This project is a collaboration with Ett Klick för Skogen, a foundation that buys and preserves endangered forests in Sweden. There are several ways of helping the foundation, e.g. buy a tree and for this the buyer obtains a symbolic diploma. Many organisations uses this method to collect money and for me the lack of a thorough expressions are consistent. The objective with this project has been to renew these diplomas for Ett Klick för Skogen and in the long run increase the collections and preservation of endangered forests in Sweden.The idea has been to vivify hardwood trees in a new and rather poetic than pedagogic manner.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?  Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna.

I takt med ökande intresse för uttag av grot så ökar också intresset för återföring av aska tillbaka till skogen. I rapporten utreds hur mycket återföringsbar aska som produceras av förbränningsanläggningar. Arbetet begränsas genom att endast förbränningsanläggningar med större kapacitet än 10 GWh träbränsle per år tas med . Dessutom sker en avgränsning geografiskt till att endast ta med anläggningar placerade söder om en tänkt linje mellan Karlstad och Stockholm.Datainsamlingen för förbränningsanläggningarnas askmängder har gjorts både med telefonintervju och enkätundersökning. Totalt har 107 förbränningsanläggningar tillfrågat.

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar.