Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Orsakerna till hjärtinfarkt beror till största del på levnadsvanor och biologiska faktorer. Livsstilsförändringar förebygger sjukdomar och bör prioriteras inom hälso- och sjukvården. För att ändra sin livsstil ska personerna ändra vanor och beteende. För att personerna ska lyckas ändra sina vanor och beteende med gott resultat behövs motivation.

Fång är en vanlig hästsjukdom som medför stort lidande för den drabbade hästen. Av många olika fångframkallande faktorer är de foderrelaterade de vanligaste. Syftet med arbetet var att undersöka vilka vetenskapliga stöd det finns för att det är möjligt att förebygga foderrelaterad fång genom en väl anpassad foderstat. Arbetet var en litteraturstudie av vetenskapliga texter, utvalda genom sökningar i databaser, för att ta reda på vad som är känt om vad som startar ett fånganfall, hur kroppen påverkas samt vilka hästar som är i riskzonen för fång. Målet var att ta reda på vilka vetenskapliga rekommendationer det finns för utfodring av hästar i riskzonen, både när det gäller planering av foderstat och val av fodermedel, men även när det gäller bete för dessa hästar.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad värld och Sverige är en nation med en stor demografisk mångfald. Detta gäller även hälso- och sjukvården. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter från fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet är vanligt i hälso- och sjukvården. Rapporter från fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering på ett eller annat sätt. Diskrimineringen uttrycks på olika sätt och yttras från patienter, deras anhöriga samt personal.

Syfte med denna studie var att få kunskap om hur och på vilka sätt sjuksköterskans ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stärkas. Teoretisk inspiration har hämtats från Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmärksamhet, värde och kunskap är centralt i sjuksköterskans ledarskap..

Syftet med detta arbete är att ur ett journalistperspektiv visa vilka komponenter som god journalistik med dennaturvetenskapligt orienterade forskningen som bevakningsområde består av. Arbetet fokuserar på massmedierna som agendasättare och frånser de kommersiella aspekterna av verksamheten..

Sammanfattning Recidiverande aftös stomatit är ett stort problem för de som drabbas, det är smärtsamt och man kan drabbas många gånger per år. Behovet är därför stort att hitta ett effektivt läkemedel mot detta tillstånd. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att utvärdera vilka lokala preparat för egenvård som har en god effekt, i det att de verkar smärtlindrande, reducerar läkningstiden och förlänger de sårfria perioderna. Inklusionskriterierna för denna översikt var randomiserade kontrollerade studier som var dubbelblindade och placebokontrollerade. Sökningen av artiklar som gjordes i PubMeds databas gav 101 träffar, varav slutligen 23 artiklar, som totalt omfattade 16 olika preparat, inkluderades i studien.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Fibromyalgi är ett tillstånd av okänd patologi och karaktäriseras av kronisk, diffus smärta samt ömhet vid palpation av specifika muskuloskeletala områden. Fibromyalgi är en kronisk sjukdom och därmed finns ingen behandling som botar sjukdomen. Dagens behandling, bestående av multimodala rehabiliteringsprogram innehållande exempelvis fysisk aktivitet och beteendeterapi, är därför till för att lindra symtomen. Patienter med fibromyalgi upplever även en reducerad livskvalitet. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskapsläget om vilken inverkan olika former av fysisk aktivitet har på livskvalitet hos personer med fibromyalgi.

Problematisering: Under 2013 ska regelverket Basel-­?III börja implementeras iEuropa. Dess huvudsyfte är att förhindra framtida finansiellakriser. Det tidigare regelverket Basel-­?II har dock haft uppenbarabrister med tanke på den senaste finanskrisens omfattning.

Sjuksköterskan är dokumentationsskyldig enligt ett flertal lagar och förordningar. Dessa ger oss ramar men inga enhetliga riktlinjer och verktyg för hur strukturen för omvårdnadsdokumentationen ska se ut. Syftet med litteraturstudien var att granska hur den vetenskapliga litteraturen beskriver omvårdnadsdokumentationen utifrån VIPS-modellen och ICF som tillämpbar inom omvårdnadsdomänen. Metoden som användes var litteraturstudie där sammanlagt 18 st. vetenskapliga artiklar granskades.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikämnenavid Uppsala universitet mellan åren 1955 och 1975. Här studeras dels växelverkan mellan tvåolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgränsdragningsarbetet mellan, två vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. Förändringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning å ena sidan, och utbildning ochandra samhälleliga arenor å andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhällelig arena utanför forskningendär den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lärogång inte enbart kan räknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer därtill.

OMVÅRDNAD VID HJÄRTSVIKT SJUKSKÖTERSKANS KLINISKA KOMPETENS ? EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE MALIN STÅHL CAMILLA VON GERTTEN Ståhl, M & von Gertten, C. Omvårdnad vid hjärtsvikt. Sjuksköterskans kliniska kompetens ? en systematisk litteraturstudie.

Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssätt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod användes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. På grund av den ringa forskningen inom gymnasiet både nationellt och internationellt, inkluderades studier från olika delar av världen men också från olika skolnivåer. De inkluderade studierna hade sin fokus på fysikinnehåll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgränsningar gällande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken.Resultatet visar bland annat att elever kan bära på missuppfattningar både vad gäller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet är relaterade.

Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutens användande av grupp som intervention för individer med psykisk sjukdom. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Datainsamlingen skedde genom att författarna noggrant valde ut tre lämpliga sökord; arbetsterapi, intervention och psykisk sjukdom. Utifrån sökorden skedde datainsamling via utvalda databaser, sökningen utmynnade i tio vetenskapliga artiklar. Författarna valde sedan att analysera de utvalda vetenskapliga artiklarna utifrån ett manifest kvalitativ innehållsanalys.

Kommunikation, lärande och sociala relationer är tre grundstenar som ingår i begreppet delaktighet. Möjligheten att få ta del i sin omvårdnad kan påverka vården på ett sätt som är mer gynnsamt för patienten. I omvårdnaden är begreppet KASAM kärnan. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvård utifrån KASAM:s komponenter efter att ha varit inskriven på en vårdavdelning. Syftet var även att granska urvalsmetod samt dataanalys i de vetenskapliga artiklar som studerades.