
Sökresultat:
873 Uppsatser om Vetenskaplig publicering - Sida 3 av 59
Ämnesordstilldelning ? en praktik i förändring. En jämförelse mellan författares och indexerares ämnesordstilldelning.
The aim of this paper is to compare subject headings by the authors of the work and those administrated by professional indexers. The empirical setting for the study lies within the sociological discipline. The questions asked are:? What overall similarities and differences between subject headings administrated by authors versus indexers can we find?? What qualitative advantages and disadvantages can we establish between subject headings generated by natural language versus controlled vocabularies?Subject headings in the Swedish national library catalogue Libris and in five Swedish universities platforms for academic publishing are studied and compared. Today it is praxis at Swedish universities that administration of subject headings is done by authors and not by professional indexers.
Bloggning : om upplevelser kring publicering av personlig information för offentligheten
Det har blivit alltmer populärt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under 1990-talet och sedan dess har ett stort antal människor tagit det av fenomenet. Publicering av information på Internet kan innebära att vem som helst kan få tillgång och detta var en utgångspunkt för studiens syfte, som var att få förståelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig information för offentligheten via bloggar. För att nå förståelse användes kvalitativa intervjuer.
Professionell identitet : Förskollärares yrkesspecifika kompetenser, i en förskola på vetenskaplig grund.
2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext. Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.
Förenkla eller komplicera ? Den vetenskapliga journalistikens roll i bevakningen av den naturvetenskapligt orienterade forskningen i svenska massmedier.
Syftet med detta arbete är att ur ett journalistperspektiv visa vilka komponenter som god journalistik med dennaturvetenskapligt orienterade forskningen som bevakningsområde består av. Arbetet fokuserar på massmedierna som agendasättare och frånser de kommersiella aspekterna av verksamheten..
Bloggning - om upplevelser kring publicering av personlig information för offentligheten
Det har blivit alltmer populärt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under
1990-talet och sedan dess har ett stort antal människor tagit det av fenomenet.
Publicering av information på Internet kan innebära att vem som helst kan få
tillgång och detta var en utgångspunkt för studiens syfte, som var att få
förståelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig
information för offentligheten via bloggar. För att nå förståelse användes
kvalitativa intervjuer.
Vetenskaplig kommunikation i förändring: en fallstudie av ett svenskt forskningsbiblioteks beståndsutveckling
For hundreds of years the scientific journals has been the foremost tool for scholarly communication. Publishing of research results is very important for scientists. Often the research is bound to the university and the research libraries supplies the scientist with all journals needed. The last decades the libraries have seen the costs for subscriptions to journals explode. Commercial publishers often lie behind the mostly unmotivated escalation in price.
?Utbildningen ska alltid vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet?
I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av
skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5
?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen
inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att
unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av
begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och
sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.
Den nya lägerelden: Författarens och litteraturens roll och möjligheter på webben
Syftet med uppsatsen är att undersöka verksamma författares erfarenheter av och uppfattningar om publicering av litteratur på webben. Uppsatsen belyser skillnaderna i utveckling mellan USA och Sverige när det gäller litteratur på webben och då särskilt e-boken. För att få svar på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer genomförts med en svensk författare, Unni Drougge, och en amerikansk författare, Michael R. Hicks. De har båda erfarenhet av publicering på webben och ger sin syn på utvecklingen i sina respektive hemländer.
Skola på vetenskaplig grund : hur uppfattar lärare och skolledare att de kan realisera skollagens skrivning om vetenskaplig grund i skola och förskola
Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.
För att min lärare har sagt det : En hermeneutisk studie om svårigheter med skriftliga subtraktionsberäkningar
Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.
Årsredovisning och kvartalsrapport -Har rapporternas kvalité någon inverkan på kostnad för eget kapital och skiljer sig kostnad för eget kapital mellan rapporterna vid publicering?
Bakgrund och problem: Kraven på ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lägga allt mer resurser på att bemöta dessa krav. Det är därmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalité har någon positiv effekt, exempelvis på företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen är den rapport som är den mest omfattande. Det läggs betydligt mer resurser på att framställa en årsredovisning, jämfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehåller årsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan är kända för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning på 3-4 månader.
"Ju fler som äger frågan, desto bättre kommer resultatet att bli" : Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
SAMMANFATTNING?Ju fler som äger frågan, desto bättre kommer resultatet att bli?Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhetAntal sidor: 28Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten.Våra frågeställningar är:Hur uppfattar förskolecheferna innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten? På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer.
I de "allmänna" människornas intresse : En undersökning av pressens självreglering 1930-1970
Uppsatsen undersöker, med utgångspunkt i den svenska pressens självreglering, de syften och strävanden som legat till grund för den svenska pressens etiska riktlinjer. Genom en diskursanalytisk metod och med stöd av Hannah Arendts teorier om makt, den sociala sfären och samhällsintresset analyseras tidningstexter och diskussioner på Publicistklubben under åren 1930-1940 och 1950 -1970. Uppsatsen argumenterar för att den privata sfären har bestämts i förhållande till den samhällsnytta som en publicering innebär, och i de fall då en sådan funnits har händelsen befunnits vara offentlig, och i de fall då en publicering inte tjänat samhällsintresset har händelsen befunnits vara av privat karaktär. Detta har lett till att pressens funktion blivit den av en normerande instans för samhällsmedlemmarna, samtidigt som normen själv etablerar en makt i pressen genom att värdera vilka som kan eller inte kan få uppträda i offentligheten. Denna värdering sker utifrån den roll som pressen har tilldelats i samhället, vilket på förhand bestämmer en åsikt eller handling som legitim eller inte i förhållande till det syfte som pressen har..
Sjukgymnasters val av behandling för patienter med långvarig smärta: en enkätstudie
Långvarig smärta definieras som smärta som pågått under en tidsperiod på minst tre månader. Sjukgymnastliga behandlingsmetoder för detta tillstånd är många men få har stark vetenskaplig evidens som kan ge tydliga riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnastiska behandlingsmetoder som nyttjas vid behandling av långvarig smärta och skäl till vald behandling inom vårdcentraler, privatklinker samt specialiserade smärtenheter. Metod: Webbenkäter skickades ut till 144 kliniska sjukgymnaster uppdelat på tre verksamhetsgrupper: smärtenhet, vårdcentral och privatklinik. Kliniskt verksamma sjukgymnaster arbetade främst med patientutbildning och fysisk träning i cirkulatoriskt syfte vid behandling av långvarig smärta.
Förstaspråkets funktion i andraspråksundervisningen : En systematisk litteraturstudie för språkundervisning på vetenskaplig grund
Hur ska språkläraren använda förstaspråket i undervisningen i andraspråk? En länge dominerande syn var att bruket av förstaspråket skulle minimeras och andraspråket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det är också en syn som återspeglas i rådande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna språk i allt väsentligt ska bedrivas på andraspråket. Eftersom den nya skolan dock ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgängliggöra aktuell vetenskaplig kunskap på området, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstaspråkets funktion i klassrummet. Därför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.