Denna studies syfte är att jämföra hur man arbetar med barns språkutveckling på en etniskt homogen och en mångkulturell förskola, där den etniskt homogena förskolan består av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmål. För att kunna jämföra detta ställde vi oss frågor som: Hur ser pedagogerna på språk och när anser de att ett språklärande sker? Vi undrade också hur pedagogerna tog tillvara på barns flerspråkighet och hur de arbetade språkfrämjande på deras avdelningar. Vår tanke var att dessa frågor skulle leda till att se om där fanns några likheter och skillnader i arbetet beroende på om barnen är en- eller flerspråkiga. Vi använde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frågeställningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med två olika arbetslag.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv på lärande. Verkligheten utanför skolan är komplex och föränderlig. Livet är inte indelat i separata fack utan baseras på samarbete och samförstånd av olika slag, där delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stärkt kravet på samarbete och ett helhetsperspektiv på lärande. Därför ställer vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frågan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv på lärande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare i ett nybildat arbetslag i en 6-9-skola ser på arbete i ämnesövergripande arbetsområden. De lärare som deltar i undersökningen arbetar i ämnesövergripande arbetsområden med sina 6-9-elever, och genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i arbetslaget samt observationer av några genomförda lektioner ges en bild av hur lärarna upplever att det fungerar att arbeta ämnesövergripande. Lärarna menar att det finns pedagogiska vinster i arbetssättet eftersom undervisningen ger eleverna både bredd och djup i de kunskaper som lärs in. Kunskaperna lärs dessutom in i ett sammanhang. Det framkommer dock att det finns svårigheter att organisera arbetet, dels att tidsmässigt få till stånd ett bra samarbete mellan involverade lärare, dels att hitta sätt att synliggöra respektive ämnen inom det ämnesövergripande arbetsområdet..

Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling..

Syfte: Studiens syfte var att ta reda på om det fanns någon individuell skillnad i vertikal CD-kvot (cup/disk-asymmetri) mellan höger och vänster öga hos en normal population. Metod: Ett biomikroskop och en volklins (+78D) användes vid bedömningen av synnervspapillen. Papillens (diskens) och cupens vertikala storlek mättes genom justering av ljusspaltens höjd på biomikroskopet och de båda värdena lästes sedan av från spalthöjdsskalan på biomikroskopet. CD-kvoten räknades ut på höger respektive vänster öga genom att cupens uppmätta värde dividerades med diskens uppmätta värde. Därefter gjordes en jämförelse av den individuella CD-kvoten på höger och vänster öga.

Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det.

Syfte: Att undersöka lärarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsättningar, genomförande samt påverkan på undervisningen och elevers lärande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjälp av två fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehållsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, där två representeras av arbetslag för ÅR F-3 och två av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsättningar och utmaningar, men också gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förväntningarna. Faktorer som framhålls haft negativ inverkan på implementeringen handlar främst om dess förutsättningar.

In present time, more and more people move into cities. Densification of cities as planning policy together with an intensive urbanization, makes urban planners face with the contradictory task of creating a city that is both dense and green. Façade vegetation has been used for centuries, mainly in the form of various climbing plants that with or without supportive structures have spread over facades to give a green impression to the environment. The development of new technology today allows urban planners to use greenery integrated with façades. Vertical gardens offer a larger variety of plants, and at the same time takes advantage of the technological benefits of vegetation in city planning.

Syfte och frågeställningar: Syfte är att undersöka vilka faktorer som har betydelse för hur lärare i två olika arbetslag upplever sitt arbetsklimat och hur detta har bidragit till att forma eventuella konfliktstrategier. Våra frågor är således;- Vilka faktorer menar lärarna är avgörande för de rådande klimatet i sitt arbetslag?- Hur påverkar de rådande klimatet lärarnas förhållningssätt till konflikter?- Vilka skillnader finns mellan grupperna vad gäller egenskaper i samarbetsklimatet och hur dessa skillnader förstås?Metod och material: Vi har valt en kvalitativ metod där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer för att intervjua sex personer från två olika arbetslag samt en administratör på en låg- och mellanstadieskola.Huvudresultat: Vårt resultat visar att så som ett arbetsgruppsklimat upplevs av de utanför en arbetsgrupp, inte behöver vara så det upplevs av de inom gruppen. Faktorer som beskrevs som avgörande för klimatet var; öppenhet, respekt, direkt kommunikation, anpassning och ödmjukhet. Lärarnas gruppklimat visade sig påverka deras konfliktstrategier i hög grad genom att de satta normerna som existerade inom respektive grupp styrde hur lärarna kommunicerade med varandra och om vad.

Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter.

Syfte: Att undersöka lärarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsättningar, genomförande samt påverkan på undervisningen och elevers lärande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjälp av två fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehållsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, där två representeras av arbetslag för ÅR F-3 och två av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsättningar och utmaningar, men också gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förväntningarna. Faktorer som framhålls haft negativ inverkan på implementeringen handlar främst om dess förutsättningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare upplever sin situation i skolan, och om situationen förändrats de senaste 10 åren. Då flertalet tidigare studier om lärare är kvantitativa så genomfördes denna undersökning kvalitativt med öppna enkäter där 11 lärare deltog. Dessa lärare var alla verksamma på samma grundskola. Resultatet visade att 10 av lärarna upplevde stress och tidsbrist i sitt arbete och många ansåg att en stor del av detta berodde på ökad dokumentation och pappersarbete. Många upplevde stress över att inte hinna med eleverna i den utsträckning de skulle önska.

AbstractThis paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team?s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs.

Syftet med vår studie var att beskriva hur ett arbetslag grupperar barnen och vad som ligger till grund för detta i deras åldersblandade verksamhet. Undersökningen genomfördes under vår verksamhetsförlagda utbildning våren 2005 vid en F-3 skola i Luleå Kommun. Vi genomförde deltagande observationer och kvalitativa intervjuer i ett arbetslag som arbetade med sex-, sju- och åttaåringar. Studien visade att lärarna inom arbetslaget grupperade barnen på många olika sätt. I klassrummet grupperades barnen i fruktgrupper för att öka tryggheten och underlätta inskolningen.

I fo?religgande studie har en metod fo?r utva?rdering av vinkelma?tningsosa?kerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden fo?r ma?tning och bera?kning av vinkelma?tningsosa?kerheten a?r till stor del baserad pa? ba?de ISO:s standard fo?r test av en teodolit och en doktorsavhandling da?r vinkelma?tningen hos en TLS underso?ks. FARO Focus3D a?r en TLS som a?gs och brukas av konsultfo?retaget Tyre?ns AB.