Detta arbete handlar om lärares attityder till arbetslag. Fokus i undersökning ligger på vilka förutsättningar som lärare upplever som centrala för fungerande arbetslagsarbete och hur de ser på sitt eget arbetslagsdeltagande i förhållande till dessa aspekter. I arbetet har fyra gymnasielärare vid en av Malmös gymnasieskolor intervjuats. I intervjuerna har lärarna gett uttryck för de aspekter som de anser nödvändiga för fungerande arbetslagsarbete och aktivt och engagerat arbetslagsdeltagande. Dessa aspekter har ställts emot vad författare och forskare lyfter fram som avgörande förutsättningar för att arbetslagsarbete ska fungera och vara givande och utvecklande för medlemmarna i laget.

Uppsatsen är en fallstudie med fokus på myndigheterna i rättskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten Domstolsväsendet samt Kriminalvården Syftet med uppsatsen är att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rättskedjan och särskilt utifrån fyra problem: mål- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begränsningar samt krav på förändring. Vidare syftar studien till att utifrån de identifierade hindren föreslå en tänkbar framtida modell för samverkan i rättskedjan. En kvalitativ metod har använts genom bl.a. intervjuer med representanter från de fyra myndigheterna. Slutsatsen är att det finns både horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan.

Under de senaste decennierna parallellt med klimatdiskussionen har det vuxit fram ett stort intresse för höghastighetståg och en förbättrad infrastruktur i Sverige. I delar av Europa men speciellt i Kina och Japan har utvecklingen av höghastighetståg fått ett enormt lyft. Ett problem vid höjda tåghastigheter är att broarna vid en kombination av låg massa och låg egenfrekvens riskerar att orsaka resonans och höga accelerationsnivåer vid passage.Ballastspår är namnet för det traditionella järnvägsspåret i Sverige. Ballastfria spår är motsatsen till ballastspår. Andra namn för ballastfria spår är Fixerat spår eller slab track.

Syftet var att undersöka specialpedagogens funktion som förändringsagent i ett pågående förändringsarbete.Föreliggande studie hade en aktionsforskningsansats och studien följde ett pågående förändringsarbete i ett arbetslag. Aktionsforskningsansatsen byggde på att jag i min yrkesroll som specialpedagog även hade en forskande ansats. Detta innebar att jag medverkade under arbetslagets mötestillfällen och följde samt påverkade processen i förändringsarbetet, en slags iscensättande aktionsforskning. Jag hade tidigare påbörjat ett interventionsarbete i arbetslaget med syfte att förändra hanteringen av åtgärdsprogram samt att främja ett mer kollektivt arbete. Det var i detta som studien tog sin utgångspunkt för att följa de processer som arbetslaget genomgick.I resultatet framträdde tydligt att det fanns olika förväntningar på arbetslagets funktion.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Lärarlag under utveckling.

AbstractCitatet, "Du är duktig på att skriva precis som din bror" är hämtat från en skrivbok där läraren kommenterat en elevs skrivläxa. Den här studien behandlar lärares reflektioner kring syskonskarans prägling i skolmiljön.Syftet är att genom intervjuer med arbetslag belysa hur syskonjämförelser görs i skolmiljö. Utifrån vår valda teori, socialpsykologin förklaras grupprocesser, interaktioner, roller och attityder för att besvara studiens syfte. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod med öppna intervjufrågor i arbetslag och med en hermeneutisk analysmetod tolkar vi det empiriska materialet.Vårt resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning. I resultatet framgår det att lärarna i arbetslagen menar att deras syn på elever kan förändras utifrån erhållen information om syskonskaran och att det bidrar till att de vill minska informationsflödet i skolmiljön.I vårt diskussionskapitel kommer studiens frågeställningar att besvaras för att avslutas med tankar om framtida forskning.Nyckelord: Syskonjämförelser, arbetslaget, lärarperspektiv, bemötande, information.

Syftet med studien är att dels beskriva den studerade partnerskolans organisation i allmänhet, inklusive arbetslagen i synnerhet, dels analysera densamma. Målsättningen är att studien ska leda till organisationsmässiga förbättringsförslag som i sin tur kan bidra positivt till skolutvecklingen. I denna studie har intervjuer, enkäter och dagboksmetod använts. För att förstå hur främst lärarna och i viss mån ledningen och elever upplever och ser på organisationen, inkl arbetslagen, har relevant litteratur studerats för att kunna jämföra verkligheten med teorin och se om det går att hitta belägg/förklaringsorsaker för olika synsätt på organisationen. Resultaten pekar på ett missnöje med hela organisationen och ledningen från lärarna. De anser att organisationen är alltför byråkratisk och att de känner sig ?överkörda? genom att inte ha fått möjlighet att få vara med och påverka beslut.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur utvecklingsarbetet med programsrtukturer kan bedrivas i gymnasierskolan. Detta har jag gjort genom att aktivt deltaga i ett programstruktursarbete på teknikprogrammet, samt att intervjua fyra av de medverkande lärarna..

Syftet med examensarbetet var att pröva ett planeringsredskap i form av ett formulär med ämnesdidaktiska frågor, då ett arbetslag i förskolan planerar och vidareutvecklar ett naturvetenskapligt moment om småkryp, samt att undersöka barns och pedagogers samtal då momentet genomförs. Undersökningen är gjord i form av aktionsforskning i ett arbetslag där processen dokumenterades med hjälp av ljudupptagningar vid arbetslagsträffar, videofilmning och ljudupptagning av aktiviteter och reflektioner med barn, intervjuer med barn samt enkät till pedagoger. Arbetslaget använde de ämnesdidaktiska frågorna för att komma fram till en gemensam uppfattning om vad som var viktigt för genomförandet av aktiviteten. Fokus låg på att barnen skulle få en begynnande naturvetenskaplig förståelse. Förskollärarna upplevde att redskapet tydliggjorde planeringsarbetet, gav möjlighet till reflektioner och att det därmed, något förändrat för förskolans verksamhet, kan användas för att utveckla den ämnesdidaktiska kunskapen. Planeringsredskapet bidrog till att pedagoger och barn i samtalen riktade uppmärksamheten mot småkrypen bl. a vad gäller utseende, beteende och benämning.

SammanfattningBakgrund: Fotboll är världens största lagidrott med ca 240 miljoner utövare runtom i väldren. Av dessa 240 miljoner är ca 20 miljoner kvinnor och 80% av dessa kvinnor är ungdomar eller juniorer. Accelerationshastighet anses vara en av de viktigaste fysiska egenskaperna hos fotbollsspelare.Syfte: Syftet med denna studie var att designa, genomföra och utvärdera ett träningsprogram för unga fotbollsspelande tjejer med syfte att öka accelerationshastigheten.Metod: 22 stycken tjejer (14,61 ± 1,03 år, 50,33 ± 5,05 kg, 160,16 ± 3,04 cm) tillhörande 2 olika fotbollslag delades in i 2 grupper, en testgrupp (TG) (n=8) och en kontrollgrupp (KG) (n=14). Träningsmängden för båda grupperna var 3 pass/vecka i 12 veckor. Ett pass/vecka var designat i syfte att öka accelerationshastigheten för TG.

Syftet med studien är att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen på förskolan påverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivåer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans läroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollärare. Deras utsagor har analyserats utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har också analyserats från ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna.

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid är lätt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgångspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. Där har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. Vår tanke med undersökningen var att se, om, och på vilket sätt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att få fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer där vi utgick från olika teman.I vår teori har vi utgått från Kolbs lärcirkel.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.